På anmodan skickar jag härmed ut en sammanställning på ett uval av alla de inlägg och svar jag erhöll på min fråga om bibliotekariernas kärnkompetens.
Bibliotekariernas kärnkompetens fråga ställd på biblist 2006-10-24
FRÅGAN:
Man hör ofta uttrycket "bibliotekariernas kärnkompetens" men vad vad betyder detta egentligen? Vad är bibliotekariernas kärnkompetens? Vilken är den gemensamma nämnaren med avseende på kunskap när det gäller gruppen bibliotekarier? Finns det något som alla bibliotekarier har professionellt kunnande om och som ingen annan yrkesgrupp har professionellt kunnande om?
Tacksam för svar
____________________________________
Peter Svensson
SVAREN:
Ja, här kan man förvänta sig en lång rad med inlägg av många biblistare! Jag vill påstå att ämnet inte är uttömt, även om det kanske är många som tycker det. Tvärtom tror jag det passar väldigt bra,inte minst med tanke på den bibliotekskampanj som Svensk biblioteksförening planerar inför 2007. Då bör vi ha väldigt klart för oss vad det är för bild av bibliotek och bibliotekarier vi vill föra fram
Kan det här fungera som en start?
Bibliotekariens kärnkompetens består av att, utifrån en informationsvetenskaplig grund, känna till och sätta sig in i ett ämnesområdes eller verksamhets informationskällor och skaffa sig specialistkunskap om dessa källors innehåll, struktur, utveckling och kvalitet samt kunskap om hur man söker i dem på effektivast möjliga sätt.
Till kärnkompetensen hör också kunskapen om hur man ger tillgång till dem samt beskriver och visar källorna så att andra hittar och kan använda dem, dvs förvärva, skriva avtal, katalogisera, indexera, klassificera, metatagga och varudeklarera källorna på ett målgruppsanpassat sätt.
Ser fram emot att läsa kommande inlägg!
Gunilla Lilie Bauer
Chef för Riksdagsbiblioteket
Inom DIK Bibliotekarieförbundets styrelse har vi arbetat med frågan om kärnkompetens bl.a. när det gäller att verka för en bredare arbetsmarknad för biblioteks- och informationsvetare än enbart de offentliga biblioteken.
Om en sådan utveckling ska kunna ta fart är det av stor strategisk betydelse att vi själva ”i branschen” bedriver diskussion och reflektion kring frågan om kärnkompetens. Men ämnet är ju även viktigt i samband med den ”dagliga” marknadsföringen av bibliotekariens kompetens i många olika sammanhang
För vår del har vi bl.a. arbetat med följande nyckelord när det gäller diskussionen om kärnkompetens: Hantera och strukturera information, användarperspektiv, kritiskt granska, värdera, förvärva, organisera, förmedla information.
Vi har tidigare försökt att väcka en diskussion i frågan, och vi tar därför med intresse del av alla inlägg!
Johannes Rudberg
ordförande i DIK Bibliotekarieförbundet
PÅ Svensk förening för informationsspecialisters hemsida finns ett relativt utförligt dokument ”Specialbibliotekariens kompetens inför 2000-talet” (en översättning av Special Library Association’s dokument som för övrigt finns på SLA’s hemsida i en färskare version på engelska). Gå till www.tls.se <http://www.tls.se/> > Om föreningen > Kompetens eller till www.sla.org <http://www.sla.org/> > Professional development > Competencies.
När jag i mitt företag, I.C. at Once, undervisar i Business Intelligence på Danmarks Biblioteksskole har vi ett pass som handlar om informationsspecialistens kompetens och vad den tillför organisationer och företag som arbetar med omvärldsbevakning. Jag har där definierat det som ”Informationsspecialistens unika kompetens är HELHETEN – vi täcker störst del av informationsvärdekedjan jämfört med andra yrkesgrupper”. I det ingår Informationskompetens, informationsverktyg, informationshantering samt informationsförmedling/publicering med tonvikt på omvärldsinformation (extern information).
Margareta Nelke
Ordf. i Svensk förening för informationsspecialister
-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-..-.-.-.
Svensk förening för informationsspecialister
Margareta Nelke
Ordf.
Mårtensgatan 30, 252 69 Råå
070 4040 208
[log in to unmask] <mailto:[log in to unmask]> , www.ICatOnce.com <http://www.icatonce.com/>
www.tls.se <http://www.tls.se>
Hej alla,
kärnkompetens var en av de frågeställningar som togs upp i den "arbetsgivarundersökning" som jag utförde på uppdrag av Högskolan i Borås / Bibliotekshögskolan. Jag djupintervjuade då närmare 40 personer, de flesta chefer, vid olika sorters bibliotek (stora o små folkbibliotek, stora o små UoH-bibl, specialbibl, skolbibl, länsbibl, sjukhusbibl, företagsbibl.). Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka krav o förväntningar bibliotek o i viss mån andra arbetsgivare har på B&I-utbildningen, som ju kommer att förändras som ett resultat av Bolognaprocessen.
