LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Re: Sv: Re: [BIBLIST] SV: [BIBLIST] Reflektion kring ökadefolkbildningsanslag
From: Kerstin Rydbeck <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Thu, 25 Sep 2008 00:42:50 +0200
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (523 lines)


Folkbildningsorganisationerna (dvs studieförbunden, folkhögskolorna  
och deras organisationer) är utan tvekan duktiga på att hitta nya  
möjligheter. Till viss del ligger det i organiationsformerna.  
Folkbildningen är fri, heter det. Detta har alltid varit en knepig  
fråga i praktiken eftersom man i så hög grad varit beroende av  
offentliga bidrag - och det handlar ju inte bara om statsbidrag utan  
även om bidrag från landsting och kommun. Men trots allt är man ju en  
del av det så kallade civilsamhället, man utgör  
frivilligorganisationer och har på så sätt ett större svängrum än  
folkbiblioteken som utgör del av en kommunal verksamhet.
I praktiken har det betytt att studieförbunden idag, för att inte  
lägga alla äggen i "folkbildningskorgen" och vara alltför sårbara om  
det blir kärvare tider, även sysslar med en rad andra verksamheter som  
i vissa fall kan ligga ganska långt från vad som betecknas  
"traditionell" folkbildning (och som man får folkbildningsanslag för),  
tex uppdragsutbildningar, KY-utbildningar, friskoleverksamhet och  
konferensverksamhet. Man har blivit duktig - inte minst lokalt - på  
att gå ut och knyta kontakter, lyssna av nya utbildningsbehov, hitta  
nya möjligheter och förhållandevis snabbt utveckla nya verksamheter  
och kurser. Ofta har man personer engagerade som sysslar nästan bara  
med sådant.

Det finns nog många folkbildare inte minst av den äldre stammen som  
ideologiskt har svårt att förlika sig med denna utveckling - inte  
minst eftersom folkbildning traditionellt har definierats som en  
ickekommersiell verksamhet. Men i praktiken handlar det väl åtminstone  
till en del om att studieförbunden anpassat sig till de nya tider som  
råder, till ett delvis nytt utbildningslandskap och till nya  
förutsättningar.

Det har också kommit in nya aktörer på folkbildningsarenan, vilket man  
kan se inte minst här i Uppsala: det handlar om folkbildningsarbete  
som privat företagsamhet. Exempel: Akademibokhandeln har integrerat  
ett kafé i lokalen (efter modell från USA?) där kunderna kan sitta och  
läsa i böckerna, man har författarföredrag och satsar, liksom andra  
bokhandlar i stan, på sina bokcirklar (som i och för sig är en gammal  
sak).
Den ledande garnaffären utnyttjar sin lokaler på kvälls- och helgtid  
för stickkurser i egen regi, stickkaféer anordnas på flera konditorier  
i stan och privata företag i utbildningsbranschen arrangerar  
föreläsningsturnéer, ofta med kända personer från  
underhållningsvärlden som tillsammans med "experter" turnerar runt i  
Sverige och talar om teman som ofta anknyter till områdena  
"självförverkligande" och "livsstil". (En person som för ett tag sedan  
var aktuell med en föreläsningsturné var Fredrik Lindström - tillika  
utnämnd till årets folkbildare härom året!) Eller så kan man gå med i  
Caroline af Ugglas Lär-dig-sjunga-kör som funnits nu i flera år här.

Allt detta är en utveckling som även folkbiblioteken måste förhålla sig till.

mvh
/Kerstin




Quoting Gunlög Thorstensson <[log in to unmask]>:

> Ja och nej skulle jag säga eftersom jag är född i tvillingarnas   
> tecken och s*ledes alltid letar efter sakers fram- respektive   
> baksidor och aldrig kan bestämma mig för vilken som är vilken. :-)
>
> Jag tycker Birgittas inlägg är mycket intressant, och Christers   
> tillägg ocks*. De är intressanta för de faktiska synpunkter de   
> inneh*ller och den fruktbara st*ndpunkt de har. De är dessutom   
> intressanta som de tecken i tiden de är - mycket lite här i världen   
> är en slump.
