LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Varför Libris som lokalt system när dom har Google?
From: Jan Szczepanski <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Fri, 17 Nov 2006 14:38:21 +0100
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (128 lines)


Hej,

För nio månader sedan utkom en rapport från Kungl. biblioteket
som borde ha publicerats för ungefär nio år sedan.

I mitten av 1980-talet installerades lokala biblioteksdatasystem
vid dom svenska forskningsbiblioteken till stora personella och
ekonomiska kostnader, präktiga IT-avdelningar inrättades för
drift och utveckling.

Vi var många som då skakade på huvudet eller tog oss för
pannan. Vi tyckte en central lösning enligt norsk modell borde
vara ett mer ekonomiskt och praktiskt alternativ. "En stor är
bättre än många små" och totalkostnaderna blev enormt mycket
högre än om biblioteken kunnat enas om en gemensam lösning.

Under andra halvan av 1990-talet var det många som förordade
nationell samordning och utveckling för att hantera dom tusentals
elektroniska tidskrifter som konsortievägen köps in i stora paket,
s.k. Big Deals. Men ingenting hände istället utvecklades lokala
tidskriftsdatabaser till stora personella och ekonomiska kostnader.

Vi var många ösom återigen skakade på huvudet eller tog oss för
pannan.

Själv ville jag gå ett steg längre. Det fanns redan ett system som
150 tyska bibliotek utvecklat tillsammans som var och är enkelt,
elegant, praktiskt, effektivt och väl fungerande för hela Tyskland.

I ett brev till dåvarande riksbibliotekarien Tomas Lidman föreslog
jag att Sverige skulle kunna delta i EZB, Elektronische Zeitschriften-
bibliothek. EZB ansåg jag skulle kunna bli en europeisk standard
som Sverige, Norden och EU borde acceptera. Evelinde Hutzler
vid EZB var positivt inställd till samarbete. "Lite tekniskt arbete"
och vi kunde vara i drift inom ett år. Ingenting hände och åren
gick.

Efter all denna lokala aktivitet i årtionden återkommer dock tankarna
på samarbete. I april 2002 vid ett policymöte för Libris
ledningsgrupp uttrycks detta sålunda:

"Ledamöterna var samstämmiga i sin bedömning att en sådan in-
riktning är angelägen, såväl ur kostnadssynpunkt, som för att jämna
vägen för en rationell och samordnad hantering..."

Det som publicerades för nio månader som svar på den samstämmiga
bedömingen fem år senare är egentligen ingen rapport utan en "förstudie om
möjligheten till en central lösning för landets forskning" med titeln
"Libris som lokalt system".

Men det verkar dock som om "förstudien" kommit minst nio år försent.
Genom att satsa på lokal utveckling band biblioteken ris åt egen rygg.

På 80- och 90-talen var det inte självklart att detta var fel. Varken 
internet
eller Google fanns då att ta ställning till.

Men som en röst som utredaren Mats G. Lindquist vid KB citerar om
"vägen framåt":

"Efter tjugo år av lokala utvecklingar och anpassningar blir det kostsamt
att ställa om till ett centralt system"

Detta är helt riktigt.Men självhushållets tid är definitivt förbi och dom
38 UH-biblioteken måste börja samarbeta och det inte bara nationellt
utan också inom EU:s ram.

Forskningen är och har sedan andra världskrigets slut övergått från att
vara nationalistisk till att bli internationell och i våra dagar global.

Exempelvis finns det ingen specifikt "svenskt" i dom elektroniska 
tidskrifts-
paketen som gör att dom måste hanteras lokalt eller nationellt utan kan
mycket väl hanteras i ett europeiskt sammanhang. Alla länder har idag
samma paket.

Det är möjligt att betrakta konsortieupphandlingarna som ett bra exempel
på att EU-biblioteken kan samarbeta. Vad var det som ledde till detta
samarbete? Något filosofiskt om "effektivitet" och "rationalitet" eller var
det dom 30 miljoner som BIBSAM utverkat från statskassan som ledde
till samarbete.

Lindqvists's uppgift har varit hitta sätt att "spara pengar". Samma uppgift
som klassifikationsutredningen hade. Att förbättra service, möta utmaningar,
förenkla och förbättra har inte varit målen. Lindqvist kommer fram till
att ca 20 miljoner kan sparas per år med ett gemensamt biblioteksdata-
system.

Framtidsutmaningar som Google, Open Access, miljontals fria digitaliserade
böcker, "Sverige som ett ledande kunskapssamhälle", Europasamarbete,
ett bibliotek för alla etc. behandlas inte trots att det är framtiden som
biblioteken ska möta inte "kostnadsbesparingar".

Det räcker inte med att utreda och sen lägga till handlingarna. Sverige
är på efterkälken vad gäller det digitala informationssamhälle som håller
på att utvecklas och som är en absolut nödvändighet i dagens globala
konkurrens.Forskning och utbildning är viktiga delar i detta och då
behövs bibliotek som kan ställa informationsresurser till förfogande i en
utsträckning som vi bara kan göra om vi samarbetar. Tegel och papper
räcker inte längre utan framtiden är elektronisk.

LIBRIS ska vara mer än ett lånesystem. LIBRIS måste bli basen för
ett gemensamt svenskt digitalt bibliotek.

Jan













-- 
<html>
<font size=3>Jan Szczepanski<br>
Förste bibliotekarie<br>
Goteborgs universitetsbibliotek<br>
Box 222<br>
SE 405 30 Goteborg, SWEDEN<br>
Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797<br>
E-mail: [log in to unmask]<br><br>
</font></html>

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager