Content-Type: text/html

Sprid gärna, vänligen, Eva Nylander

 

 

Doktorandtjänst i bokhistoria vid Lunds universitet. Förhandsinformation.

 

Den 1 februari 2012 utlyses en 4-årig doktorandtjänst i bokhistoria vid Lunds universitet. Sista ansökningsdag är 1 mars och tillträdesdag 1 september. Vi som arbetar inom ämnet bokhistoria vill med denna förhandsinformation sprida kännedom om detta, och vi uppmanar alla intresserade att söka. Det finns inget krav på att den sökande ska ha läst bokhistoria tidigare.

 

Vad är bokhistoria?

Som akademisk disciplin betraktat är bokhistoria ett ungt ämne. Vid Lunds universitet, det enda i Norden där bokhistoria finns som självständig disciplin, tillkom ämnet 1990. Vi ger grundutbildning (grundkurs 30 hp, fortsättningskurs 30 hp samt kandidatkurs 30 hp) och forskarutbildning i ämnet. Bokhistoriskt inriktad forskning bedrivs också inom en rad andra ämnen såsom litteraturvetenskap, historia, konstvetenskap med flera. Internationellt sett befinner sig den bokhistoriskt inriktade forskningen i ett expansivt läge och allt fler inser hur användbara och värdefulla de bokhistoriska perspektiven och frågeställningarna är. Det kommunikationsskifte vi befinner oss i med den digitala tekniken gör att det finns ett växande behov av kunskap om olika former av kommunikation, vad dessa kommunikationsformer betyder och hur de påverkas av och påverkar samhället och kulturen.

     All språklig kommunikation utom den direkta, muntliga kräver någon form av grafisk teknik – exempelvis skrift, tryck, eller digital kodning ­– och alla grafiska dokument, från inskrifter i sten till e-böcker, har en form och en materialitet. Hur denna form och materialitet ser ut påverkar hur användaren uppfattar innehållet i det som kommuniceras. Detta är en grundläggande utgångspunkt inom bokhistoria. Ett dokument, en bok till exempel, produceras, distribueras och konsumeras. Alla dessa led kan studeras inom bokhistorisk forskning. En bokhistoriker kan alltså ägna sig åt teknikfrågor likaväl som bokhandelsfrågor eller åt olika aspekter av läsning. Dokumentet ifråga – tidningen, boken eller den digitala filen exempelvis – ingår vidare i en rad olika sammanhang –juridiska, administrativa, ekonomiska och kulturella – och alla dessa genererar mängder av intressanta problem och infallsvinklar på den mänskliga kommunikationens villkor och betydelser.

     Kopplingen mellan dokument (böcker, tidningar, blanketter, annonser, affischer etc), människan och samhället är viktig i den bokhistoriska forskningen liksom uppfattningen att den grafiska tekniken och dess produkter på en och samma gång är en konsekvens av mänskliga handlingar och något som påverkar människan och samhället.

 

Hur ser den bokhistoriska miljön ut?

Ämnet tillhör avdelningen för ABM och Bokhistoria som består av ett tjugotal personer. Vi finns på Institutionen för kulturvetenskaper som ligger i en vacker park i centrala Lund. Ämnet bokhistoria består för närvarande av professor Henrik Horstbøll, två forskare, två doktorander med tjänst samt doktorander som befinner sig i slutfasen av sina avhandlingsarbeten.

     Det viktigaste nätverket utgörs av Nordiskt Forum för Bokhistoria som årligen anordnar ett par forskningsseminarier i Lund och Köpenhamn. Vi har också samarbete med Köpenhamns universitet och vi har goda kontakter med det mediehistoriska seminariet vid Lunds universitet, med svenska forskare inom litteraturvetenskap, idéhistoria och flera andra ämnesområden samt med många bokhistoriskt inriktade forskare utomlands. Vi är måna om en bred samverkan med andra forskare och om gott samarbete och engagemang inom det egna ämnet.

 

Kontakt: [log in to unmask] eller [log in to unmask]">[log in to unmask]lu.se