>
> Själv har jag jobbat drygt 25 *r p* folkbibliotek och haft en del   
> med folkbildningen att göra. Jag har sett/hört/märkt hur   
> folkbibliotekssveriges intresse för folkbildningsfr*gor kommit och   
> g*tt, g*tt och kommit. Fr*n min horisont tycker jag mig skönja ett   
> par olika drag i diskussionerna. Ett är att när den finns,   
> diskussionen, är den ofta ett resultat av hur pengaflödena g*tt och   
> d* handlar det nästan alltid om att folkbildningen f*tt mer medan   
> folkbiblioteken f*tt mindre. Sällan har jag hört en   
> folkbibliotekarie beklaga att folkbildningen f*tt mindre pengar i   
> anslag om det inte samtidigt drabbat den egna verksamheten. Den   
> andra iakttagelsen är att man lokalt ofta har en ganska nedl*tande   
> syn p* vad folkbildning är och vad den st*r för. Länge, länge gick   
> den under beteckningar som "knyppelkurser", "växtfärgning",   
> "batiktryck" osv osv och d* menar jag med ett slags rätt aningslöst   
> förh*llningssätt gentemot s*väl knyppling som växtfärgning och batik  
>  - samtliga dessa aktningsvärda och kunskapsladdade hantverk fick   
> liksom samma ganska solkiga laddning av att vara för sm*tt för att   
> kallas vare sig utbildning eller bildning och därmed inte värt v*rt   
> intresse fr*n bibliotekens sida.
>
> Folkbildningen har ofta likställts med studieförbunden ungefär p*   
> samma vis som kristendom understundom varit synonymt med kyrkan.   
> Folkbildningens organisationer har inte alltid gjort allting rätt -   
> man kan självkritiskt ställa sig fr*gan om vi alltid gjort det..? P*  
>  senare *r har man stramat upp regelverken kring folkbildningens   
> tilldelning av medel. I vissa stycken har man stramat upp s* att det  
>  nästan tangerar underminering. Numera ska man t ex redovisa   
> personnummer p* alla som deltar i det som g*r under beteckningen   
> "annan verksamhet" inom folkbildningen, dvs det som inte är en   
> regelrätt studiecirkel eller har den friare beteckningen   
> "kulturarrangemang". Det betyder att när vi anordnar stickcafé för   
> att stimulera kunskapsöverföring mellan barn och äldre i biblioteken  
>  under ett antal torsdagar under hösten, ska vi be folk om   
> personnummer för att studieförbundet ska kunna f* ut stödet som är   
> förknippat med aktiviteten. Det tycker jag tangerar   
> integritetskränkning därför att hos oss, p* biblioteken, skulle vi   
> inte komma p* tanken. Alltnog - p* alla niv*er där folkbildningen   
> finns har man haft genomlysningar av förh*llanden och tillämpningar   
> för att komma tillrätta med de missförh*llanden som funnits p* sina   
> ställen.
>
> Jag tror att en del av förklaringen till det som Birgitta pekar p*   
> kan ligga i v*rt klena intresse för folkbildningens syfte, m*l och   
> metoder p* lokalt plan. De flesta kontakter jag känner till handlar   
> om att samarrangera kulturarrangemang därför att man ser en   
> möjlighet till *tminstone delfinansiering av s*dana fr*n   
> folkbildningen. Men hur m*nga jobbar aktivt med folkbildningens   
> kärna? Studiecirklar p* biblioteken? Aktivt uppsökeri för att   
> tillföra böcker och andra medier till cirkeln p* cirkelns egna   
> villkor, dvs generösa l*netider, bokpresentationer, intresse i vilka  
>  kunskaper cirkeln kan behöva? Hur m*nga fixar tjänstel*nekort till   
> cirkelledare? Initierar cirkelledarutbildningar p* biblioteket eller  
>  blir inbjudna (läs: bjuder in sig själva) till   
> cirkelledarutbildningar n*gon annan stans? Hur m*nga vet precis   
> vilka av v*ra 10 studieförbund som är aktiva p* orten och var man   
> har sina lokaler? Vem som har en anställd tjänsteman p* orten och   
> vilka tjänstgöringsvillkor man har?
>
> Jag vet att det finns de bland oss som har alla rätt p* denna   
> fr*getävling, men jag har en känsla av att det finns m*nga som inte   
> kan svara s* där rakt upp och ner. Änd* förväntar vi oss nog att man  
>  fr*n folkbildningens sida ska veta var VI finns och vara kunniga   
> kunder om det är s* att man dyker upp för att använda v*ra tjänster.
>
> Det är riktigt att studieförbunden/folkbildningen är en del av   
> rörelse-Sverige och därmed st*r de politiska organisationerna nära.   
> Banden har blivit svagare med *ren men de finns fortfarande där. Det  
>  är lätt att se att man blir h*llen om ryggen av sina politiska   
> företrädare - men varför fungerar det inte i förh*llande till oss om  
>  vi är kusiner sprungna fr*n samma klan? Om vi inte betyder n*got  
> för  de lokala organisationerna i deras vardag lär vi inte bli  
> betraktade  som en nära släktning av förbunden och d* har vi en  
> supporter mindre  i alla beslutande församlingar, fr*n kulturnämnd  
> till regering. V*ra  folkbildarrötter förpliktigar; dom funkar inte  
> som alibi i  budgetprocesserna om vi inte bevisar v*r tillhörighet  
> varenda vecka  i det lokala arbetet.
>
> Det är naturligtvis en sv*righet i detta att jämföra sättet att   
> organisera v*ra respektive verksamheter p* lokal, regional och   
> nationell niv*. Staten har haft enklare att se resultaten av   
> statliga resurser i lokal verksamhet hos studieförbunden än hos oss;  
>  s* verkar det ju vara. Bibliotek finns ett antal med olika uppdrag   
> och huvudmän, styrda av politiska m*l p* sina respektive niv*er.   
> Studieförbunden har sina egna m*lsättningar och strukturer som   
> samhället hittills valt att stödja. Det är en viktig skillnad.   
> Faller man ur den ram som samhället vill ha upphör stödet.   
> Slutsatsen blir n*t *t det h*ll som Birgitta skissar och som   
> Biblioteksföreningen torgför: n*n behöver se till att det finns en   
> gemensam röst och en gemensam ledstjärna när det gäller bibliotek.   
> Folkbildningen har det för sin del. Man sitter i Folkbildningsr*det   
> tillsammans med SKL när man pratar med staten. Det gör inte vi.
>
> Vi ÄR olika grenar p* samma träd; vi har samma visioner men olika   
> svar p* fr*gan HUR. Vi har enbart vinster att kamma hem p* att   
> försöka först* hur man arbetar inom folkbildningen. Det är ett   
> förtroende av stora m*tt att bli inviterad till deras interna   
> diskussioner; känner man att man inte först*r vad det är som händer   
> s* har man förmodligen inte släppts in i den inre kammaren. Vi   
> behöver betrakta studieförbunden s* som staten betraktar dem: som   
> viktiga brickor i allmänhetens kunskapsbildning. Vi behöver ocks*   
> betrakta dem som unika brukare, precis som vi gör med förskolor   
> eller servicehem, där vi sl*r knut p* oss själva för att anpassa   
> service efter behov.
>
> Jag tror det finns all anledning att titta en aning självkritiskt p*  
>  hur v*rt umgänge med folkbildningen ser ut - för brukarnas bästa,   
> inte bara som en del i budgetstrategin. Inte alltid är BIBLIOTEK   
> svar p* alla fr*gor; men bra ofta finns det med tillsammans med   
> andra svar.
>
> Gunlög Thorstensson
> Vara folkbibliotek
>
>
>
>>>> Uno Nilsson <[log in to unmask]> 08-09-24 16:27 >>>
>
> Tjaba Hellman. Der halndar tyvärr inte om oss, utan om systemet   
> folkbildning/politik. Sätt in stöten där i stället s* kanske det   
> funkar n*ts*när. Vi har l*ngt till makten, men politikernas egna   
> kraftsecntra finns mitt i mitten. Shoot babe!
>
> Date: Wed, 24 Sep 2008 16:19:02 +0200From:   
> [log in to unmask]: [BIBLIST] SV: [BIBLIST]   
> Reflektion kring ökade folkbildningsanslagTo: [log in to unmask]
>
>
>
>
>
>
> Hej Christer!
