Content-Type: text/html

Rapport från uppstartsdag på Stockholms universitetsbibliotek

Den 18 januari stängde vi biblioteket för besökare på förmiddagen och samlades till uppstart inför den nya terminen.  Frågorna vi arbetar med är på intet sätt unika för oss och i god biblioteksanda vill vi dela med oss av våra tankar. Utöver att ”sharing is caring” så är vår övertygelse också att ju  mer vi delar med oss desto mer får vi tillbaka. Det som följer nedan är ett utdrag ur inledning till vår verksamhetsplan. Och via länken kan den som är intresserad ta del av tre filmer från vår uppstartsdag.  

Med vänlig hälsning, Wilhelm Widmark, ÖB

Filmer från Uppstartsdag på Stockholms universitetsbibliotek

1.      ÖBs inledning

2.      Troed Troedson, Paradigmmäklarna, ger sitt perspektiv på en tid av paradigmskiften

3.      Troed Troedson reflekterar kring bibliotekens roll i en tid av paradigmskiften

 

http://www.youtube.com/user/StockholmUniLibrary

Förändring är bibliotekets normala tillstånd och vi kan alltid bli bättre

Stockholms universitetsbibliotek finns till för att tillgodose behoven för universitetets forskare, lärare och studenter och för att bidra till internationellt framstående forskning och undervisning. Biblioteket har inget egenvärde utan ska ständigt förändras utifrån universitetets behov och i takt med omvärldens förändringar.

Det finns fem strategiska frågor som biblioteket måste förhålla sig till under de kommande åren:

OA-publicering - Vi ser idag tydliga krav på OA-publicering från forskare och forskningsfinansiärer. Detta ställer direkta krav på vår befintliga infrastruktur för publicering. Beslutet att ge biblioteket ansvar för byggandet av Stockholm University Press är en logisk följd av denna utveckling. På sikt kommer bibliotekets resurser avsatta för inköp av e-media (och förhandlingar med kommersiella förlag kring e-licenser) att kunna minskas och behovet av resurser för att hantera publiceringsstöd (OA) att öka. En stor mängd fritt tillgängligt material ändrar också bibliotekets roll.  Om forskare och studenter inte behöver oss för att få tillgång till litteratur, varför behöver de oss då? Vad är ett relevant uppdrag för oss utöver publiceringsstöd om information är fritt tillgänglig?

Bibliotekssystem - För femton år sedan lanserades vad som då var en ny generation bibliotekssystem. Mycket har hänt sedan dess, och vi har idag en mängd system för olika delar av verksamheten, som alla behöver kommunicera med varandra. De stora bibliotekssystemleverantörerna lanserar nu nya integrerade plattformar, där alla bibliotekens arbetsuppgifter ska kunna konsolideras. Men vad är det vi behöver? Är integrering till en systemleverantör eftersträvansvärt? Verksamheten bör styra systemen och inte tvärtom. Men i hur hög grad är detta möjligt, om vi köper system som i första hand är designade för amerikanska universitetsbibliotek?

Fysiska samlingar - Cirka 85 % av bibliotekets förvärvsbudget går till elektroniskt material och vi diskuterar främst om hur vi ska stödja en i första hand elektronisk forskningskommunikation. Samtidigt har SUB 2,5 miljoner volymer som kommer att vara en fortsatt viktig del av verksamheten. Ju mer vi anpassar verksamheten till att arbeta med digital informationsförmedling, desto viktigare blir det också att vi hittar innovativa och relevanta sätt att arbeta med de fysiska samlingarna.

Nationell och internationell samordning - Kungliga biblioteket har ansvarat för nationell samordning av universitetsbiblioteken, samtidigt är våra verksamheter idag så komplexa och behoven av olika samarbetskonstellationer så stora att det blir svårt för KB att ensamma hålla ihop ett nationellt forskningsbiblioteksväsende. Vetenskapsrådet får flera uppdrag att samordna forskningsinfrastruktur i Sverige, och kan på några års sikt bli en lika viktig nationell aktör för oss som KB är. Då forskningen är internationell bör våra samarbeten också vara det. Hur utvecklar vi våra internationella samarbeten?

Kompetens - Oavsett vad vi gör i framtiden, kommer vi att behöva relevant kompetens på de områden vi arbetar inom, och ju svårare det är att förutsäga framtiden desto svårare är det att avgöra vilken kompetens som behövs. Vi måste därför hitta bra vägar både för att rekrytera och fortbilda den kompetens vi behöver. Vi måste kunna specialisera oss och bli experter, samtidigt som vi måste vara beredda på att det som är en viktig expertkompetens för oss idag inte självklart är det imorgon.

 

Bibliotekets ledningsgrupp har under hösten 2012 arbetat fram vision, syften och mål som tydligt kopplar bibliotekets verksamhet till visionen för Stockholms universitet. Vi vill arbeta för att beslutsvägarna inom biblioteket är korta och snabba, att det finns utrymme för innovativa arbetssätt och att vi hela tiden utvärderar om vi prioriterar det som är mest relevant. Under det kommande verksamhetsåret kommer vi bland annat att fokusera på organisationens arbetskultur - verksamhetens mål och syften ska förankras hos medarbetarna och vi ska ha en god kommunikation med våra uppdragsgivare.  Det är viktigt med ett uthålligt och gott ledarskap och biblioteket ska vara en attraktiv arbetsplats som lockar kompetenta medarbetare. Arbetssättet ska präglas av prestigelöshet, trovärdighet och transparens. Ett arbetsklimat med ”högt i tak” är en förutsättning för att alla ska trivas och bidra till utvecklingen.

 

Våra visionära ledord är ”Snabbt, innovativt och relevant”.

 

Det övergripande syftet med verksamheten vid Stockholms universitetsbibliotek är att möta behoven hos SUs forskare, lärare och studenter och bidra till förutsättningarna att bedriva forskning och undervisning i världsklass.

 

Det övergripande målet 2013-2015 är att Stockholms universitetsbibliotek bidrar med relevanta resurser på ett kostnadseffektivt sätt.

 

Specifika mål för 2013 är att:

 

 

 

____________________________________

Birgitta Hellmark Lindgren
Kommunikationschef

Stockholms universitetsbibliotek
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Tel: 08-16 25 09
Mobil: 070-190 77 69

www.sub.su.se
____________________________________