|
Hej!
Jätteintressant diskussion detta!
Jag har funderat mycket över folkbildningsbegreppet och även hur
biblioteken är på väg att exkluderas ur det. För, så måste man ju
konstatera att det utan tvekan blivit trots de gemensamma rötterna,
åtminstone om man ser det ur statens perspektiv. För staten har
folkbildning alltid varit liktydigt med de institutioner som får
statsbidrag, vilket lett till ett ganska märkligt cirkelresonemang:
folkbildning är den verksamhet som får statsbidrag därför att den
definieras som folkbildning. Statsbidragen har ända sedan 1900-talets
början på detta sätt styrt definitionen av folkbildningsbegreppet i
Sverige. Numera handlar det bara om två institutioner, nämligen
studieförbund och folkhögskolor. Föreläsningsföreningarna är en annan
bildningsinstitution som försvunnit ur folkbildningsbegreppet,
eftersom statsbidraget till dem försvann på 1970-talet. Idag finns
nästan inga sådana föreningar kvar.
Men för bibliotekens del handlar problemen inte bara om statsbidragen.
Folkbiblioteken hade tidigare en tydligare koppling till
utbildningssektorn också genom att Skolöverstyrelsen var den statliga
myndighet som nationellt hade tillsynsansvar för verksamheten. Att det
numera är Kulturrådet som har en sådan uppgift understryker än mera
att staten inte längre definierar folkbibliotek som bildning utan som
kultur. Till skillnad från forskningsbiblioteken som ju utan tvekan
ligger inom utbildningssektorn. Men varför folkbiblioteken sas fick
byta sektor kan man fråga sig, hur resonerade man då? Jag vet inte det.
Går man in på Folkbildningsrådets webbsida och tittar i "Fakta om
folkbildning 2008" så står folkbiblioteken inte nämnda med ett ord,
inte ens som exempel på samarbetspartners för studieförbund och
folkhögskolor. De är helt osynliggjorda. Folkbildningsrådet är i sig
en märklig konstruktion som Birgitta Hellman antyder, och såvitt jag
vet utan motsvarighet. Det är inte en statlig myndighet utan en
organisation som givits myndighetsfunktioner, vilka består i att man
ska dela ut statsbidrag och bedriva tillsynsverksamhet över de
organisationer som är rådets huvudmän!! Konstruktionen har förvisso
debatterats och kritiserats! Och nog kan man väl tycka att systemet
innebär att de ledande aktörerna inom fältet sannolikt har väldigt
goda möjligheter både att slå vakt om sina egna intressen och hindra
nya aktörer i kampen om bidragskakan. Men detta är förvisso inget
nytt. Redan i slutet på 1940-talet, då folkbildningsanslaget
fördelades inom den speciella folkbildningsrotel som fanns på SÖ (där
faktiskt även folkbibliotekssektorn hade representanter med) hade de
etablerade aktörerna på ett tidigt stadium delat upp kakan mellan sig
och släppte inte gärna in nya (vilket bland annat ledde till att
kvinnoorganisationerna aldrig lyckades bilda några studieförbund).
Att det nu blivit som det är och folkbiblioteken ligger under
Kulturdepartementets domäner kan få intressanta konsekvenser. När
diskussionen om det livslånga lärandet var som aktuellast i samband
med att det så kallade Kunskapslyftet sjösattes och pengarna lades ut
på olika lokala utbildningsanordnare, hade ansvariga beslutshavare
helt glömt bort bibliotekets betydelse i bildningsprocessen och
folkbiblioteken fick helt oförberedda - och utan nya anslag åtminstone
till en början - ta emot horder av nya vuxenstuderande som på egen
hand sökte sig dit på jakt efter kurslitteratur och annan information
som de behövde för sina studier.
Kanske kan man se de satsningar som gjorts på att minska den digitala
klyftan som ett annat sådant exempel där folkbiblioteken helt enkelt
"glömts bort". Men det handlar också om att
folkbildningsorganisationerna med stöd av Folkbildningsrådet är
duktiga på att bevaka sina intressen och har lyckats hålla sig framme.
Folkbildning är utan tvekan ett knepigt begrepp, det inser man inte
minst när man studerar den historiska utvecklingen. Det är ett mycket
positivt laddat begrepp i Sverige. Att var folkbildare är något bra.
Men det har ideologiska och politiska dimensioner också i så måtto att
det som en individ eller grupp definierar som folkbildning av en annan
kan definieras som disciplinering i negativ bemärkelse.Jag har i viss
mån tyckt mig se att de unga studenterna i biblioteks- &
informationsvetenskap värjer sig mot epitetet "folkbildare". Möjligen
kan det kanske ha att göra med att dagens unga, som vuxit upp med
populärkulturen som ett självklart inslag i vardagen, ibland
förknippar äldre tiders bibliotekarier väl mycket med den
disciplinerande funktionen, att man lade för mycket moraliska aspekter
på litteraturvalet och visade fördömande attityder till vad man ansåg
var skräplitteratur.
Men hur som helst, statens definition av folkbildningsbegreppet är
inte den enda självklara och detta begrepp kan återerövras av de
aktiva inom folkbibliotekssektorn - och inte minst av
Biblioteksföreningen - genom att man aktivt och på ett positivt sätt
använder det, även om detta naturligtvis inte i sig automatiskt
genererar ökade anslag. Men visst vore det väl bra att på detta sätt
understryka den bildnings- och utbildningsfunktion som folkbiblioteken
vill ha - och har i praktiken. Då blir det inte så lätt att "glömma
bort" biblioteken i kommande satsningar inom det fria bildningsområdet.
Slutligen:
I Sverige finns sedan snart 20 år ett nationellt program för
folkbildningsforskning, Mimer. Mimer tillämpar en bred definition av
folkbildningsbegreppet som innebär att här välkomnas inte bara
forskare och forskningsintresserade praktiker med anknytning till
studieförbund och folkhögskolor utan naturligtvis även andra
folkbildande verksamheter, inte minst folkbiblioteksområdet! Mimer har
i olika skrifter bla diskuterat folkbildningsbegreppet och anordnar
även en årlig forskarkonferens som också är öppen för intresserade
praktiker, nästa blir nu 4-5 november i Lund. Se mera info på:
http://www.liu.se/mimer/forskning/#forskarkonferens
Med hopp om en fortsatt diskussion kring folkbildningen och
folkbildningsbegreppet!
mvh
/kerstin Rydbeck
docent i biblioteks- & informationsvetenskap och prefekt vid Inst. för
ABM i Uppsala
samt tillika ledamot i Mimers styrelse och sakkunnig i den senaste
utvärderingen av folkbildningen i Sverige, SUFO 2.
Quoting Uno Nilsson <[log in to unmask]>:
>
> Tjaba Hellman. Der halndar tyvärr inte om oss, utan om systemet
> folkbildning/politik. Sätt in stöten där i stället så kanske det
> funkar nåtsånär. Vi har långt till makten, men politikernas egna
> kraftsecntra finns mitt i mitten. Shoot babe!
>
> Date: Wed, 24 Sep 2008 16:19:02 +0200From:
> [log in to unmask]: [BIBLIST] SV: [BIBLIST]
> Reflektion kring ökade folkbildningsanslagTo: [log in to unmask]
>
>
>
>
>
>
> Hej Christer!
>
> Jag står helhjärtat bakom biblioteksföreningens kampanj Libary
> Lovers och kravet på en nationell bibliotekspolitik, och tycker att
> det är viktigt att folkbibliotekssverige drar åt samma håll och lär
> sig prata med "en röst" uppåt för att få gehör för sin viktiga
> verksamhet. Mitt inlägg var egentligen menat som en diskussion om
> HUR den samordning ska gå till, dvs att vi kanske har något att lära
> av hur folkbildningen har formerat sig via Folkbildningsrådet.