>
> Jag st*r helhjärtat bakom biblioteksföreningens kampanj Libary   
> Lovers och kravet p* en nationell bibliotekspolitik, och tycker att   
> det är viktigt att folkbibliotekssverige drar *t samma h*ll och lär   
> sig prata med "en röst" upp*t för att f* gehör för sin viktiga   
> verksamhet. Mitt inlägg var egentligen menat som en diskussion om   
> HUR den samordning ska g* till, dvs att vi kanske har n*got att lära  
>  av hur folkbildningen har formerat sig via Folkbildningsr*det.
>
> Sen h*ller jag verkligen med dig om att folkbiblioteken och   
> folkbildningen borde ha ett bättre samarbete. Vi har ju sett   
> fantastiska s*dana exempel t.ex via Idea Store i London, där man har  
>  samlat folkbibliotek och folkbildning under samma tak, och   
> samutnyttjar varandras resurser. L*na en bok i det ämne som   
> intresserar dig t.ex digital fotografering, och samtidigt f*r du ett  
>  tips om att det i nästa vecka startar en kurs i photoshop i   
> bibliotekets datasal. S* smart! Man samutnyttjar lokaler, medier och  
>  datasaler - och personal.
>
> Visst finns det bra exempel p* samarbete mellan folkbibliotek och   
> folkbildning p* vissa h*ll i Sverige, men det m*ste vara n*got   
> grundläggande fel när folkbibliotekssverige, som det ser ut nu, st*r  
>  helt utanför den satsning som görs fr*n regeringens sida för att   
> minska den digitala klyftan i Sverige.
>
> Snacka om stuprör! Uppdraget att minska den digitala klyftan i   
> samhället och göra fler människor delaktiga i informationssamhället   
> (drygt tv* miljoner människor använder inte internet i sitt   
> vardagsliv) gick istället till Folkbildningsr*det - utan att ens   
> folkbiblioteken och länsbiblioteken visste om det! Under 2007-2008   
> har folkbildningen detta uppdrag, men självklart skulle det ha skett  
>  i samarbete med folkbiblioteken som ju har lokaler och publika   
> internetdatorer för detta ändam*l. Här skulle man vinna otroligt   
> mycket p* samverkan!
>
> OM uppdraget att minska den digitala klyften hade g*tt till   
> folkbildningen och folkbiblioteken i samverkan hade det betytt   
> mycket för bibliotekens image, b*de internt och extern! Man hade   
> f*tt möjlighet att visa att nybörjarkurser i internetanvändning och   
> att hjälpa människor att hitta samhällstjänster p* nätet är en del   
> av den moderna informationstjänsten p* folkbiblioteken!
>
> I Finlands har en liknande folkbildningskampanj genomförts för att   
> öka delaktigheten i informationssamhället, men till skillnad fr*n   
> Sverige var det folkbiblioteken och medborgarkontoren som fick i   
> uppdrag att genomföra kampanjen! Under kampanjen, som genomfördes   
> 2005, lärde sig människor att det var till biblioteket man kunde g*   
> för att lära sig hur man använder internet och hur man hittar   
> samhällstjänster p* nätet!
>
> Varför g*r dessa satsningar biblioteken förbi i Sverige? Jag tror   
> att det beror p* att det saknas ett organ som "bevakar"   
> folkbibliotekens intressen och finns med i de sammanhang d*   
> riktlinjer för dylika kampanjer dras upp. Det finns fler exempel i   
> Sverige t.ex. den nationella kampanjen "Surfa lungt", som ska lära   
> svenskarna att känna sig mer trygga p* nätet. Bakom kampanjen st*r   
> en unik koalition av myndigheter, organisationer och företag - men   
> biblioteken lyser med sin fr*nvaro! Varför?
