Content-Type: text/html

Hej!

> "Länkskafferi" är också en populär term i Sverige, inspirerat av ett
> banbrytande projekt som Lunds universitet utförde på uppdrag av
> Skolverket.

Vill bara passa på att berätta att Länkskafferiet, http://lankskafferiet.skolutveckling.se/, fortfarande finns och drivs av Lunds universitets bibliotek, på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Tjänsten fyller 9 år i år och är alltså en av de första ämnesportaler som sattes upp i Sverige. Använd den gärna! :-)

Vänliga hälsningar
Annakim Eltén

-----------------------------------------
Annakim Eltén
Lunds Universitets Bibliotek,
Biblioteksdirektionen
Avdelningen för kunskapsteknologier
http://www.lub.lu.se/~annakim/
Box 134, 221 00 LUND, Sverige
Besöksadress Tornavägen 9A, Lund
Telefon 046 222 38 37
Telefax 046 222 36 82
E-post <a href="/cgi-bin/wa?LOGON=A3%3Dind0401%26L%3DBIBLIST%26E%3D8bit%26P%3D375160%26B%3D--%26T%3Dtext%252Fplain%3B%2520charset%3Diso-8859-1" >[log in to unmask]</a>


> -----Original Message-----
> From: Lars Aronsson [mailto:<a href="/cgi-bin/wa?LOGON=A3%3Dind0401%26L%3DBIBLIST%26E%3D8bit%26P%3D375160%26B%3D--%26T%3Dtext%252Fplain%3B%2520charset%3Diso-8859-1" >[log in to unmask]</a>]
> Sent: den 22 januari 2004 15:50
> To: <a href="/cgi-bin/wa?LOGON=A3%3Dind0401%26L%3DBIBLIST%26E%3D8bit%26P%3D375160%26B%3D--%26T%3Dtext%252Fplain%3B%2520charset%3Diso-8859-1" >[log in to unmask]</a>
> Subject: Re: [BIBLIST] biblioteksterminologi - virtuellt
> bibliotek m.m.
>
>
> Robin Fortelius skrev:
> > Hur skall vi definiera skillnaderna mellan:
> > elektroniskt bibliotek, virtuellt bibliotek, digitalt
> > bibliotek, webbibiliotek
>
> Såvitt jag begriper är detta termer som används i marknadsföring,
> t.ex. slagkraftig namngivning av forskningsprojekt, och att försöka
> tolka in skillnader i betydelse vore ett misstag.  Mitt förslag är att
> de betraktas som synonymer.
>
> Efter att amerikanska National Science Foundation (NSF) år 1994 (?)
> lanserade sitt bidragsprogram "Digital Library Initiative" (DLI), blev
> termen "digital library" snabbt enormt populär bland bidragssökande
> amerikanska universitet.  Det fanns nämligen mycket pengar att söka.
> Därefter har ACM och IEEE anordnat årliga konferenser där termen ingår
> i namnet (numera Joint Conference on Digital Libraries).  Det finns i
> USA också en Digital Library Foundation, under ledning av Library of
> Congress.
>
> Det därigenom definierade forskningsområdet "digitala bibliotek" har
> dragit till sig såväl bibliotekarier (som vill utöka
> bibliotekskatalogen till att även omfatta digitaliserat tryck)
> som teoretiska datavetare, speciellt från artificiell intelligens och
> databehandling av naturligt språk (som vill utforska avancerade
> sökmetoder).
>
> Termen "elektronisk publicering" har kommit att beteckna webbaserade
> vetenskapliga tidskrifter och doktorsavhandlingar.  Detta har en
> koppling till biblioteken, som kan spara in dyra prenumerationer på
> kommersiella tidskrifter om forskarna i stället på egen hand (eller i
> universitetens regi) och kostnadsfritt låter publicera sina alster på
> webben.  En nära relaterad term på stark frammarsch är "open access".
>
> I Tyskland talar man, i stället för digitala bibliotek, om
> "retrospektiv digitalisering av biblioteksbestånd", eftersom detta var
> titeln på ett bidragsprogram från Deutsche Forschungsgemeinschaft
> (DFG).
>
> I Danmark hette det stora bidragsprogrammet Danmarks Elektroniske
> Forskningsbibliotek (DEF, 1997-2002).
>
> Likt omvända kameleonter växlar projekten färg och termer för att
> synas så tydligt som möjligt.
>
>
> I Sverige har vi sluppit stora finansieringsprogram på detta område,
> eftersom kulturministern har fullt upp med införandet av digital-TV.
> Detta kan inte kallas elektronisk TV, eftersom redan det befintliga
> (analoga) TV-systemet är elektroniskt.
>
> Emellertid har Svenska Akademien i dagarna börjat tala om ett projekt
> "Litteraturbanken", som uppenbarligen lånat sin namnidé från Sture
> Alléns på 1960-talet grundade "Språkbanken".  Ordet "databank" är en
> gammal synonym till "databas" som annars höll på att råka i glömska.
> Kanske får vi i dess efterföljd även höra talas om bokbanker,
> länkbanker, katalogbanker och vem vet vad.  Blir vi då alla bankirer?
>
>
> > används webbibiliotek i Sverige för att beskriva allmänt
> > tillgängliga länkförteckningar.
>
> "Länkskafferi" är också en populär term i Sverige, inspirerat av ett
> banbrytande projekt som Lunds universitet utförde på uppdrag av
> Skolverket.
>
>
> --
>   Lars Aronsson (<a href="/cgi-bin/wa?LOGON=A3%3Dind0401%26L%3DBIBLIST%26E%3D8bit%26P%3D375160%26B%3D--%26T%3Dtext%252Fplain%3B%2520charset%3Diso-8859-1" >[log in to unmask]</a>)
>   Projekt Runeberg - ditt digitala bibliotek - http://runeberg.org/
>