LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Kommer bibliotekarierna någonsin att utnyttja sin potential?
From: Mikael Book <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Fri, 19 Aug 2016 09:10:44 +0200
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (83 lines)


Håller  open access på att bli mainstream, inte bara bland forskarna, utan
även hos de politiska beslutsfattarna—åtminstone i Europa? Vilken roll
spelar biblioteken  i  sammanhanget? I vilken mån och på vilka sätt har
bibliotekarierna tagit sig an denna sak?

Regeringen i Norge vill att landet blir ett ”försiktigt föregångsland”
beträffande öppen tillgång (open access) till den vetenskapliga forskningens
resultat via internet.

”Norsk forskning skal være a&#778;pent tilgjengelig for alle innen 2020, foresla&#778;r
et utvalg regjeringen har satt ned”, läser jag i norska Morgenbladet 12 augusti.

Vad bra att icke-medlemslandet Norge på det här sättet vill puffa  EU en bit
framåt på vägen! Tidtabellen är nämligen densamma som i EU-kommissionens
beslut från juli 2012 om ”åtgärder för att förbättra tillgången till
vetenskaplig information som producerats i Europa”.

Morgenbladet citerar Nina Karlstrøm, medlem av det norska
regeringsutskottet, som anser att ”den fria tillgången hör  framtiden till”. 

I samma nummer berättar tidningen  med viss sympati (”det är ikke alltid
galt å stjele”!) om Alexandra Elbakyan, den kazakiska  studenten som tyckte
att framtiden nog redan är här, varpå hon grundade webbsajten SciHub. SciHub
lägger ut kopior på nätet av alla forskningsresultat dess bibliotekarie (?)
får tag på  och innehåller vid det här laget ca 47.000.000 research papers i
PDF-format: ett undergroundbibliotek, som forskare och studenter från när
och fjärran inte har varit sena att ta i bruk. 

Å andra sidan har vetenskapsförlaget Elsevier stämt Elbakyan inför rätta
(vid en domstol i New York) för brott mot upphovsrätten. Därmed riskerar hon
att utlämnas till myndigheterna i USA och dömas till ett mångårigt
fängelsestraff.
Ta förresten en titt på SciHub! Dess aktuella webbadress finns  @Sci_Hub på
Twitter.

Min tanke som ”biblioteksaktivist” har varit att biblioteken i och med
internet generellt både kunde och borde delta mer direkt i publiceringen av
såväl skön- och faktalitteratur som vetenskaplig forskning än de gör idag. 
Vilket sannerligen inte är någon särskilt ny eller originell tanke särskilt
beträffande forskningspubliceringen.

Libraries have the potential to become the crucial nexus for knowledge 
flows on campus, working both—as they have long done—to collect the 
knowledge produced around the world for study on their campus and—as 
they are increasingly doing—to disseminate the knowledge produced on 
campus around the world,

heter det till exempel i en samling uppsatser under rubriken Getting the
Word Out: Academic Libraries as Scholarly Publishers (2015) på amerikanska
biblioteksföreningens (ALA) webbsidor.

Men forskningsbiblioteken har uppenbarligen misslyckats med att förverkliga
sin ”potential”. Annars skulle ju SciHub inte vara så populärt bland
världens forskare och studenter som det är. 

Varför har inte  universitets- och forskningsbibliotekarierna byggt sina
egna SciHubbar – eller PLOSar (Public Library of Science) för den delen – i
samarbete med sina fakulteter, ämnesinstitutioner och forskningsinstitut?
Nå, för att inte göra bibliotekarierna alltför stor orättvisa, bör man också
vända på steken: Varför har inte forskarna och studenterna övertalat sina
bibliotekarier att sätta upp SciHubbar och PLOSar? 

The real people to blame are the leaders of the scientific community -
Nobel scientists, heads of institutions, the presidents of universities -
who are in a position to change things but have never faced up to this
problem in part because they are beneficiaries of the system,''

anser grundaren av PLOS, dr Eisen vid Berkeleyuniversitetet (citerad i New
York Times 13 mars 2016).

Men i stället för att försöka avgöra vilka som är mer eller mindre skyldiga
till att bibliotekens ”potential” i internetåldern inte utnyttjas fullt ut 
kan man bara torrt konstatera:  det är en maktfråga. En fråga om makten i
samhället. Kort sagt, en politisk fråga.  Biblioteken bör ha – ta sig, och
ges – mer självständig politisk makt.

QUO USQUE TANDEM? Hur länge ska vetenskapsmännen och -kvinnorna, studenterna
och bibliotekarierna, låta sig kuschas av de transnationella
korporationernas diktatur  beträffande reglerna för ”den intellektuella
egendomen” (GATS, TRIPS, TTIP, CETA osv). När ska de äntligen rycka
kontrollen över vetenskapen från  atomvapenstaternas kriminella
vetenskapsmissbrukare? Kommer bibliotekarierna någonsin att utnyttja sin
potential, att säga var skåpet ska stå i det så kallade informationssamhället?

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager