|
Detta svar sände jag till Jonas på Internet World idag. Jag har inte fått
något svar än, men tänkte att det likväl kan ha sitt intresse för listans
läsare som ett inlägg i debatten om bibliotekarierna och Internet.
Hälsningar, Mattias Brundell
Postmuseum
biblioteket
E-post: [log in to unmask]
PS. Eftersom svaret skrevs ihop i stor hast så finns det kanske en och annan
formulering som kunde ha mått väl av att ha slipats något ytterligare.
Dessutom borde kanske något ha tillagts om den tryckta litteraturens
betydelse. Men i huvudsak tycker jag nog att det är en beskrivning av
rådande förhållanden som håller streck, eller vad tycker ni?! F ö tror jag
mer på saklig information som arbetsmetod än aggressiv konfrontation om man
vill förändra någons tänkesätt. DS.
----------------------------------------------------------------------
Hej Jonas! Jag tog del av dina tankar i Internet worlds senaste nummer ang.
bibliotekariernas möjligheter att bli experter på att söka på Internet.
Litet kort kan konstateras att såväl "datormognad" som kunskaper när det
gäller informationssökning på Internet (och databaser på t ex CD-ROM)
varierar starkt inom den mycket heterogena yrkeskår som bibliotekarierna
utgör. Alla har inte fallenhet, intresse eller - för den delen - behov av
att utnyttja nätet på det sättet. Det är en viss skillnad på att t ex ägna
sig åt uppsökande verksamhet på servicehem och bokprat för barn och ungdomar
och å andra sidan att ägna sig åt referensarbete (fackinformationstjänst) på
t ex ett stadsbiblioteks huvudbibliotek eller ett vetenskapligt bibliotek.
I det förra fallet har man främst nytta av att vara väl bevandrad i
skönlitteratur samtidigt som det är viktigt ha ett brinnande engagemang att
förmedla lusten till berikande läsupplevelser till sina användare. Här är
rollen främst att vara "eldsjäl" och kulturförmedlare (vilket naturligtvis
inte utesluter intresse och fallenhet för Internettillämpningar!).
I det andra fallet är man främst en sorts "informationsmäklare", där det
gäller att vaska fram relevant information till besökare som söker
information. I det fallet är ju mediet av klart underordnat intresse. I
detta sammanhang har man således mycket goda skäl att lära sig använda
Internet (särskilt WWW) för att förbättra möjligheterna att ge aktuella och
korrekta svar på ställda frågor. Enligt min uppfattning (skapad genom
kontakter med olika kollegor genom åren) har de bibliotekarier, som i hög
grad har referensarbete som väsentligt inslag i tjänstgöringen, i huvudsak
tillägnat sig denna färdighet. Kravet ställs ju ifrån "kundernas" sida och
då måste man ju kunna svara mot detta befogade önskemål. Denna insikt delas
nog av alla bibliotekarier med sådana arbetsuppgifter. Därför kan man tryggt
gå in på huvudbibliotek eller forskningsbibliotek som helst och räkna med
att få kompetent hjälp med att söka information på Internet. Även om alla
inte är lika bevandrade i t ex olika sökmaskiners handhavande, finns det
alltid någon eller några bibliotekarier som behärskar detta på ett fullgott
sätt. Att leta och systematisera är ju grundläggande för bibliotekarierollen
och denna "yrkesinstinkt" låter sig ju självfallet inte begränsas till
enbart tryckt material.
Ett konkret uttryck för detta är att de flesta större bibliotek utarbetat
mer eller mindre omfattande strukturerade länkkataloger till Internet, vilka
självfallet ses som naturliga referenshjälpmedel i det dagliga arbetet.
Även i andra sammanhang - kanske främst katalogisering - har man stor glädje
av Internets alla bibliotekskataloger och bibliografiska hjälpmedel som man
lätt når över nätet. Det besparar en massor med tid. Uppsala
universitsbiblioteks förvärvsavdelnings katalogsektion underhåller t ex
några välfyllda sidor med länkar till Internet för katalogisatörer samt en
omfattande katalogiseringsmanual för universitetsbibliotekets behov (men som
i tillämpliga hänseenden är högst användbar även för andra bibliotek).
Adressen dit är:
http://www.ub.uu.se/katalog/kat-it.htm
Inom Kungliga biblioteket har också man skapat en särskild söktjänst -
Svesök - som indexerar svenska WWW-resurser. Adressen är:
http://www.svesok.kb.se/
Från samma adress nås också det material som insamlats inom ramen för
projektet Kulturarw3, som sedan något år samlar in i stort sett allt
material från hela den svenska delen av Internet. Detta skulle naturligtvis
inte ha gjorts om det inte funnits en bred uppfattning inom
biblioteksvärlden att detta är viktigt och användbart.
Följdaktligen tycker jag nog att du med ledning av vad jag anfört bör
nyansera din uppfattning. Låt detta gärna komma till uttryck i din i och för
sig utmärkta tidskrift framöver.
Hälsningar, Mattias Brundell
Postmuseum
Biblioteket
Box 2002
STOCKHOLM
Tel. 08/206237 eller
087811756
PS. Har du besökt något bibliotek på sistone för att få belägg för din
uppfattning?! Om inte, så besök gärna ett och ställ några frågor med
Internetrelevans! DS
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com
|
