Content-Type: text/html Jag skulle vilja börja från slutet med att bemöta mina kritiker från Lund. Ni skriver: Vi anser inte att forskningen främjas av att endast ett fåtal har tillgång till den eller att kommersiella intressen får bestämma hur statligt finansierad forskning ska hanteras och spridas. Jag skulle uppskatta att svenska bibliotek satsar över 100 miljoner kronor på elektroniska resurser för forskarna inom den offentliga sektorn. Forskarna har god tillgång till en oerhört stor mängd elektroniska resurser. Det är löjligt att påstå att dessa pengar endast skulle gynna "ett fåtal". För det andra så ska vi vara oerhört tacksamma för att "kommersiella intressen" varit ledande i att erbjuda elektroniska versioner av sina tidskrifter. Aldrig har biblioteken haft tillgång till så mycket tidskrifter som nu. Kommersiella förlag har en lång erfarenhet och stort kunnande och kanske viktigast ekonomiska resurser för att stödja spridning och hantering. Deras roll är oumbärlig under lång tid framåt. DOAJ har visat att det finns ett alternativ och det är dom fackgranskade fria tidskrifterna. Ni skriver att tidskriften inte är det bästa alternativet idag. Nähä. Men vad är alternativet? Menar ni att artiklar skulle kunna vara fackgranskade i arkiv utan att först ha varit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift? Arkiven har väl knappast den kompetensen. Ni är också lite väl nonchalanta när ni beskriver en tidskrift som en bunt artiklar i samma ämne. Vetenskaperna utvecklas hela tiden och nya tidskrifter skapas inte minst för spegla nya ämnen eller nya teoretiska infallsvinklar. För andra världskriget, innan förlagen internationaliserade forskningen, så var vetenskap och forskning en fråga om nationell stolthet. Så den vetenskapliga tidskriften finns detmycket att säga om, det handlar inte bara om en praktisk samlingspunkt utan det handlar mycket om status och betydelse och inte minst impact. Visst kan man beskriva förlagen i svart.Tjocka farbröder med hög hatt och cigarr som bara är ute efter pengar, mycket pengar. Varför skulle skattefinansierad vara finare än vinstdrivande? Ur effektivites- synpunkt är det sällan sant. Om jag var tvungen att välja mellan marknaden och staten, så säger mitt kritiska sinne att jag bör välja marknaden. Staten kan vara obehaglig. Staten kan bli väldigt styrande. Historien har visat det. Låt forskningen vara en del av samhället och inte staten. Ni är av åsikten att "bara om" forskarna vore insatta i frågan och kände till fördelarna med självarkivering så skulle kommunikationen förbättras. Vad som är obehagligt är att detta inte visat sig särskilt sant utan nu strävar man till att tvinga forskarna att "förbättra kommunikationen" om inte så ... sänkta eller inga nya anslag ... minskade karriärmöjligheter... Det är skrämmande att forskarna ska tvingas av krafter som står utanför forskningen. Idag finns det tusentals förläggare och tusentals vetenskapliga sällskap som saknar både höga hattar och tjocka cigarrer och som på frivillig väg och med egna medel ger ut tidskrifter. Varför prenumerar på dessa om artiklarna finns fritt tillgängliga i arkiv? Det lilla överskott man haft, för att exempelvis ordna konferenser, ge ut skrifter smälter bort. Arkiv saknar kompetens och erfarenhet att ge ut tidskrifter. Arkiv är inte en naturlig del av forskningen och styrs inte av forskare utan av "arbetsgivare" och "anslagsgivare" som uppenbarligen bara är ute efter att sola sig i glansen. Det är absurt att forskningen som sedan andra världskriget är internationell åter ska bli en nationell eller lokal angelägenhet. Jag säger ja till att nya vetenskapliga tidskrifter skapas av forskare för forskare som är fritt tillgängliga men jag är ytterst tveksam till att artiklar ska finnas i två eller flera versioner och förvaras i olika administrativa system. Jag läste just att EU fattat liknande beslut kring den forskning som bedrivs med EU-medel vilket jag antar att ni ser som ytterligare ett viktigt framsteg för open access rörelsen. Uppenbarligen tycks verkligheten visa att jag har fel. Det gör mej bekymrad att den fria forskningen blir alltmer kontrollerad och styrd. Nästa steg är uppenbarligen att anställa bibliometriker för att se om man fått valuta för pengarna... Polemiken hindrar dock inte att jag känner den största respekt för DOAJ och den fantastiskt stora roll DOAJ spelat för att sprida fritt tillgänglig forskning och för att göra dom fria tidskrifterna erkända och accepterade över hela världen. En ovärderlig roll av största betydelse. Jan Ingela Wahlgren wrote: > > Hej listan! > > I mellandagarna skrev President Bush under den Appropriations Bill som > bland annat innehåller ett direktiv om att National Institutes of > Health skall kräva att forskning som resulterat i publicerade > forskningsresultat finansierade av dem skall deponeras omedelbart vid > publicering samt att det ska vara fritt tillgängligt senast ett år > efter detta tillfälle. Vi som arbetar med open access dagligen genom > vårt arbete med Directory of Open Access Journals (DOAJ, > http://www.doaj.org ) välkomnar denna > utveckling, som vi ser som ett viktigt framsteg för open access rörelsen. > > Vi ser flera problem med Jan Szczepanskis inlägg angående detta förra > veckan: > > 1. "I århundraden har vi haft ett system som fungerat bra för > forskarsamhället nämligen tidskriften." > > Före internets födelse och den elektroniska vetenskapliga > publiceringens tillblivelse så var detta system med tryckta > vetenskapliga tidskrifter det enda som fanns att tillgå, och det är > bra på många sätt, men därmed inte sagt att det är det bästa > alternativet idag eller det bästa alternativet för alla forskare eller > alla forskningsfält eller att det finns ett egenvärde i att bevara > detta system intakt och som det enda alternativet. Den fördel som > tidskrifter har framför öppna arkiv, är det sätt på vilket de samlar > liknande artiklar eller artiklar inom samma ämne och det urval som > därmed görs åt forskaren. Denna fördel kommer knappast att hotas av > att samma artiklar även finns tillgängliga i öppna arkiv. > > 2. Jan påstår vidare att "nu ska konkurrerande system byggas upp där > artikeln med > en viss fördröjning ska deponeras och göras fritt tillgänglig". > > För det första har PubMed Central ett antal år på nacken och är inte > ett nytt system som måste "byggas upp". Det finns redan och är i full > drift, kolla själv: http://www.pubmedcentral.nih.gov/ . > > För det andra ska materialet deponeras omedelbart vid publicering, men > man kan sedan välja att göra det fritt tillgängligt senare, senast ett > år efter deponering. > > 3. Eftersom NIH är världens största finansiär av medicinsk forskning > (mer än 28 miljarder USD investeras i forskning per år) så är det > naturligt att förlagen reagerar. Men att deras oro handlar om > forskningens väl och ve finns det nog skäl att ifrågasätta, oron > handlar nog snarare om huruvida de ska gå med lika stor vinst som > tidigare eller inte. Den oro som icke vinstdrivande organisationer > står för handlar nog ofta om att deras tidskrifter publiceras av de > vinstdrivande förlagen som ju är oroliga och den oron sprider sig. > Helt i onödan som vi ser det eftersom det idag finns ett utmärkt > alternativ i open access publicering, och många tidskrifter har > faktiskt också gått över till open access. > > 4. Vidare ser Jan risker och "... få > fördelar med > den formen av "fri publicering" där forskarna lagvägen ska tvingas > publicera en > gång till i ett sammanhang som inte har ett dyft med forskning att > göra.För frivilligt > gör dom det inte eftersom det inte finns någon poäng med att göra det." > > Att säga att PubMed Central inte har ett dyft med forskning att göra > tycker vi är lite väl magstarkt, med tanke på alla de > vetenskapliga tidskrifter vars artiklar redan finns tillgängliga via > denna portal och alla de forskare som