>
> Sen håller jag verkligen med dig om att folkbiblioteken och
> folkbildningen borde ha ett bättre samarbete. Vi har ju sett
> fantastiska sådana exempel t.ex via Idea Store i London, där man har
> samlat folkbibliotek och folkbildning under samma tak, och
> samutnyttjar varandras resurser. Låna en bok i det ämne som
> intresserar dig t.ex digital fotografering, och samtidigt får du ett
> tips om att det i nästa vecka startar en kurs i photoshop i
> bibliotekets datasal. Så smart! Man samutnyttjar lokaler, medier och
> datasaler - och personal.
>
> Visst finns det bra exempel på samarbete mellan folkbibliotek och
> folkbildning på vissa håll i Sverige, men det måste vara något
> grundläggande fel när folkbibliotekssverige, som det ser ut nu, står
> helt utanför den satsning som görs från regeringens sida för att
> minska den digitala klyftan i Sverige.
>
> Snacka om stuprör! Uppdraget att minska den digitala klyftan i
> samhället och göra fler människor delaktiga i informationssamhället
> (drygt två miljoner människor använder inte internet i sitt
> vardagsliv) gick istället till Folkbildningsrådet - utan att ens
> folkbiblioteken och länsbiblioteken visste om det! Under 2007-2008
> har folkbildningen detta uppdrag, men självklart skulle det ha skett
> i samarbete med folkbiblioteken som ju har lokaler och publika
> internetdatorer för detta ändamål. Här skulle man vinna otroligt
> mycket på samverkan!
>
> OM uppdraget att minska den digitala klyften hade gått till
> folkbildningen och folkbiblioteken i samverkan hade det betytt
> mycket för bibliotekens image, både internt och extern! Man hade
> fått möjlighet att visa att nybörjarkurser i internetanvändning och
> att hjälpa människor att hitta samhällstjänster på nätet är en del
> av den moderna informationstjänsten på folkbiblioteken!
>
> I Finlands har en liknande folkbildningskampanj genomförts för att
> öka delaktigheten i informationssamhället, men till skillnad från
> Sverige var det folkbiblioteken och medborgarkontoren som fick i
> uppdrag att genomföra kampanjen! Under kampanjen, som genomfördes
> 2005, lärde sig människor att det var till biblioteket man kunde gå
> för att lära sig hur man använder internet och hur man hittar
> samhällstjänster på nätet!
>
> Varför går dessa satsningar biblioteken förbi i Sverige? Jag tror
> att det beror på att det saknas ett organ som "bevakar"
> folkbibliotekens intressen och finns med i de sammanhang då
> riktlinjer för dylika kampanjer dras upp. Det finns fler exempel i
> Sverige t.ex. den nationella kampanjen "Surfa lungt", som ska lära
> svenskarna att känna sig mer trygga på nätet. Bakom kampanjen står
> en unik koalition av myndigheter, organisationer och företag - men
> biblioteken lyser med sin frånvaro! Varför?