>
> Här finns mer info om folkbildningens kampanj för att minska den   
> digitala   
> klyftan:http://www.resurs.folkbildning.net/page/3652/demokratiochdigitaldelaktighet.htm
>
> Kampanjen "Finland i nätverken" genomfördes p* finska   
> informationsministeriets uppdrag p* folkbibliotek och   
> medborgarkontor runt om i landet.  M*let för kampanjen var att öka   
> människors kunskap, mod och förutsättningar att använda tjänster och  
>  inneh*ller p* nätet. Praktisk handledning p* bibliotek och   
> medborgarkontor över hela landet i hur man använder internet och   
> hittar samhällsnyttiga elektroniska tjänster.Kampanjen vände sig   
> särskilt till vuxna och äldre. I samband med kampanjen utarbetade   
> Helsingfors stadsbibliotek ett utbildningsmaterial ”Hur hittar   
> medborgaren tjänster p* nätet?” - ett användbart material även för   
> Sverige. Materialet finns att ladda ner som pdf-fil (945 kB):
> http://www.tietoyhteiskuntaohjelma.fi/osa-alueet/kansalaisten_valmiudet/fi_FI/1114515066504/_files/73928867573596692/default/Suomi_verkossa_koulutusmateriaali_finalruotsi.pdf
>
> Bästa hälsningar
> Birgitta Hellman Magnusson
> Länsbibliotek Östergötland
>
>
>
>
> Fr*n: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services   
> [mailto:[log in to unmask]] För Christer HermanssonSkickat: den  
>  24 september 2008 13:48Till: [log in to unmask]Ämne: [BIBLIST]  
>  SV: [BIBLIST] Reflektion kring ökade folkbildningsanslag
>
> Birgitta, jag tror du har helt rätt i din reflektion, och att   
> n*gonting verkligen behöver göras p* nationell niv*.
> Sällan talas det om ”folkbildning” i biblioteksdiskursen (i   
> förslaget till nationell bibliotekspolitik kan jag inte hitta det).
> Även om det finns goda exempel i läns- och kommunbibliotek p*   
> samarbeten med studieförbund och andra s*
> diskuteras begreppet ”folkbildning” inte särskilt ofta.
>
> I det nya numret av tidskriften Bis (Biblio-tek i Samhälle) 2/2008   
> ställs väsentliga fr*gor kring bildning, folkbildning och   
> folkbibliotek. Mats Myrstener gör en historisk exposé över   
> folkbildningen och folkbiblioteken i Sverige; tidigare var boken   
> central som bildningsmedel, det var genom boken, inte minst   
> skönlitteraturen som man inhämtade kunskaper och färdigheter, nya   
> tankar och idéer. Bengt Göransson menar i en text att   
> folkbildningsambitionen kan stödja biblio-tekens självständighet   
> inför makten. Per Sundgren efterlyser en bättre dialog med   
> medborgarna och en större lyhördhet fr*n folkbibliotekens sida   
> gentemot arbetarklassen, som han menar sällan över huvud taget   
> besöker ett bibliotek. Deltagande är viktigare för Sundgren än   
> jämlik biblioteksstandard och kvalitetsurval.
>
> Jag upplever att det är kontroversiellt att tala om ”folkbildning” *r 2008.
> Änd* är det en oerhört väsentlig diskurs som är och borde vara   
> självklar i alla folkbibliotekssammanhang.
>
> Inte minst därför gläder jag mig över detta seminarium nu p* fredag:
>
> Bok & Bibliotek 2008
> Det rättvisa biblioteket nr 10. *rets mässprogram i BiS’ regiFredag   
> 11.00-11.45
> Är det n*gon idé med folkbibliotek?
> Utbildningsväsendet och det livsl*nga lärandet är b*da självklara   
> som begrepp och samarbetspartners för folkbiblioteken. Idag finns   
> det en diskussion om vad begreppet bildning innebär för v*r tid, men  
>  diskussionen om folkbildning, som tillsammans med folkskola och   
> folkbibliotek en g*ng ans*gs vara förutsättningen för v*r demokrati,  
>  är p*fallande tyst. Vad är folkbildningens uppdrag idag? Är  
> ”folket”  fullärt, integrerat och färdigfostrat? Och vilken roll,  
> kan, bör  eller ska folkbiblioteken spela? Har de en folkbildande  
> uppgift  eller ska de vara en kundstyrd gratis utskänkning av  
> mediaprodukter?  Om detta samtalar Ulla Forsén, chef för Frölunda  
> kulturhus och  samtalsledare, Sven-Eric Liedman, professor emeritus  
> i idé- och  lärdomshistoria och Lars Sewilius Berg,  
> föreläsningsansvarig vid ABF  Göteborg.
