Äntligen någon som ser klart. Bibliotek betyder boksamling. Värdet av ett bibliotek är naturligtvis dess samlingar. Datorer har vi hemma, biblioteken behöver vi för verifiering och vidgat utbud. 


--- On Fri, 9/12/08, Lars Aronsson <[log in to unmask]> wrote:

> From: Lars Aronsson <[log in to unmask]>
> Subject: Re: [BIBLIST] Saknar biblioteken ett tydligt uppdrag???
> To: [log in to unmask]
> Date: Friday, September 12, 2008, 12:10 PM
> Uno Nilsson wrote:
> 
> > Åter: Skriver just nu en liten serie om bibliotek i
> mitt liv. 
> > Kolla http://blogg.aftonbladet.se/25419
> 
> När man ser de här enkla biblioteken i Afrika, eller när
> man läser 
> gamla svenska bibliotekstidskrifter från 1920-talet då
> det svenska 
> biblioteksväsendet var under uppbyggnad, så får man
> sannerligen 
> svårt att förstå på vilket "uppdrag" som
> dagens inglasade och 
> luftigt möblerade svenska bibliotekskatedraler har blivit
> byggda. 
> 
> Jag är en bokvän. Jag gillar bibliotek. Jag njuter när
> jag 
> promenerar in i Linköpings eller Halmstads fina nybyggen. 
> Men jag 
> delar inte den uppfattning som ibland kommer till uttryck
> att 
> biblioteken är utsatta för hårda neddragningar.  Tvärt
> om menar 
> jag att de egentligen "förtjänar" mycket
> hårdare tag, och det man 
> ska förvånas över (och vara tacksam för) är hur
> lindrig press de 
> är utsatta för.
> 
> Om man börjar sin karriär med det där ödmjuka
> resebiblioteket med 
> åsnekärran, som Uno beskriver i sin blogg, och inte
> önskar sig 
> något hellre än en utökad budget, och så får man
> pengarna, varför 
> satsar man då inte på mer böcker i enkla lokaler, utan
> på få 
> böcker, glest placerade i låga hyllor?
> 
> Uppenbarligen måste det finnas något annat, något mer
> än själva 
> behovet att läsa, som motiverat dagens svenska
> skrytbibliotek.
> Annars går ekvationen inte ihop:
> 
>   dagens bibliotek = bokbehovet + något mer
> 
> Speciellt om folk i allt högre grad finner det
> tillräckligt 
> billigt att köpa sina egna böcker (ökat välstånd,
> sänkt bokmoms, 
> billigare pocket, enkel beställning på nätet), så
> minskar ju 
> bibliotekets roll att fylla folks bokbehov.  Och eftersom 
> bibliotekens storlek inte minskar i samma grad, så måste 
> ekvationens term "något mer" ständigt öka.
> 
> En företagare (någon som tänker som Johan Stael von
> Holstein) 
> skulle "satsa på kärnverksamheten" och skära
> bort den där onyttiga 
> faktorn, som ju är en redovisad kostnad utan redovisad
> nytta.
> 
> Kommunstyrelserna tänker ofta som företagare, något de
> tvingas 
> till av ekonomiska omständigheter.  Sophämtning läggs ut
> på 
> entreprenad till den som sköter det billigast.  Men även
> om det 
> görs vissa neddragningar på biblioteken, så motsvarar de
> inte alls 
> termen "något mer" i ekvationen.  Mängden
> oredovisad luft i 
> biblioteksbudgetarna fortsätter att öka.
> 
> Hur kan det komma sig?  Vad är det kommunstyrelserna
> betalar för?
> 
> Jag tror det är religion.  Varje större stad har idag
> inte bara en 
> katedral, utan också ett bibliotek som ska se minst lika
> mäktigt 
> ut.  Man skulle kunna klara sig utan, men det vore en skam.
>  
> Detta kan rentav vara bibliotekens (och teatrarnas)
> största 
> tillgång.
> 
> Att samlas för att fira gudstjänst, det kan man göra i
> ett enkelt 
> ihopsnickrat missionshus eller i en källarlokal som får
> tjänstgöra 
> som provisorisk moské.  Medeltidens gotiska katedraler
> fyller 
> förvisso denna funktion, de erbjuder tak över huvudet och
> 
> sittplatser.  Men dessutom erbjuder de "något
> mer".  Och detta 
> "något mer" är samma sak som i dagens
> bibliotek.
> 
> Det här komplicerar synen på vad ett bibliotek
> "är".  Det vi ser 
> framför oss är dels en förvarning och utlåning av
> böcker, dels en 
> sakral hyllning till kunskap och bildning.
> 
> Vill man kunna skilja på delfunktionerna, så kan man
> studera just 
> provisoriska lösningar, som Linköpings bibliotek efter
> branden 
> 1996 och före invigningen av nybygget år 2000.  Eller
> någon 
> provisorisk moské.
> 
> Jag är en vän av katedraler också.  Jag säger inte att
> det är 
> slöseri eller fult att bygga katedraler eller
> skrytbibliotek. Men 
> det vore oärligt att förneka att det finns en
> skrytfaktor, detta 
> "något mer" utöver basfunktionen. Och den är
> uppenbarligen något 
> som finansiärerna är villiga att betala för.  Utan den
> skulle 
> biblioteken (eller kyrkorna) vara nedtrimmade till
> billigaste 
> anbudet, precis som sophämtningen.
> 
> Svenska kyrkans kris är minst 100 år äldre än
> bibliotekens kris.  
> När folk började utebli från kyrkorna, så gick de i
> första hand 
> till frikyrkor i stället, som erbjöd mer av basfunktionen
> (bättre 
> sånger, mer religiös extas) och mindre utsmyckning.
> 
> Ska då biblioteken förvänta sig konkurrens från
> fribibliotek?  
> Det har redan skett: Internet erbjuder mer och snabbare 
> information, men utan överbyggnaden av elegant möblerade
> nybyggen 
> av glas och limträbalkar.
> 
> Men vad innebär denna historiska parallell för
> bibliotekens 
> framtid?  Efter hundra år av kris inom Svenska kyrkan kan
> vi 
> konstatera att kyrkobyggnaderna står kvar i all sin prakt,
> 
> fortfarande med avlönade präster, och få eller ingen
> ifrågasätter 
> detta.  Men innehållet i form av aktiva söndagsbesökare
> och 
> religiöst övertygande budskap är mycket urtunnat.
> 
> Det vore enkelt att utbrista att vi måste stoppa en
> motsvarande 
> utveckling inom biblioteks-Sverige, att biblioteken är
> för 
> värdefulla, för ädla och rena och fina för att drabbas
> av 
> nedgången.  Javisst, men är det inte också vad Svenska
> kyrkans 
> anhängare har försökt göra i hundra år?  Och hur har
> det gått?
> 
> 
> -- 
>   Lars Aronsson ([log in to unmask])
>   Aronsson Datateknik - http://aronsson.se