|
Konstigt, min länk funkar. Men här är det:
UPPROP FÖR YTTRANDEFRIHETEN!
Våra grundlagsfästa fri- och rättigheter är hotade!
Den pågående kampanjen för att införa innehavsförbud av barnpornografi
hotar yttrandefriheten. Vilket
innehav av information skall förbjudas nästa gång? Det här är första steget
för att införa censur i Sverige.
Det finns tillräckligt med lagar för att i dag komma åt den vidriga
hanteringen av barn i pornografiska
sammanhang. Men det verkar inte finnas tillräckligt med skydd för att säkra
våra grundlagsfästa rättigheter
av yttrandefrihet, åsiktsfrihet, informationsfrihet och tryckfrihet.
Rättigheterna är på väg att raseras om
regeringen får som den vill.
Det här är ett upprop för att bevara våra grundlagsfästa fri- och
rättigheter. Ett upprop som säger nej till
införandet av censur i Sverige.
Så här skriver Anders R Olsson:
Demokrati förutsätter att medborgarna har rätt att "informations-behandla".
D v s de ska få yttra sig, söka och samla
information, läsa myndigheters handlingar, kommunicera utan att någon
avlyssnar.
Under lång tid har vi haft ett ganska stabilt lagskydd för de här
rättigheterna. Det har vi inte längre. Den rättsliga grunden har
förskjutits. Visst hyllar statliga utredare och regering/riksdag, med samma
högtidliga vändningar som alltid, yttrandefrihet och
offentlighet, men nu inleder de här fraserna resonemang som ändå utmynnar i
att frihetsintresset måste avvägas bort till förmån
för något behjärtansvärt - som kampen mot nazism eller barnporr, eller av
hänsyn till den personliga integriteten.
Det är ofta när man, som det heter, "anpassar" reglerna om
informationsfrihet till IT-samhället som det blir tillfälle att hugga in på
tryckfrihetsförordning och andra regler om våra rättigheter. Några exempel:
-Offentlighetsprincipen försvagas nu, så att medborgarna inte längre ges
tillgång till all den offentliga information som
myndigheter förfogar över. Det föreslår Datalagskommittén.
-Gällivare kommun förbjuds av statliga datainspektionen att lägga ut
kommunala protokoll på en hemsida på Internet. Det som
offentligt på papper ska inte vara offentligt på nätet.
-Vidare förslår regeringen i en färsk proposition att brottsliga yttranden
- våldsporr, rasistisk propaganda eller liknande - ska
bestraffas dubbelt om det sprids med IT-stöd. Inte bara den som har yttrat
det förbjudna ska straffas, utan också den som
tekniskt ordnar möjligheten för människor att kommunicera.
Posten och Telia erbjuder sedan länge skyddad kommunikation. Vi har t o m
lagregler om post- och telehemlighet som gör det
direkt förbjudet för dem att smygläsa eller smyglyssna. Men när
INTERNET-OPERATÖREN Telia ordnar kommunikation
med IT-stöd - då är företaget skyldigt att kontrollera och censurera det
som sägs. Det kan bli fängelse för firmans ansvariga
annars.
Den överordnade idén med det gamla regelverket var att erbjuda starkaste
möjliga skydd för ordets frihet i politiskt spända
lägen - alltså när statsledningen känner ett akut behov av att få tyst på
vissa personer eller att stoppa spridning av obekväma
uppgifter/åsikter. Men det är inte längre den överordnade idén. Den är idag
att staten ska kunna stoppa informationsbrott. Då
blir det förstås ett helt annat regelverk än vi tidigare haft.
Just nu är det barnporren som är motivet som trotsar varje invändning, och
här föreslår regeringen att själva grundbulten ska
ryckas ur tryckfrihetsförordningen. Man ska öppna en möjlighet till statlig
förhandscensur. Det har vi inte haft för tidningar eller
böcker på nästan 200 år.
Om det hade varit så, att man räddade några barn från sexuella övergrepp
genom en sådan reform - då hade vi verkligen stått
inför ett plågsamt dilemma: barnens väl eller demokratins? Men man räddar
ju inga barn. Det finns inte en pedofil i hela landet
som kommer att avstå från något övergrepp p g a nya lagparagrafer om
"innehav av barnpornografisk bild". (Det är ju inte ens
det brott han frestas att begå.)
Nej, att för första gången kriminalisera själva innehavet av information är
en ren symbolhandling. Vi tycker att barnporren är så
vidrig att det känns rätt att slå, allt vad vi orkar, mot den. Kosta vad
det kosta vill.
Då måste sägas att detta steg - att ge staten möjlighet att beslagta
information innan den publiceras - innebär att förhandscensur
blir en lämplighetsfråga. Det blir en åtgärd statsledningen får ta till när
den tror att effekten blir samhälleligt god.
Och det behövs inte mycket historiskt medvetande för att inse hur farligt
det är.
Anders R Olsson
Om Du håller med; eposta undertecknad Ditt namn så läggs det ut på listan
här. Sprid kännedom om
uppropet. Det kommer att sändas till regering, riksdag och press. Har Du
texter, artiklar, information, etc,
i ämnet som uppropet kan länkas till från Ditt namn på listan så sänd in
uppgifter om det också.
Namn:
Anders Arhammar
Anna-Mi Wendel
Ana L. Valdés
Thomas
Romlöv
Magnus Knutsson
Robert Svensson
Tomas Carlsson
Pelle
Bergendahl
Hannes Råstam
Anne Sofie Norlander
Göran Jartin
Anders G
Karlsson
Lars Lundberg
Daniel Atterbom
Mårthen Gunnarsson
Anna Lingman
Nina Sjögren
Mikael Winterkvist
Sten Sture Skaldeman
Goran N K
Torin
Anders G Karlsson
Christer Pedersen
Michael Nordvall
Lars
Truedson
Eric Castegren
Staffan Svanqvist
Jakob Harnesk
Johanna
Nilsson
Jan Källberg
Christer Boräng
Fredrik Persson
Zendry
Svärdkrona
Gunnar Wandell
Peter Svensson
Daniel Alsén
Tomas Gilså
Janne Josefsson
Marie Rasmusson
Dagh Casselbrant
Örjan
Berglund
Ragnhild Larsson
Listan administreras av Anna-Mi Wendel
Uppropet uppsatt den 28 oktober 1997 på EF-Sveriges website * Uppdaterades
senast 29/10 kl 17.05
|
