Det som Mats Danielsson i Umeå skrev: > digitalisering är en daglig verksamhet vid många av våra större forskningsbibliotek idag och det är naturligtvis > viktigt att det som produceras också blir synligt och använt. Det finns mycket att göra där!
är vad många hoppas på, att tillgängliggörandet ska vara viktigt. Men gång på gång ser man i stället det som Eva Nylander i Lund skrev:
> Hej Jan, En av de sex robotarna finns hos oss på Universitetsbiblioteket i Lund. Vi har haft problem att komma igång med en digitaliseringsverksamhet som är integrerad i den dagliga verksamheten men vi jobbar på det och Forskningsarkivet i Umeå inspirerar med sitt välstrukturerade arbete!
Det vill säga, även om man inte fick ut så mycket, så har Lund inte brunnit ned till grunden, rektor har inte fått schavottera i pressen, studenterna har inte svikit Lund, utan söker sig fortfarande dit. Det visade sig helt krasst att det inte var någon katastrof att misslyckas med (eller nedprioritera) digitalisering och tillgängliggörande.
Ett annat exempel är Digidaily, som får ros och inte ris, trots att inget tillgängliggörs.
Ett tredje exempel är KB:s digitalsering av SOU:er och SCB:s digitalisering av Sociala meddelanden, som båda är utmärkta, men som inte får något beröm.
Det vill säga, det slår åt båda hållen: Misslyckanden inom tillgängliggörande får ingen kritik och lyckade satsningar får ingen belöning. Det är likgiltigt vad man åstadkommer. Därför kommer vi ingenvart. Därför söker sig skickliga karriärister till andra områden.
Normalt fungerar ju bokmarknaden så, att den som skriver något bra säljer många böcker och blir rik. Det är ett incitament, en belöning för initiativ. Men biblioteksvärlden saknar incitament och det gäller tyvärr även digitalisering av kulturarv.
-- Lars Aronsson ([log in to unmask]) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/ Följ Projekt Runeberg på https://www.facebook.com/ProjektRuneberg
|