>
> Här finns mer info om folkbildningens kampanj för att minska den
> digitala
> klyftan:http://www.resurs.folkbildning.net/page/3652/demokratiochdigitaldelaktighet.htm
>
> Kampanjen "Finland i nätverken" genomfördes på finska
> informationsministeriets uppdrag på folkbibliotek och
> medborgarkontor runt om i landet. Målet för kampanjen var att öka
> människors kunskap, mod och förutsättningar att använda tjänster och
> innehåller på nätet. Praktisk handledning på bibliotek och
> medborgarkontor över hela landet i hur man använder internet och
> hittar samhällsnyttiga elektroniska tjänster.Kampanjen vände sig
> särskilt till vuxna och äldre. I samband med kampanjen utarbetade
> Helsingfors stadsbibliotek ett utbildningsmaterial ”Hur hittar
> medborgaren tjänster på nätet?” - ett användbart material även för
> Sverige. Materialet finns att ladda ner som pdf-fil (945 kB):
> http://www.tietoyhteiskuntaohjelma.fi/osa-alueet/kansalaisten_valmiudet/fi_FI/1114515066504/_files/73928867573596692/default/Suomi_verkossa_koulutusmateriaali_finalruotsi.pdf
>
> Bästa hälsningar
> Birgitta Hellman Magnusson
> Länsbibliotek Östergötland
>
>
>
>
> Från: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services
> [mailto:[log in to unmask]] För Christer HermanssonSkickat: den
> 24 september 2008 13:48Till: [log in to unmask]Ämne: [BIBLIST]
> SV: [BIBLIST] Reflektion kring ökade folkbildningsanslag
>
> Birgitta, jag tror du har helt rätt i din reflektion, och att
> någonting verkligen behöver göras på nationell nivå.
> Sällan talas det om ”folkbildning” i biblioteksdiskursen (i
> förslaget till nationell bibliotekspolitik kan jag inte hitta det).
> Även om det finns goda exempel i läns- och kommunbibliotek på
> samarbeten med studieförbund och andra så
> diskuteras begreppet ”folkbildning” inte särskilt ofta.
>
> I det nya numret av tidskriften Bis (Bibliotek i Samhälle) 2/2008
> ställs väsentliga frågor kring bildning, folkbildning och
> folkbibliotek. Mats Myrstener gör en historisk exposé över
> folkbildningen och folkbiblioteken i Sverige; tidigare var boken
> central som bildningsmedel, det var genom boken, inte minst
> skönlitteraturen som man inhämtade kunskaper och färdigheter, nya
> tankar och idéer. Bengt Göransson menar i en text att
> folkbildningsambitionen kan stödja bibliotekens självständighet
> inför makten. Per Sundgren efterlyser en bättre dialog med
> medborgarna och en större lyhördhet från folkbibliotekens sida
> gentemot arbetarklassen, som han menar sällan över huvud taget
> besöker ett bibliotek. Deltagande är viktigare för Sundgren än
> jämlik biblioteksstandard och kvalitetsurval.
>
> Jag upplever att det är kontroversiellt att tala om ”folkbildning” år 2008.
> Ändå är det en oerhört väsentlig diskurs som är och borde vara
> självklar i alla folkbibliotekssammanhang.
>
> Inte minst därför gläder jag mig över detta seminarium nu på fredag:
>
> Bok & Bibliotek 2008
> Det rättvisa biblioteket nr 10. Årets mässprogram i BiS’ regiFredag
> 11.00-11.45
> Är det någon idé med folkbibliotek?
> Utbildningsväsendet och det livslånga lärandet är båda självklara
> som begrepp och samarbetspartners för folkbiblioteken. Idag finns
> det en diskussion om vad begreppet bildning innebär för vår tid, men
> diskussionen om folkbildning, som tillsammans med folkskola och
> folkbibliotek en gång ansågs vara förutsättningen för vår demokrati,
> är påfallande tyst. Vad är folkbildningens uppdrag idag? Är
> ”folket” fullärt, integrerat och färdigfostrat? Och vilken roll,
> kan, bör eller ska folkbiblioteken spela? Har de en folkbildande
> uppgift eller ska de vara en kundstyrd gratis utskänkning av
> mediaprodukter? Om detta samtalar Ulla Forsén, chef för Frölunda
> kulturhus och samtalsledare, Sven-Eric Liedman, professor emeritus
> i idé- och lärdomshistoria och Lars Sewilius Berg,
> föreläsningsansvarig vid ABF Göteborg.