deponerar sina alster där. > > Sedan är det också vår åsikt att forskare nog visst hade deponerat > sina artiklar frivilligt om bara vi som är insatta i frågan > och känner till fördelarna med självarkivering hade kunnat > kommunicera effektivare till forskarna vilka dessa är. Ett antal > studier har visat att forskning som görs fritt tillgänglig återanvänds > snabbare av andra forskare och snabbar därmed upp den process där man > kommer vidare mot ny kunskap.Man får därmed ökad nytta per investerad > peng och forskningsfinansiärer som NIH eller Wellcome Trust vill av > naturliga skäl få ut så mycket nytta som möjligt ur sin finansiering. > > 5. Till sist menar Jan att "arkiven är ett hot mot många föreningar > och andra vetenskapliga > sammanslutningar." Det är också ett mycket intressant uttalande. På > vilket sätt då? Föreningar är väl för det mesta knappast vinstdrivande > och det finns alternativa affärsmodeller för publicering av > vetenskapliga artiklar, som vi redan har diskuterat ovan. > > Vi anser som sagt att detta nya direktiv för NIH är ett steg i rätt > riktning för open access och vetenskaplig kommunikation. Vi anser inte > att forskningen främjas av att endast ett fåtal har tillgång till den > eller att kommersiella intressen får bestämma hur statligt > finansierad forskning ska hanteras och spridas. > > Med vänliga hälsningar , > > DOAJ-teamet vid Lunds universitets bibliotek > > genom Ingela Wahlgren > > Ingela Wahlgren > > Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen > > Box 134, 221 00 Lund > > Besöksadress: Tornavägen 9B, Lund > > Tel: 046-222 49 87 > > Fax: 046-222 36 82 > > [log in to unmask] [log in to unmask]> > > > > http://www.doaj.org > > > > On 1/10/08, *Jan Szczepanski* <[log in to unmask] > [log in to unmask]>> wrote: > > Är detta beslut enbart av godo? Det finns en baksida. > > I århundraden har vi haft ett system som fungerat bra för > forskarsamhället nämligen tidskriften. > > Nu ska konkurrerande system byggas upp där artikeln med > en viss fördröjning ska deponeras och göras fritt tillgänglig. > > Vad får det för konsekvenser för tidskrifterna? Kommer dom > att slås ut? Kommer kommunikationen mellan forskare att försämras? > Det finns en klar risk, vilket fått inte minst förlagen att kraftigt > protestera. > > Även sällskap och föreningar vars syfte inte är att tjäna pengar på > tidskrifterna > har protesterat. > > Vi får in nya intressenter, anslagsgivare, myndigheter, bibliotek > som vill > "publicera", inte tidskrifter utan diverse artiklar. Jag är inte > övertygad om att > detta är framtiden. Jag gör inte vågen. Jag ser risker och jag ser få > fördelar med > den formen av "fri publicering" där forskarna lagvägen ska tvingas > publicera en > gång till i ett sammanhang som inte har ett dyft med forskning att > göra. > För frivilligt > gör dom det inte eftersom det inte finns någon poäng med att göra det. > > Arkiven är ett hot mot många föreningar och andra vetenskapliga > sammanslutningar. > > Sally Morris, en ledande företrädare för förlagen skrev nyligen på > Liblicence: > > While I couldn't speak for STM, a large number of publishers (the > majority of those in Ulrich's, for example) are nonprofits - > learned societies, professional associations, university presses > etc. And as well as the journals these publishers issue on their > own behalf, a significant proportion (over 27%, according to my > calculations) of journals published by commercial publishers > actually belong to, and are published on behalf of, nonprofits. > Raym Crow estimated in 2005 that 38% of the 19,500 active, > refereed scholarly journals he identified in Ulrich's were > self-published by nonprofit organizations, and a further 17% were > published by commercial publishers on behalf of nonprofits. (I > wrote about this in Learned Publishing last October). > > The 'mission' of these nonprofit organizations can be ascertained > from their constitutions etc - usually