Metadata & digitalisering – hur tänka nytt?

 

Halvdagsseminarium på KB, onsdagen den 17 mars kl. 13-17.

 

Följer man Wikipedia betyder ”metadata” data om data eller information om data. ”Normalt används metadata eller metainformation för att beskriva innehållet och/eller strukturen för en viss datasamling ur något perspektiv.” På webben är just Wikipedia en intressant sajt som genom sin alternativa metadataproduktion utmanat traditionella biblioteks- och katalogiseringsregler. På sajten utspelar sig ett slags pågående debatt om metainformation och vilken kunskap som egentligen skall gälla – ett intellektuellt språkspel som genom wikins versionshantering kan följas nästan i realtid.

 

Vid sidan av olika former av social metadata har webbutvecklingen och diverse digitaliseringsinsatser de senaste åren resulterat i att kataloginformation om materialtyper kompletterats med materialet självt. LIBRIS är fortfarande en nationell söktjänst med information om titlar – men förhoppningsvis kommer den i allt högre grad framöver också att innehålla böckerna själva. I en digital kontext är antalet forskare som intresserar sig för att P. Olof Liljevalchs gamla avhandling, Om inskrifter i lefvande träd, har klassifikationen ”M* (kssb/7)” försvinnande få – däremot gillar de flesta att boken finns länkad i full PDF genom Google Book Search.

 

Samtidigt som mängden digitaliserat material stadigt växt på landets minnesinstitutioner har paradoxalt nog sättet att producera metadata inte förändrat sig speciellt mycket under det senaste decenniet. Naturligtvis bör man fråga sig vilket slags information som egentligen är nödvändig för användare, givet att det material de söker information om finns tillgängligt per se parallellt i samma gränssnitt. På vilket sätt skall egentligen fotografier beskrivas när de samtidigt kan betraktas av användaren? Är det möjligt att reducera produktionen av metadata generellt – och på så vis omfördela resurser – utan att sökfunktioner blir lidande? Vilken information bör minnesinstitutioner producera, och vad kan överlämnas till forskaren att ta reda på själv givet att materialet finns i digital form?

 

Program:

 

kl. 13.00                                                 

·          Pelle Snickars, KB
”Behöver forskare metadata? – en introduktion”

 

·          Mats Dahlström, Högskolan i Borås
”Metatexter och mervärde”

 

·          Johanna Berg, RAÄ
”Fel kan bli rätt - om kulturarvsdata på webben”

 

kl. 14.45 - Kaffe

 

kl. 15.15 - KB & metadata

 

·          Katinka Ahlbom & Olle Halldin, KB
”Nålen i höstacken – nödvändiga metadata för efemärt material”

 

·          Maria Ljungkvist, KB
”Metadata & audiovisuella medier”

 

·          Anders Cato, KB
”Metadata - både för analoga och digitala publikationer”

 

kl. 16.15 - Avslutande paneldiskussion

 

Gratis - Ingen föranmälan.

 

Med vänlig hälsning

 

Isabelle

-------------------------------------------

Isabelle Midy

Forskningssamordnare

Avdelningen för forskningsverksamhet

 

Kungliga biblioteket/National Library of Sweden

Post: Box 5039, 102 41 Stockholm

Besök: Humlegården, Stockholm

Telefon: 08 463 41 75

Fax: 08 463 40 04

Mobil: 073 917 33 57

E-post: [log in to unmask]">[log in to unmask]

www.kb.se  

P Please consider the environment before printing this e-mail.