>
> Christer Hermansson
> ----------------------------
>
>
>
> Christer Hermansson
> Kulturchef
> Strängnäs kommun
> Eskilstunavägen 2
> 645 80 Strängnäs
> Tfn 0152-29661
> Mobil 0708-429201
> [log in to unmask]
> www.strangnas.se
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
> Från: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services
> [mailto:[log in to unmask]] För Hellman BirgittaSkickat: den 24
> september 2008 12:32Till: [log in to unmask]Ämne: [BIBLIST]
> Reflektion kring ökade folkbildningsanslag
>
>
> Här kommer en liten reflektion kring regeringens ökade satsning på
> folkbildningen i jämförelse med situationen på biblioteksområdet!
>
>
>
> Regeringen satsar alltså på folkbildningen, medan man drar ner
> anslagen på folkbibliotekssidan genom att minska anslagen till
> regional biblioteksverksamhet. Man kan reflektera lite över att
> folkbildningen verkar ha lyckats med att få regeringens öra, medan
> folkbiblioteken fortfarande kämpar för att höras och synas på
> nationell nivå. Har vi något att lära här?
>
>
>
> Märkligt nog verkar det finnas ganska ordentliga stuprör mellan
> folkbildningen och folkbiblioteksverksamehten - trots att vi
> egentligen är grenar av samma träd! Hur kommer det sig? En
> förklaring kan vara att Folkbildningsrådet finns under
> utbildningsdepartementet, medan folkbiblioteksverksamhet "företräds"
> av Kulturrådet, som i sin tur ligger under kulturdepartementet. Vi
> hör alltså hemma på olika departement i regeringen. Men hur har då
> den fria folkbildningen kunnat hävda sin ställning i det stora
> utbildningsdepartementet, som har hand om så många andra viktiga
> frågor? I sin motivering till de ökade anslagen får folkbildningen
> ett stort erkännande av regeringen.
>
>
>
> Regeringen skriver att den verksamhet som bedrivs inom
> folkbildningen är i allt väsentligt av god kvalitet. Folkhögskolor
> och studieförbund når viktiga målgrupper och är verksamma över hela
> landet. Av resultaten framgår att folkbildningen är en viktig aktör
> inom det livslånga lärandet. Genom sina insatser erbjuder
> folkhögskolor och studieförbund många vuxna en chans till höjd
> utbildnings- och bildningsnivå, personlig utveckling, en meningsfull
> fritid och ett ökat engagemang för att delta i
> samhällsutvecklingen. Resultatredovisningen visar också att det
> inom folkbildningen sker ett aktivt arbete med att utveckla
> verksamheten och nå ut till nya grupper.
>
>
>
> Jamen, det skulle ju lika gärna kunna vara en beskrivning av
> folkbibliotekens verksamhet ute i landet, eller hur? Så hur kommer
> det sig att regeringen har "sett" den fria folkbildningen, när det
> samtidigt verkar som att de insatser som görs inom
> folkbiblioteksområdet verkar vara helt osynliga på regeringsnivå?
>
>
>
> Ja, kanske har det betydelse att folkbildningen har lyckats formera
> sig och och kan prata med en röst via det så kallade
> Folkbildningsrådet, som är en ideell förening med tre organisationer
> som medlemmar; Folkbildningsförbundet (som är en
> intresseorganisation för folkbildningen), Sveriges Kommuner och
> Landsting och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
>
>
>
> Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts att fördela statsbidrag
> till studieförbund och folkhögskolor, följa upp och utvärdera
> verskamheten samt lämna budgetunderlag och årsredovisningar.
>
> Rådet arbetar på uppdrag av medlemsorganisationerna med
> folkbildningspolitisk bevakning och informationsverksamhet, samordna
> folkbildningens internationella kontakter, administrera
> Folkbildningsnätet, folkbildningens digitala mötesplats samt att att
> svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas
> kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst.