>
> Christer Hermansson
> ----------------------------
>
>
>
> Christer Hermansson
> Kulturchef
> Strängnäs kommun
> Eskilstunavägen 2
> 645 80 Strängnäs
> Tfn 0152-29661
> Mobil 0708-429201
> [log in to unmask]
> www.strangnas.se
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
> Fr*n: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services   
> [mailto:[log in to unmask]] För Hellman BirgittaSkickat: den 24  
>  september 2008 12:32Till: [log in to unmask]Ämne: [BIBLIST]   
> Reflektion kring ökade folkbildningsanslag
>
>
> Här kommer en liten reflektion kring regeringens ökade satsning p*   
> folkbildningen i jämförelse med situationen p* biblioteksomr*det!
>
>
>
> Regeringen satsar allts* p* folkbildningen, medan man drar ner   
> anslagen p* folkbibliotekssidan genom att minska anslagen till   
> regional biblioteksverksamhet. Man kan reflektera lite över att   
> folkbildningen verkar ha lyckats med att f* regeringens öra, medan   
> folkbiblioteken fortfarande kämpar för att höras och synas p*   
> nationell niv*. Har vi n*got att lära här?
>
>
>
> Märkligt nog verkar det finnas ganska ordentliga stuprör mellan   
> folkbildningen och folkbiblioteksverksamehten - trots att vi   
> egentligen är grenar av samma träd! Hur kommer det sig? En   
> förklaring kan vara att Folkbildningsr*det finns under   
> utbildningsdepartementet, medan folkbiblioteksverksamhet "företräds"  
>  av Kulturr*det, som i sin tur ligger under kulturdepartementet. Vi   
> hör allts* hemma p* olika departement i regeringen. Men hur har d*   
> den fria folkbildningen kunnat hävda sin ställning i det stora   
> utbildningsdepartementet, som har hand om s* m*nga andra viktiga   
> fr*gor? I sin motivering till de ökade anslagen f*r folkbildningen   
> ett stort erkännande av regeringen.
>
>
>
> Regeringen skriver att den verksamhet som bedrivs inom   
> folkbildningen är i allt väsentligt av god kvalitet. Folkhögskolor   
> och studieförbund n*r viktiga m*lgrupper och är verksamma över hela   
> landet. Av resultaten framg*r att folkbildningen är en viktig aktör   
> inom det livsl*nga lärandet. Genom sina insatser erbjuder   
> folkhögskolor och studieförbund m*nga vuxna en chans till höjd   
> utbildnings- och bildningsniv*, personlig utveckling, en meningsfull  
>  fritid och ett ökat engagemang för att delta i  
> samhällsutvecklingen.  Resultatredovisningen visar ocks* att det  
> inom folkbildningen sker  ett aktivt arbete med att utveckla  
> verksamheten och n* ut till nya  grupper.
>
>
>
> Jamen, det skulle ju lika gärna kunna vara en beskrivning av   
> folkbibliotekens verksamhet ute i landet, eller hur? S* hur kommer   
> det sig att regeringen har "sett" den fria folkbildningen, när det   
> samtidigt verkar som att de insatser som görs inom   
> folkbiblioteksomr*det verkar vara helt osynliga p* regeringsniv*?
>
>
>
> Ja, kanske har det betydelse att folkbildningen har lyckats formera   
> sig och och kan prata med en röst via det s* kallade   
> Folkbildningsr*det, som är en ideell förening med tre organisationer  
>  som medlemmar; Folkbildningsförbundet (som är en   
> intresseorganisation för folkbildningen), Sveriges Kommuner och   
> Landsting och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
>
>
>
> Folkbildningsr*det har av staten anförtrotts att fördela statsbidrag  
>  till studieförbund och folkhögskolor, följa upp och utvärdera   
> verskamheten samt lämna budgetunderlag och *rsredovisningar.
>
> R*det arbetar p* uppdrag av medlemsorganisationerna med   
> folkbildningspolitisk bevakning och informationsverksamhet, samordna  
>  folkbildningens internationella kontakter, administrera   
> Folkbildningsnätet, folkbildningens digitala mötesplats samt att att  
>  svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas   
> kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst.
>
> Man kan ju leka med tanken att det skulle finnas ett motsvarande   
> "Folkbiblioteksr*d" p* nationell niv*, som skulle kunna vara en   
> ideell förening mellan Svensk Biblioteksförening, Sveriges   
> länsbibliotekarier, Sveriges Kommuner och Landsting, Bibsam och de   
> statliga l*necentralerna, och som har en styrelse som leder   
> verksamheten. Ett s*dant folkbiblioteksr*d skulle p*   
> medlemsorganisationernas kunna jobba med folkbibliotekspolitisk   
> bevakning och informationsverksamhet, företräda och prata för   
> folkbiblioteken i olika sammanhang, utgöra en förhandlingspartner   
> och t.ex. samordna upphandling när det gäller datalicenser,   
> administrera det nationella "Folkbiblioteksnätet", bevaka   
> upphovsrättsfr*gor p* det digitala omr*det, driva nationella projekt  
>  etc. Samt följa upp och utvärdera bibliotekslagen och   
> folkbiblioteksverksamhet, lämna budgetunderlag och *rsredovisningar   
> till regeringen med mera.
>
> Kanske är det inte en helt l*ngsökt jämförelse? Kanske finns det   
> n*got att lära här! Det gäller ju att hitta en form för hur   
> nationell samverkan p* folkbiblioteksomr*det ska kunna bedrivas. Det  
>  som framför allt saknas är ju n*gon organisation p* nationell niv*   
> som har mandat att företräda folkbiblioteken i olika sammanhang. Vi   
> kanske helt enkelt m*ste ta saken i egna händer och formera oss av   
> egen kraft, genom att t.ex bilda ett "Folkbiblioteksr*d" p*   
> nationell niv*…
>
> Kanske skulle biblioteksföreningen och länsbibliotekarierna kunna ta  
>  ett s*dant initiativ och bjuda in Sveriges kommuner och landsting   
> till överläggningar?
>
> Ja, det var en liten reflektion p* gräsrotsniv*…kanske är det fler   
> som har synpunkter och funderingar kring detta?
>
> Bästa hälsningar
>
> Birgitta Hellman MagnussonLänsbibliotek Östergötland
>
> _____________________________________________Fr*n: Hellman Birgitta   
> Skickat: den 24 september 2008 11:19Till: 'BIBLIST - Topics in   
> Nordic research library user services'Ämne: Folkbildningsanslaget   
> ökas med drygt 50 milj kr under 2009
>
>
>
>
>
> Regeringen föresl*r att folkbildningsanslaget ökas med 51,1 miljoner  
>  kronor under 2009
>
>
>
> Regeringen föresl*r att folkbildningsanslaget ökas med 51,1 miljoner  
>  kronor under 2009. Samtidigt överför regeringen 8,2 miljoner kronor  
>  fr*n Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, (som läggs ned  
> 1  okt 2008) till folkbildningsanslaget, för viss verksamhet som   
> genomfördes av nämnda myndighet.
>
> Folkbildningsanslaget föresl*s därmed att uppg* till drygt 3,1   
> miljarder kr (3 166 290 000 kronor) för 2009. Läs mer p*   
> Folkbildningsr*dets   
> webbplats:http://www.folkbildning.se/cmpage.aspx?CMPAGE_ID=398&url=http://www.fbr.folkbildning.net/FBR%20Informerar/I076C0C0B
>
>
>
> Bästa hälsningar
>
> Birgitta Hellman MagnussonLänsbibliotek Östergötland
>
>
>
> ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~Birgitta Hellman   
> Magnusson Bibliotekskonsulent med inriktning p* bibliotekens   
> tjänster p* nätetRedaktör för ostgotabibliotek.se
>
> E-post: [log in to unmask]: 013-25 56 64Mobil: 070-560 16  
>  80Fax: 013-13 26 18Länsbibliotek ÖstergötlandBox 1791581 17   
> LINKÖPINGBesöksadress:Östgötagatan 5 (Linköpings   
> stadsbibliotek)Länsbibliotekets hemsida: www.lansbibliotek.ostsam.se
>
> Östgötabibliotek: www.ostgotabibliotek.se
>
>
>
>
>
>
> _________________________________________________________________
> Var sommaren för kort? Här hittar du solen!
> http://resor.se.msn.com/
>

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager