Metadata &
digitalisering – hur tänka nytt?
Halvdagsseminarium
på KB, onsdagen den 17 mars kl. 13-17.
Följer man Wikipedia betyder
”metadata” data om data eller information om data. ”Normalt
används metadata eller metainformation för att beskriva innehållet och/eller
strukturen för en viss datasamling ur något perspektiv.” På webben är
just Wikipedia en intressant sajt som genom sin alternativa metadataproduktion
utmanat traditionella biblioteks- och katalogiseringsregler. På sajten utspelar
sig ett slags pågående debatt om metainformation och vilken kunskap som
egentligen skall gälla – ett intellektuellt språkspel som genom wikins
versionshantering kan följas nästan i realtid.
Vid sidan av olika former av social
metadata har webbutvecklingen och diverse digitaliseringsinsatser de senaste
åren resulterat i att kataloginformation om materialtyper kompletterats med
materialet självt. LIBRIS är fortfarande en nationell söktjänst med information om titlar – men
förhoppningsvis kommer den i allt högre grad framöver också att innehålla
böckerna själva. I en digital kontext är antalet forskare som intresserar sig
för att P. Olof Liljevalchs gamla avhandling, Om
inskrifter i lefvande träd, har klassifikationen ”M* (kssb/7)”
försvinnande få – däremot gillar de flesta att boken finns länkad i full
PDF genom Google Book Search.
Samtidigt som mängden digitaliserat
material stadigt växt på landets minnesinstitutioner har paradoxalt nog sättet
att producera metadata inte förändrat sig speciellt mycket under det senaste
decenniet. Naturligtvis bör man fråga sig vilket slags information som
egentligen är nödvändig för användare, givet att det material de söker
information om finns tillgängligt per se parallellt
i samma gränssnitt. På vilket sätt skall egentligen fotografier beskrivas när
de samtidigt kan betraktas av användaren? Är det möjligt att reducera
produktionen av metadata generellt – och på så vis omfördela resurser
– utan att sökfunktioner blir lidande? Vilken information bör
minnesinstitutioner producera, och vad kan överlämnas till forskaren att ta
reda på själv givet att materialet finns i digital form?
Program:
kl. 13.00
·
Pelle Snickars, KB
”Behöver forskare metadata? – en introduktion”
·
Mats Dahlström, Högskolan i Borås
”Metatexter och mervärde”
·
Johanna Berg, RAÄ
”Fel kan bli rätt - om kulturarvsdata på webben”
kl. 14.45 - Kaffe
kl. 15.15 - KB & metadata
·
Katinka Ahlbom & Olle Halldin, KB
”Nålen i höstacken – nödvändiga metadata för efemärt material”
·
Maria Ljungkvist, KB
”Metadata & audiovisuella medier”
·
Anders Cato, KB
”Metadata - både för analoga och digitala publikationer”
kl. 16.15 - Avslutande
paneldiskussion
Gratis - Ingen föranmälan.
Med
vänlig hälsning
Isabelle
-------------------------------------------
Forskningssamordnare
Avdelningen för forskningsverksamhet
Kungliga
biblioteket/National Library of
Post:
Box 5039, 102 41 Stockholm
Besök:
Humlegården, Stockholm
Telefon:
08 463 41 75
Fax: 08 463 40 04
Mobil: 073 917 33 57
E-post:
[log in to unmask]">[log in to unmask]
P Please
consider the environment before printing this e-mail.