LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Re: Utvärdering och mätning av elektroniska resurser
From: Lars Aronsson <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Thu, 10 Dec 1998 05:53:16 +0100
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (221 lines)


Kerstin,

Det här svaret blev längre än jag hade tänkt mig, med både filosofiska
funderingar och politiska markeringar, och eftersom någon annan också
kunde vara intresserad av mina tankar, lägger jag till BIBLIST som
mottagare.  Det är möjligt att jag misstar mig i den bedömningen, men
i så fall är det inte första gången.


Stort tack för pekaren till EQLIPSE-rapporten (se vidare nedan).  Den
var intressant, även om många av de parametrar (indikatorer) som
listas där, är långt specialiserade och hårt knutna till traditionell
biblioteksverksamhet.  Detta är givetvis bra så länge man vet att
förutsättningen håller, dvs så länge ett bibliotek är ett
traditionellt bibliotek.  Men det är ju just sådana konservativa
önskedrömar som ofta grusas av verkligheten, och så är väl kanske
fallet nu med elektroniska bibliotek, eller vad man vill kalla dem.

EQLIPSE var ett EU-projekt inom programmet för teknik inom bibliotek
(EC DG XIII Project - Telematics for Libraries), där EU vill göra
bibliotekssektorn konkurrenskraftig för framtiden.  Även detta är en
konservativ önskedröm: Man tror att de som utgör bibliotekssektorn
idag, ska fortsätta att utgöra bibliotekssektorn imorgon.  Det är lätt
att finna anhängare till en sådan hypotes inom den berörda sektorn.
Men det gör kanske inte hypotesen mer sann.

Det som händer i USA är i stället att centrala forskningsråd och
stiftelser, främst NSF (naturvetenskapliga forskningsrådet)
tillsammans med NASA (rymdflygstyrelsen) och DARPA (amerikanska
försvarets forskningsanstalt), för fem år sedan drog igång ett Digital
Library Initiative (DLI).  Det går ut på att hitta nya metoder att nå
ut med relevant information till de vetenskapsmän, främst
naturvetenskapsmän och ingenjörer, som behöver den.  Andra rundan, som
nyligen inletts (DLI phase 2), innefattar även medicinska och
humanistiska forskningsråden.  Dessa initiativ går till så att NSF
delar ut pengar till vinnande projektförslag i en öppen
ansökningstävling, där alla akademier och högskolor får delta.  Den i
Sverige numera rätt kända arkivarien Margaret Hedstrom kommer från
School of Information vid University of Michigan, som var en av de
stora vinnarna i första omgången av DLI.  Man måste inte "vara ett
bibliotek" eller ens en bibliotekshögskola idag för att komma med.
Det gör att många datorforskare vid tekniska högskolor har engagerat
sig i biblioteksfrågor, på ett sätt som inte sker här i Sverige.

Hos oss har traditionstyngda institutioner som Kungliga biblioteket
gjort att bibliotekssektorn är rotfäst i humaniora, vilket gör att en
del tekniska forskare bara skakar på huvudet och surfar in på någon
amerikansk sajt i stället.  I längden tror jag det är till förfång för
oss alla.

Samtidigt som namnen skiljer (Digital Library i USA och Electronic
Library i Europa) så skiljer alltså även den kulturella bakgrunden.

Inom Projekt Runeberg försöker jag bevaka vad som händer både i Europa
och USA, och låna så många nya idéer jag kan.  Min kulturella bakgrund
är inom datatekniken och inspirationen till Projekt Runeberg kommer
från liknande amerikanska projekt.  På den datatekniska sidan ligger
Sverige kanske ett par år efter USA, men jag upplever att
eftersläpningen är större inom humaniora och de sektorer man normalt
kanske förknippar med biblioteksverksamhet.  Detta är kanske en
förklaring till att jag inte sett så många idéer värda att låna från
andra svenska och europeiska projekt.

