|
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Agneta Walton
[SMTP:[log in to unmask]]
Skickat: den 2 december 1999 08:39
Till: [log in to unmask]
Ämne: Ang: Svar: SV: Ang: Dewey, UDK och SAB
En kommentar från folkbibliotekshåll:
SAB-systemet fungerar såvitt jag kan förstå rätt bra när det gäller
hylluppställning;
man lär sig snart på vilken hylla man kan hitta böcker om
rökavvänjning eller
Tutankhamons grav eller Vietnamkriget (nu talar jag om
bibliotekarierna). Då
kan man visa låntagarna på vilken hylla de ska leta. Hyllsignum blir
därför
väldigt viktig för oss.
Värre är det med katalogsignum, där upplever jag att de lätt blir
för långa och
krångliga. De är troligen nästan helt övergivna som sökverktyg. Nu
litar man
i stället på ämnesorden, och de kommer f n _ur_
klassifikationskoderna, men
man kunde ju lägga in dem på annat sätt. Em-c.02:oe eller
Prdb.05-c:k det blir
för
mycket.
Att SAB är svenskt kan inte ses som en nackdel i Sverige. Jag vågar
påstå att
över 50% av böckerna behandlar svenska förhållanden även på ett
stort folk-
bibliotek. Om andra länder var intresserade kunde SAB antagligen
anpassas
ganska lätt.
Man SAB saknar några viktiga aspekter. Det ena är om man vill
fokusera på barn,
t ex barns förhållanden i andra länder, barn till alkoholister,
barnens
ställning genom
tiderna, barndomens historia.
Den andra aspekten jag kan sakna är humor. Det finns en
dårpippiavhandling från
Chalmers som heter Fatilarkalkylen, som i brist på bättre har
klassats som skön-
litteratur. En del böcker som skämtar om ett visst ämne placeras
ihop med de
seriösa böckerna, andra inte, t ex om segling eller ridning eller
golf. Man vet
inte
var man ska göra av dem. Vi har i Göteborg också en bok som heter
"Legal daisy
spacing : the build-a-planet manual of official world improvments"
av
Christopher
Winn. Den har vi satt på U. Den går alltså inte att klassa.
Andra tillägg vi måste manipulera med själva är genrer inom
skönlitteraturen:
deckare, science fiction, fantasy osv. Man kunde kanske tänka sig
någon form
av tillägg i stil med = för språk eller så. Jag vet inte.
Vissa böcker passar förstås inte alls in i systemet, men så är det
troligen
vilket
system man än har gissar jag.
Hälsningar från Göteborgs stadsbibliotek
Agneta Walton
Jag skulle vilja kommentera detta med SAB-systemet från mitt
perspektiv. Jag har en stor del av min tjänstgöring förlagd till
informationsdisken samtidigt som jag är ansvarig för inköp av material inom
ämnet historia vid Lunds universitetsbibliotek..
Till historien hör att jag tillhör de bibliotekarier som trots många
år i yrket aldrig ägnat mig åt vare sig klassificering eller katalogisering.
Jag håller med om att det finns stora fördelar med ett system med bokstäver
i stället för siffror.
Men det finns också en del aspekter som länge varit ett problem för
mig.
För det första så är SAB-systemet mycket svagare när det gäller
Samhällsvetenkap än när det gäller humaniora. Man får ofta så stora
svarsmängder att en sökning på ämne,
blir mycket svår. Ta till exempel klassningar som Oa eller Oc.
För det andra så klarar systemet dåligt av mycket av det som har en
tvärvetenskaplig karaktär.
Inte minst gäller detta ämnet Historia där stora delar av vad jag
köper och inte minst de doktorsavhandlingar som produceras i Sverige klassa
på flera andra klassningar än K. I Lund t.ex. har institutionen en
inriktning mot social- mentalitets- kvinno- och arbetarhistoria bl.a. Desa
arbeten återffinner man i systemet inom O, ; Modern historia finns ofta inom
statskunskap, socialhistoria finns som historiska aspekter inom t.ex. OH men
även inom M och genushistoria hittar man under Ohj. Lokalhistoria finns
under N o.s.v. Man kan visserligen dubbelklassa men situationen är ändå
besvärande.
Jag tycker alltså att SAB-systemet ur vissa synpukter är ett
opraktiskt och delvis föråldrat system
Anders Schmidt
Informationsbibliotekarie
Lunds UB
|