>
> Man kan ju leka med tanken att det skulle finnas ett motsvarande
> "Folkbiblioteksråd" på nationell nivå, som skulle kunna vara en
> ideell förening mellan Svensk Biblioteksförening, Sveriges
> länsbibliotekarier, Sveriges Kommuner och Landsting, Bibsam och de
> statliga lånecentralerna, och som har en styrelse som leder
> verksamheten. Ett sådant folkbiblioteksråd skulle på
> medlemsorganisationernas kunna jobba med folkbibliotekspolitisk
> bevakning och informationsverksamhet, företräda och prata för
> folkbiblioteken i olika sammanhang, utgöra en förhandlingspartner
> och t.ex. samordna upphandling när det gäller datalicenser,
> administrera det nationella "Folkbiblioteksnätet", bevaka
> upphovsrättsfrågor på det digitala området, driva nationella projekt
> etc. Samt följa upp och utvärdera bibliotekslagen och
> folkbiblioteksverksamhet, lämna budgetunderlag och årsredovisningar
> till regeringen med mera.
>
> Kanske är det inte en helt långsökt jämförelse? Kanske finns det
> något att lära här! Det gäller ju att hitta en form för hur
> nationell samverkan på folkbiblioteksområdet ska kunna bedrivas. Det
> som framför allt saknas är ju någon organisation på nationell nivå
> som har mandat att företräda folkbiblioteken i olika sammanhang. Vi
> kanske helt enkelt måste ta saken i egna händer och formera oss av
> egen kraft, genom att t.ex bilda ett "Folkbiblioteksråd" på
> nationell nivå…
>
> Kanske skulle biblioteksföreningen och länsbibliotekarierna kunna ta
> ett sådant initiativ och bjuda in Sveriges kommuner och landsting
> till överläggningar?
>
> Ja, det var en liten reflektion på gräsrotsnivå…kanske är det fler
> som har synpunkter och funderingar kring detta?
>
> Bästa hälsningar
>
> Birgitta Hellman MagnussonLänsbibliotek Östergötland
>
> _____________________________________________Från: Hellman Birgitta
> Skickat: den 24 september 2008 11:19Till: 'BIBLIST - Topics in
> Nordic research library user services'Ämne: Folkbildningsanslaget
> ökas med drygt 50 milj kr under 2009
>
>
>
>
>
> Regeringen föreslår att folkbildningsanslaget ökas med 51,1 miljoner
> kronor under 2009
>
>
>
> Regeringen föreslår att folkbildningsanslaget ökas med 51,1 miljoner
> kronor under 2009. Samtidigt överför regeringen 8,2 miljoner kronor
> från Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, (som läggs ned
> 1 okt 2008) till folkbildningsanslaget, för viss verksamhet som
> genomfördes av nämnda myndighet.
>
> Folkbildningsanslaget föreslås därmed att uppgå till drygt 3,1
> miljarder kr (3 166 290 000 kronor) för 2009. Läs mer på
> Folkbildningsrådets
> webbplats:http://www.folkbildning.se/cmpage.aspx?CMPAGE_ID=398&url=http://www.fbr.folkbildning.net/FBR%20Informerar/I076C0C0B
>
>
>
> Bästa hälsningar
>
> Birgitta Hellman MagnussonLänsbibliotek Östergötland
>
>
>
> ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~Birgitta Hellman
> Magnusson Bibliotekskonsulent med inriktning på bibliotekens
> tjänster på nätetRedaktör för ostgotabibliotek.se
>
> E-post: [log in to unmask]: 013-25 56 64Mobil: 070-560 16
> 80Fax: 013-13 26 18Länsbibliotek ÖstergötlandBox 1791581 17
> LINKÖPINGBesöksadress:Östgötagatan 5 (Linköpings
> stadsbibliotek)Länsbibliotekets hemsida: www.lansbibliotek.ostsam.se
>
> Östgötabibliotek: www.ostgotabibliotek.se
>
>
>
>
>
>
> _________________________________________________________________
> Var sommaren för kort? Här hittar du solen!
> http://resor.se.msn.com/
|