Det är viktigt att man befinner sig i en omgivning av likartade
projekt, med vilka man kan jämföra sin egen verksamhet.  Både för att
låna idéer av dem som ligger före, mäta sig med dem som ligger
jämsides, och ge inspiration åt dem som ligger strax efter.  Den som
saknar detta sammanhang, eller upplever sig själv ligga främst, är
hänvisad till att bana väg framåt i blindo.  Det finns ett namn för
detta: "technology push", när man skapar ett behov för att kunna
tillämpa nya lösningar där behov inte funnits.  Man kan lugnt säga att
Projekt Runeberg arbetat med technology push vad gäller användningen
av Internet som ett verktyg för publicering och kunskapssökning inom
humaniora och allmänbildning, ända sedan starten 1992 och ännu idag
1998.  Stora databaser med "abstracts" finns ju inom medicinen, och
litterära och lingvistiska textdatabaser finns för den som studerar
engelska, men den stora delen av svensk humaniora arbetar ju med
svenska språket, en isolerad ö i världshavet.  Om det funnes muskler i
svensk humanioraforskning, vilket det skulle göra om vi hade engelska
eller tyska som modersmål, och alltså vore tvungna att jämföra våra
inhemska resultat med andra länders, så skulle ju ett litet
amatörinitiativ som Projekt Runeberg vara frånsprunget för länge
sedan.  Nu är så inte fallet.

Vad är då ett elektroniskt eller digitalt bibliotek?  Jag skulle vilja
säga att det utgörs av en grupp människor, som utför ett antal
aktiviteter, som förmodligen går ut på att möjliggöra
tillhandahållandet av ett antal tjänster.  Så långt stämmer
beskrivningen in på både traditionella och elektroniska bibliotek.
Går man vidare med sina frågor, så kan de traditionella biblioteken
särskiljas som en enhetlig grupp.  Den typ av tjänster de
tillhandahåller består i utlåning av böcker och/eller tillgång till
läsesalar för tidskrifter och referenslitteratur.  Men de elektroniska
biblioteken är mer olika sinsemellan.  Man tänker sig kanske att ett
elektroniskt bibliotek tillhandahåller elektroniska dokument, men det
finns elektroniska bibliotek som inte lagrar ett enda dokument, utan
som i stället utgör kontaktcentraler för kompetens, en sorts "Fråga
Lund" på Internet.  Jag tycker vi kan vara betjänta av att inkludera
dessa i begreppet elektroniska bibliotek, eftersom de åtminstone
delvis fyller samma syfte: Folk får ju svar på frågor därifrån, lika
gärna som från uppslagsverk.  Och de experter som tillfrågas kan
mycket väl vara utbildade bibliotekarier.  Ett sådant exempel är
"Fråga biblioteket" som finns hos Den Digitala Salongen, på adress
http://www.dds.se/bibl/fraga.htm

Gemensamt för alla sådana projekt, som vi kan vilja kalla elektroniska
bibliotek, är än så länge (1998) att de startats av eldsjälar som
själva uppfunnit sin verksamhet.  Jag känner inte till några
läroböcker eller färdiga utbildningsprogram som beskriver hur man
startar ett elektroniskt bibliotek.  I ett sådant skede måste kanske
människorna bakom initiativen vara viktigare studieobjekt än de
aktiviteter och tjänster som de skapat.  Att "mäta" elektroniska
bibliotek blir därför stor del ett biografiskt arbete.

De 52 "indikatorerna" i EQLIPSE-rapporten finns på adressen
http://www.mmu.ac.uk/h-ss/cerlim/reports/e_d7_ch4.htm

Man tror kanske att det bara är specifika mått, som "misshelving"
(andel böcker som ställts på fel hylla, tabell 1, nr 23), som inte kan
tillämpas på elektroniska bibliotek, medan de mer allmänmänskliga som
"user satisfaction" (nr 1) och "percentage of target population
reached" (nr 2) mycket väl skulle gå att tillämpa.  Det är nog fel.

I ett sådant technology push-skede där vi fortfarande befinner oss vad
gäller elektronisk tillgång till information, så går det inte att
avgöra vilken som är rätt "target population".  Ta exemplet med
Rixlex, riksdagens databas med lagtexter och riksdagsprotokoll.  Förr
var det yrkespolitiker, jurister och journalister som tog del av den,
och de kunde mycket väl betala de 6000 kr/år som detta kostade.  Idag
är Rixlex gratis tillgänglig över Internet, och bland användarna finns
den svenska allmänheten som vill läsa upphovsrättslagen innan de lånar
citat av Pär Lagerkvist till sina hemsidor.  Denna sorts användning
fanns inte för tio år sedan.  Rätt "target population" för Rixlex
visade sig vara 10 miljoner svenskar, inte några få tusen jurister.
Samma sak har ju hänt med Libris och många andra databaser.

