|
Vid American Library Associations Midwinter Meeting i slutet av januari
i Denver gjordes en presentation som förvånade mej eftersom jag själv
inte kunnat göra den bättre även om jag försökte i onsdags på konferensen
"Det digitala specialbiblioteket"
Beth R. Bernhardt från North Carolina ställde den intressanta frågan
"Dealing with Free E-Journals: Are they worth the effect?
http://wikis.ala.org/midwinter2009/images/5/58/Free2009.ppt
Svaret på frågan var inte oväntat att det tycker inte amerikanska bibliotek.
Jag har gjort liknande undersökningar och funnit att det tycker inte
svenska bibliotkek heller i någon större utsträckning trots allt prat om
"open access" för alla.
Bernhardt tycker inte, inte heller jag, att man ska förlita sig bara till
DOAJ i Lund. Det finns tusen och åter tusen fria e-tidskrifter som
inte finns i DOAJ. I mitt föredrag i onsdags visade jag en knippe film-
tidskrifter som exempel på just detta.
Sedan 2002 har antalet fria e-tidskrifter femdubblats, från ca 3.000
till över 16.000 2007. Under samma period har antalet licenstidskrifter
fördubblats från ca 9.000 till ca 18.000. 2009 är antalet antalet fria
e-tidskrifter fler än licenstidskrifterna.
Liksom det mesta i dom s.k licenspaketen inte har något större värde
så är det samma sak bland dom fria. 80/20 sanningen. Det skulle betyda
att det finns över 3.000 fria e-tidskrifter som är oerhört betydelsefulla,
viktiga och använda.
Är Bernhards slutsats rätt? "Libraries should be doing more to make
free serials accessible. After all, Google lists them all."
Nu är vi lite mer begåvade än en sökmaskin typ Google som inte
kan skilja agnarna från vetet men vi måste förvärva och registrera i
våra kataloger dom tidskrifter som är viktiga och värdefulla för just
våra lokala användare. Istället för att lägga ner tid och kraft på att
erbjuda tusentals fullständigt meningslösa titlar bara för att dom ingår
i konsortiepaket.
Efter mer än trettio år inom yrket och efter att ha ägnat mer än tio
år åt fria e-tidskrifter så skulle jag svara på den fråga som kollegan
i North Carolina ställer "Are they worth the effort? - Yes, they are
worth the effort!
Inte bara för universitets- och högskolebibliotek utan även för alla
specialbibliotek och inte minst alla folkbibliotek bör göra det.
Ja, även om "vi köper bara från BTJ". BTJ den enorma propp från
1900-talet för fri tillgång för alla av fria resurser. Jag hade förmånen
att tala med en kollega från Länsbibliotek Östergötland i onsdags
och utöver att vi var helt överens om att vi bara behöver en katalog
i Sverige och få bort dom konstgjorda hinder som idag finns för att
vem som helst ska kunna låna vilken bok som helst, så var helt
överens om att BTJ börjar bli ett stort problem i den nya digitala
världen där "allt" kan nås med en musklick. Folkbiblioteken äger
inte sina kataloger, folkbliblioteken saknar katalogiseringskompetens
och folkbiblioteken är inte vana att förvärva utanför BTJ.
Om nu KB som kulturutredningen föreslår får ett större ansvar för
hela biblioteks-Sverige så är en nationell katalog ingen omöjlighet.
Ett Sverigebibliotek och ett nationellt lånekort är heller ingen
omöjlighet.
Open Access betyder fria resurser för alla. Vi tillsammans ska
kan skapa ett digitalt bibliotek med bra resurser, tillsammans med
arkiven, museerna, Arkivet för ljud- och bild, Filminsitutet, Sveriges
Radio m.fl. m.fl.
Är det värt ansträngningen? Ja det är den om vi inte ska marginaliseras
nu under 2000-talet.
Jan
--
De åsikter som framförs här är mina personliga
och inte ett uttryck för Göteborgs universitets-
biblioteks hållning
Opinions expressed here are my own and not
those of the Gothenburg University Library
Jan Szczepanski
Förste bibliotekarie
Goteborgs universitetsbibliotek
Box 222
SE 405 30 Goteborg, SWEDEN
Tel: +46 31 7861164 Fax: +46 31 163797
E-mail: [log in to unmask]
|
