Vi på BUS har med stort intresse följt debatten om
klassifikationssystem, som nu tyvärr verkar ha falnat. Men jag hoppas
det finns mer att säga?
Utan att kunna varken SAB, Dewey eller UDK utan och innan så tror jag
att en del av den problematik som framkommit i debatten är olöslig och
gäller för alla klassifikationssystem. Hit hör problemen med att
systemet uppfattas som ologiskt och att vissa ämnen förs till
avdelningar där de inte naturligt hör hemma. Systemen kan uppfattas som
mer eller mindre ologiska och ålderdomliga och ha sina största brister
inom olika ämnesområden, men grundproblematiken är ändå densamma: Hur
man än delar upp litteraturen blir det på vissa ställen ologiskt och
fel. Jag tror inte heller att det egentligen är någon större skillnad
vad gäller systemens grövsta uppdelning, den som avspeglar sig i
hylluppställningen. Om man t ex jämför SAB.s huvudavdelningar med Deweys
så är de förvånansvärt lika – t o m ordningsföljden mellan avdelningarna
är ungefär densamma.
Däremot är skillnaderna större ju längre ner i hierarkin man kommer. Och
jag tror också att skillnader finns vad gäller med vilken konsekvens –
eller brist på konsekvens – finfördelningen sker. Dewey har ett
varierande antal nollor före underindelningarna, och SAB har t ex
geografiska tillägg som ibland ska läggas på med streck, ibland utan.
Konsekvensen i Dewey förefaller ändå vara större. Mer hämtas ur
generella tilläggstabeller som kan appliceras i hela systemet på ett
någorlunda förutsägbart sätt.
För- och nackdelarna med ett svenskt respektive internationellt /
amerikanskt system har också diskuterats. Det finns inget neutralt
klassifikationssystem. Men det finns kulturella bindningar av olika
slag. Om det handlar om att det egna landet och den egna kulturen kommer
först och är mer finfördelad än resten så är ju detta praktiskt och i
princip ganska lätt att hantera genom att finfördela även det övriga vid
behov. Om det däremot handlar om olika sätt att se på världen och olika
sätt att dela upp kunskap på så är problemet större. Här vet inte jag
hur stora skillnaderna vad gäller de kulturella bindningarna av det
sistnämnda slaget är mellan SAB och Dewey.
De tyngsta argumenten för att överväga att byta SAB-systemet mot Dewey
tycker jag är av praktiskt slag. Hit hör Deweys utförliga instruktioner
om vart olika ämnen förs, hjälpmedel som Dewey for Windows och de
förhållandevis stora resurserna för underhåll och revideringar av
systemet. Som fler redan påpekat så finns det stora brister vad gäller
instruktioner i SAB-systemet. Ytterligare ett pragmatiskt argument är
att Dewey är störst. Att använda det mest använda
klassifikationssystemet skulle underlätta både sökning och
katalogisering.
Slutligen några ord om Sten Hedbergs förslag om en svenskspråkig
ämnesordstesaurus som kopplas till ett eller flera
klassifikationssystem, t ex Dewey. Att översätta Library of Congress
Subject Headings eller kraftigt bygga ut den existerande ämnesordslistan
tror jag vore mycket bra. En bättre strukturerad ämnesordlista som
innehöll fler ämnesord skulle förbättra ämnesordsindexeringen och därmed
sökbarheten. Att när det är möjligt koppla olika system till varandra -
ämnesordlista, SAB-klassifikation, Dewey-klassifikation osv - tror jag
också är bra och underlättar både indexering/klassificering och sökning.
Däremot tror jag det är mycket svårt att helt och hållet koppla en
ämnesordslista till ett eller flera klassifikationssystem. Det handlar
om två olika sätt att kategorisera på. Ämnesorden rör ofta den
specifika, konkreta företeelsen, klassifikationen tar i första hand
fasta på disciplinen, ämnet.
Magdalena Svanberg
Enheten för bibliografisk utveckling och samordning
Kungl. biblioteket
Box 5039
102 41 STOCKHOLM
[log in to unmask]
Telefon: 08-463 42 24
Telefax: 08-463 42 25
|