available on their > websites - and generally includes something about disseminating > knowledge in their field. > > Jan > > > > > > Jan Hagerlid wrote: > > > > Den 26 december skrev president Bush under ett budgetbeslut som > > inkluderar ett avsnitt där *National Institutes of Health åläggs > att > > ge allmänheten fri tillgång på nätet till resultaten från den > > forskning man stödjer*. Detta är en stor seger för alla som > krävt att > > NIH ska ställa bindande krav på fri tillgång med de anslag man ger. > > Man har tidigare haft en policy som enbart ber (requests) om detta, > > vilket visat sig få en mycket svag effekt. En intensiv debatt har > > pågått i flera år och ledde så småningom till ett kongressbeslut > som > > presidenten nu skrivit under. > > > > > > > > Beslutet säger följande: > > > > The Director of the National Institutes of Health shall require that > > all investigators funded by the NIH submit or have submitted for > them > > to the National Library of Medicine's PubMed Central an electronic > > version of their final, peer-reviewed manuscripts upon > acceptance for > > publication to be made publicly available no later than 12 months > > after the official date of publication: Provided, That the NIH shall > > implement the public access policy in a manner consistent with > > copyright law. > > > > > > > > Beslutet kommer att få stor betydelse för att främja en > utveckling mot > > Open Access av flera skäl: > > > > * Det är är den första amerikanska forskningsfinansiärer som tar > > ett sådant beslut. > > * Det är första gången ett beslut om krav på Open Access tas > av en > > regering eller motsvarande. > > * NIH:s policy har under flera år varit den enskilt största > > stridsfrågan mellan anhängare och motståndare till OA och > har nu > > avgjorts till förmån för anhängarna. > > * NIH är världens största forskningsfinansiär med en budget 2007 > > på 28 milliarder USD och den forskning man finansierar > avsätter > > ca 65 000 vetenskapliga artiklar om året. > > > > > > > > Beslutet medger upp till 12 månaders dröjsmål innan en artikel blir > > fritt tillgänglig vilket är en nackdel. Men huvudsaken är att det nu > > ställs ett bestämt krav som också innebär en omedelbar > deponering av > > artikeln vid NIH. > > > > > > > > Vad kan beslutet innebära för svensk del? > > > > * Beslutet ger ett exempel som kan skynda på motsvarande > > ställningstaganden från svenska forskningsfinansiärer och > i den > > kommande forskningspropositionen. > > * Beslutet kan likaså stimulera till en snabbare utveckling mot > > liknande krav för EU:s forskningsmedel. > > * De svenska forskare som får medel från NIH kommer rimligen > att > > omfattas av beslutet, vilket kommer att ge ringar på > vattnet. Då > > borde det skapas rutiner för att dessa artiklar också finns > > tillgängliga vid respektive svenskt universitets öppna arkiv. > > > > > > > > Källa: SPARC Open Access Newsletter 117, > > http://www.earlham.edu/~peters/fos/newsletter/01-02-08.htm > > > > > > > > > Mvh > > > > Jan > > > > > > > > Jan Hagerlid > > > > 1:e handläggare, programansvarig för OpenAccess.se > > > > Avdelningen för Nationell samverkan > > > > Kungl. biblioteket/National Library of Sweden > > Post: Box 5039, 102 41 Stockholm > > > > Besök: Biblioteksgatan 29, Stockholm > > Telefon: 08 463 42 70 > > > > Mobil: 073 917 24 70 > > > > Fax: 08 463 42 74 > > > > E-post: [log in to unmask] [log in to unmask]> > [log in to unmask] [log in to unmask]>> > > www.kb.se > > > > > > > > > > > > -- > > Jan Szczepanski > Förste bibliotekarie > Goteborgs universitetsbibliotek > Box 222 > SE 405 30 Goteborg, SWEDEN > Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797 > E-mail: [log in to unmask] [log in to unmask]> > > > > > > > > -- Jan Szczepanski Förste bibliotekarie Goteborgs universitetsbibliotek Box 222 SE 405 30 Goteborg, SWEDEN Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797 E-mail: [log in to unmask]