|
Äntligen någon som ser klart. Bibliotek betyder boksamling. Värdet av ett bibliotek är naturligtvis dess samlingar. Datorer har vi hemma, biblioteken behöver vi för verifiering och vidgat utbud.
--- On Fri, 9/12/08, Lars Aronsson <[log in to unmask]> wrote:
> From: Lars Aronsson <[log in to unmask]>
> Subject: Re: [BIBLIST] Saknar biblioteken ett tydligt uppdrag???
> To: [log in to unmask]
> Date: Friday, September 12, 2008, 12:10 PM
> Uno Nilsson wrote:
>
> > Åter: Skriver just nu en liten serie om bibliotek i
> mitt liv.
> > Kolla http://blogg.aftonbladet.se/25419
>
> När man ser de här enkla biblioteken i Afrika, eller när
> man läser
> gamla svenska bibliotekstidskrifter från 1920-talet då
> det svenska
> biblioteksväsendet var under uppbyggnad, så får man
> sannerligen
> svårt att förstå på vilket "uppdrag" som
> dagens inglasade och
> luftigt möblerade svenska bibliotekskatedraler har blivit
> byggda.
>
> Jag är en bokvän. Jag gillar bibliotek. Jag njuter när
> jag
> promenerar in i Linköpings eller Halmstads fina nybyggen.
> Men jag
> delar inte den uppfattning som ibland kommer till uttryck
> att
> biblioteken är utsatta för hårda neddragningar. Tvärt
> om menar
> jag att de egentligen "förtjänar" mycket
> hårdare tag, och det man
> ska förvånas över (och vara tacksam för) är hur
> lindrig press de
> är utsatta för.
>
> Om man börjar sin karriär med det där ödmjuka
> resebiblioteket med
> åsnekärran, som Uno beskriver i sin blogg, och inte
> önskar sig
> något hellre än en utökad budget, och så får man
> pengarna, varför
> satsar man då inte på mer böcker i enkla lokaler, utan
> på få
> böcker, glest placerade i låga hyllor?
>
> Uppenbarligen måste det finnas något annat, något mer
> än själva
> behovet att läsa, som motiverat dagens svenska
> skrytbibliotek.
> Annars går ekvationen inte ihop:
>
> dagens bibliotek = bokbehovet + något mer
>
> Speciellt om folk i allt högre grad finner det
> tillräckligt
> billigt att köpa sina egna böcker (ökat välstånd,
> sänkt bokmoms,
> billigare pocket, enkel beställning på nätet), så
> minskar ju
> bibliotekets roll att fylla folks bokbehov. Och eftersom
> bibliotekens storlek inte minskar i samma grad, så måste
> ekvationens term "något mer" ständigt öka.
>
> En företagare (någon som tänker som Johan Stael von
> Holstein)
> skulle "satsa på kärnverksamheten" och skära
> bort den där onyttiga
> faktorn, som ju är en redovisad kostnad utan redovisad
> nytta.
>
> Kommunstyrelserna tänker ofta som företagare, något de
> tvingas
> till av ekonomiska omständigheter. Sophämtning läggs ut
> på
> entreprenad till den som sköter det billigast. Men även
> om det
> görs vissa neddragningar på biblioteken, så motsvarar de
> inte alls
> termen "något mer" i ekvationen. Mängden
> oredovisad luft i
> biblioteksbudgetarna fortsätter att öka.
>
> Hur kan det komma sig? Vad är det kommunstyrelserna
> betalar för?
>
> Jag tror det är religion. Varje större stad har idag
> inte bara en
> katedral, utan också ett bibliotek som ska se minst lika
> mäktigt
> ut. Man skulle kunna klara sig utan, men det vore en skam.
>
> Detta kan rentav vara bibliotekens (och teatrarnas)
> största
> tillgång.
>
> Att samlas för att fira gudstjänst, det kan man göra i
> ett enkelt
> ihopsnickrat missionshus eller i en källarlokal som får
> tjänstgöra
> som provisorisk moské. Medeltidens gotiska katedraler
> fyller
> förvisso denna funktion, de erbjuder tak över huvudet och
>
> sittplatser. Men dessutom erbjuder de "något
> mer". Och detta
> "något mer" är samma sak som i dagens
> bibliotek.
>
> Det här komplicerar synen på vad ett bibliotek
> "är". Det vi ser
> framför oss är dels en förvarning och utlåning av
> böcker, dels en
> sakral hyllning till kunskap och bildning.
>
> Vill man kunna skilja på delfunktionerna, så kan man
> studera just
> provisoriska lösningar, som Linköpings bibliotek efter
> branden
> 1996 och före invigningen av nybygget år 2000. Eller
> någon
> provisorisk moské.
>
> Jag är en vän av katedraler också. Jag säger inte att
> det är
> slöseri eller fult att bygga katedraler eller
> skrytbibliotek. Men
> det vore oärligt att förneka att det finns en
> skrytfaktor, detta
> "något mer" utöver basfunktionen. Och den är
> uppenbarligen något
> som finansiärerna är villiga att betala för. Utan den
> skulle
> biblioteken (eller kyrkorna) vara nedtrimmade till
> billigaste
> anbudet, precis som sophämtningen.
>
> Svenska kyrkans kris är minst 100 år äldre än
> bibliotekens kris.
> När folk började utebli från kyrkorna, så gick de i
> första hand
> till frikyrkor i stället, som erbjöd mer av basfunktionen
> (bättre
> sånger, mer religiös extas) och mindre utsmyckning.
>
> Ska då biblioteken förvänta sig konkurrens från
> fribibliotek?
> Det har redan skett: Internet erbjuder mer och snabbare
> information, men utan överbyggnaden av elegant möblerade
> nybyggen
> av glas och limträbalkar.
>
> Men vad innebär denna historiska parallell för
> bibliotekens
> framtid? Efter hundra år av kris inom Svenska kyrkan kan
> vi
> konstatera att kyrkobyggnaderna står kvar i all sin prakt,
>
> fortfarande med avlönade präster, och få eller ingen
> ifrågasätter
> detta. Men innehållet i form av aktiva söndagsbesökare
> och
> religiöst övertygande budskap är mycket urtunnat.
>
> Det vore enkelt att utbrista att vi måste stoppa en
> motsvarande
> utveckling inom biblioteks-Sverige, att biblioteken är
> för
> värdefulla, för ädla och rena och fina för att drabbas
> av
> nedgången. Javisst, men är det inte också vad Svenska
> kyrkans
> anhängare har försökt göra i hundra år? Och hur har
> det gått?
>
>
> --
> Lars Aronsson ([log in to unmask])
> Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
|