Det skulle vara intressant att höra från Stadsbiblioteket i Örebro,
som är en av deltagarna i "Fråga biblioteket", om deras "target
population" fortfarande slutar vid Vintrosa, eller om den kanske har
utökats bort till Wisconsin.  Visserligen betalar Wisconsin-kunderna
inte kommunalskatt i Örebro, men många örebroare drar också nytta av
vad som erbjuds på amerikanska sajter, och jag misstänker att vi har
ett underskott i den handelsbalansen.

"User satisfaction" är ett mått som kan vara relevant för
traditionella bibliotek, där det vanligen bara finns ett bibliotek i
låntagarens närhet.  Såvitt han vill ha tag på information är han
tvungen att använda sitt lokala bibliotek, och då kan man göra enkät
på hur han trivs.  Alla elektroniska bibliotek ligger däremot på samma
avstånd, ett enda klick, från varje tänkbar besökare.  Om den sökta
informationen inte finns på ena stället, så går kunden till det andra.
De kunder som är lite missnöjda och alltså skulle kunna rikta
konstruktiv kritik mot det elektroniska biblioteket, dem når man inte
med enkäter, för de befinner sig redan någon annanstans.  De enda
besökare som finns i ett elektroniskt bibliotek är nöjda besökare, och
dem är det onödigt att fråga, för man vet ju vilket svar man kommer
att få.  Precis som fallet är med den här texten: Bara de redan
övertygade har läst så här långt.

Alla mätningar har syftet att utgöra grund för jämförelser, endera med
mätningar från andra tider, eller mätningar från andra ställen.  Och
för att kunna jämföra, måste man ha likartade, jämförbara storheter.
Om två projekt publicerar litteratur som websidor, så kan man se
vilket av dem som har publicerat flest verk, författare, kilobytes,
boksidor eller vilket mått man kan ha på omfånget.  Men om man börjar
jämföra antalet besökare, så bör man också veta om den publicerade
litteraturen är jämförbar, om den presenteras på jämförbara sätt, och
om man räknar antalet besökare på samma sätt.

Projekt Runeberg har idag få andra projekt att jämföra sig med.  Det
finns liknande projekt som publicerar litteratur på tyska (med tio
gånger så stor befolkning som behärskar språket) och engelska (...).
En del mätningar görs inom Projekt Runeberg, där utvecklingen ses över
tiden, och där populariteten hos olika böcker eller genrer kan
jämföras mot varandra.  Men det blir ju aldrig mer än navelskåderier.

Kungliga bibliotekets webprojekt F1700, Svensk litteratur före 1700,
skulle man kunna jämföra med Projekt Runeberg, men jämförelsen haltar
eftersom de båda projekten skiljer sig så mycket åt.  Ingen skulle nog
föreslå att vi borde låna metoder från varandra!

                        F1700                   Projekt Runeberg

  Projektstart          1998                    1992
  Nytillskott i höst    1.600 boksidor          16.000 boksidor
  Period                1500-1700               1850-1920
  Språk                 svenska                 svenska
  Metod                 Fotografera sidor       Skär sönder böcker
                        ur bundna böcker        och mata dem genom
                        och scanna filmen.      en scanner.
  Presentation          Faksimil av boksidor    Faksimil av boksidor
                        i färg.                 i svartvitt.
  Antal besökare        ???                     ???
  Target population     ???                     ???
  User satisfaction     ???                     ???
  Misshelving           ingen                   troligen ingen

Den som har ett tredje svenskt projekt att lägga vid sidan av dessa
båda, är mer än välkommen.  Men jag tror inte att "Fråga biblioteket",
"Svesök", "Rixlex" eller "Länkskafferiet" låter sig jämföras här!

En annan, mer skoningslös jämförelse, kunde se ut så här:

  Institution:                  Främsta e-bibliotekprojekt:

  Göteborgs universtitet        Språkbanken: Almqvist, SAOB, ...
  Kungliga biblioteket          Libris, K-Arw³, Svesök, F1700
  Linköpings stadsbibliotek     ???
  Linköpings universitet        Electronic Press, Projekt Runeberg
  Lunds universitet             Netlab: NWI, Länkskafferiet, ...
  Norrköpings stadsbibliotek    G@mle Sw@rtzen
  Stockholms universitet        ???
  Uppsala universitet           Snurra på Codex argentus
  Örebro stadsbibliotek m.fl.   Fråga biblioteket


Lars Aronsson,
projektledare.
--
  PROJEKT RUNEBERG - Nordisk litteratur & konst på Internet sedan 1992
  mailto:[log in to unmask]   http://www.lysator.liu.se/runeberg/

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager