Content-Type: text/html
Flera
svenska
dagstidningar,
bl.a. SDS den 20101211,
har uppmärksammat hur en ny typ av förlagsverksamhet uppenbarat sig på
bokmarknaden. Dessa förlag har specialiserat sig på att ställa samman
gratisartiklar
från Wikipedia och trycka dem med print-on-demand-teknik för att sedan
sälja
böckerna dyrt via nätbokhandlar. Tyvärr är det inte bara ett enda
förlag som
ägnar sig åt denna utgivning - i så fall hade man kunnat lägga namnet
på minnet
- utan stora koncerner har en hel flora av dotterförlag knutna till
sig. Det är
förvånande att inga reaktioner förekommit från bibliotekshåll, men jag
kanske
har missat dem.
För
en
tid
sedan fick SOL-biblioteket en beställning
på just en tryckt Wikipedia-artikel. Beställaren, en inom sitt område
välrenommerad forskare, hade ingen aning om hur det förhöll sig utan
hade
upptäckt titeln hos en nätbokhandel och trott att det var en ”riktig”
bok –
nätbokhandlarna har nämligen inte någon information på sina webbplatser
om att
de säljer tryckta gratisartiklar. Efter diskussion i personalen och med
låntagaren beslöts att SOL-biblioteket trots allt skulle köpa in den
efterfrågade titeln för att vi skulle få ett konkret exempel på denna
typ av
utgivning. Resultatet blev minst sagt häpnadsväckande. Det framgår
visserligen
mycket tydligt att innehållet är hämtat från Wikipedia, men på
titelsidans
baksida kan man bl.a. läsa följande ” Some information in this book
maybe
misleading or wrong. The
Publisher does not guarantee the validity of the information found
here.” Boken
omfattar
99
sidor
och handlar om en amerikansk poet. Wikipedias artikel om
denne blir i den tryckta boken tre sidor. De övriga sidorna utgörs av
material,
hämtat från de artiklar till vilka de hyperlänkade orden i
ursprungsartikeln
leder. I en tryckt bok blir detta fullständigt meningslöst och
irrelevant.
Man
kan
onekligen
fråga sig vilka konsekvenser
uppkomsten av dessa, enligt min mening, oseriösa och etiskt
tvivelaktiga förlag
kan bli på biblioteksbeståndens kvalitet. Nya förvärvsmetoder
utvecklas, som
t.ex. bruket av inköpsprofiler hos leverantörer, eftersom urval anses
vara ett
alltför tidskrävande arbete. Dessutom är förväntningarna på att
slutanvändarna
själva ska göra urvalet till biblioteken stora. Visserligen är det
nödvändigt
att forskare och lärare är engagerade i urvalsprocessen, men ofta är
dessa inte
medvetna om de fällor som finns i bokdjungeln. Vilka bibliotek får vi
om
urvalsrutinerna mekaniseras och ansvaret läggs på leverantörer och
slutanvändare, medan bibliotekarierna förvandlas till administratörer?
En
annan
fråga
man kan ställa sig är hur OA-rörelsen
ser på förlag som profiterar på gratismaterial.
http://en.wikipedia.org/wiki/VDM_Publishing
[20110118]
Ann-Sofi Green
Förvärvsansvarig
Språk- och litteraturcentrums bibliotek
Box 201
221 00 LUND