För att sammanfatta:
1. begreppet kärnkomeptens kan behöva definieras. Är det något som "alla" bibliotekarier/informationsspecialister förväntas kunna? Är det något som alla på just det här biblioteket förväntas kunna? Eller är det något som alla bibliotekarier av ett visst slag förväntas kunna?
2. Följande tre områden framstod som klart dominerande i de intervjuade personernas uppfattning om kärnkomp:
- Kunskapsorganisation
- Bemötande och kommunikation
- Bibliotekens omvärld
Därefter följde områden som pedagogik, IT-kunskaper, marknadsföring, psykologi, ledarskap etc.
Rapporten kan läsas på: http://www.hb.se/bhs/harnesk_rapport.pdf
En presentation av rapporten gavs på Mötesplats-konferensen i Borås häromveckan; Powerpoints och paper återfinns på sidan: http://www.hb.se/bhs/motesplats/index.htm
Mange hilsner,
Jakob
Som pragmatiker söker jag en definition som avhjälper de problem som bibliotekarier råkar ut för.
Jag menar t.ex. att vi inte nå potentiella användare, folk som skulle ha stor nytta av bibliotek. De kanske använder biblioteket men inte bibliotekarierna och deras kompetens. Det kan vara skollärare, universitetslärare, forskare, specialister (av alla sorter), politiker, journalister m.m. Jag tror att de underutnyttjar vår kompetens för att de inte vet vari den består, vilket inte är konstigt om vi själva har svårt att definiera den. Alla dessa kategorier är på sitt sätt proffs på informationshantering, informationsförmedling och värdering av information. Vad är det som gör vår kompetens annorlunda? Det tycker jag att frågan man ska arbeta med. Om vi jämför bibliotekariens kompetens mot var och en av dessa grupper, tror jag att man kan identifiera kärnkompetenser som vi kan arbeta med både i vårt arbete och som krav på utbildningsinsatser.
Sue Dodd
Informationsbibliotekarie
Uppsala universitetsbibliotek
Nu ingick inte beståndsuppbyggnad som en kärnkompetens i Jakob
Harnesks undersökning vilket man bara kan beklaga utifrån
"informationsvetenskaplig grund"
Jan Szczepanski
Jodå Jan,
du kan vara lugn. Beståndsuppbyggnad (om än uttryckt med andra ord) är
en självklar och viktig del i samlingsbegreppet "Kunskapsorganisation".
I rapporten står (sid 13): "Sammanfattningsvis kan det uttryckas som
förmåga att samla in, organisera och beskriva samt tillgängliggöra
information och kunskap."
Att kunna "samla in" betyder som jag ser det att man har förmåga att
göra urval utifrån de egna användarnas behov. Att "organisera, beskriva
och tillgängliggöra" innebär exempelvis att metainformation registreras
och indexeras i lokala kataloger, nationella samkataloger, andra
databaser, på ett sätt som gör det möjligt för användarna att hitta
materialet. För mig är det också självklart att det som "samlas in" kan
vara både tryckt och elektroniskt. Det kan också vara både fritt
tillgängligt och tillgängligt mot en kostnad.
Som ett konkret exempel på vad som ryms inom begreppet
Kunskaporganisation nämns bl.a.:
"Kunna behärska urvalsprocessen, ha kunskap om förlagssystemet och den
vetenskapliga kommunikationen i stort."
Alltså, beståndsuppbyggnaden ingår som en viktig del i
kärnkompetensen.
// Jakob
Intressant att det i diskussionen om bibliotekariekompetensen överhuvudtaget inte har framkommit arbetet med skönlitteratur och litteraturpedagogik - att inspirera till läsning och samtal om böcker är väl i allra högsta grad en uppgift för biblioteken!
"Den mycket kraftiga ökningen av andelen män inom LO som inte
alls läser böcker uppmärksammas särskilt - och det konstateras i
rapporten att denna förändring har skett i alla åldersgrupper."
Om vi uppmärksammar det särskilt - vad gör vi sedan åt det? Kan vi vara med att påverka? Behöver inte användaren en aktiv, personlig litteraturförmedlare som påverkar minst lika mycket som en neutral, objektiv informationsförmedlare som tillhandahåller? Vilka är våra värderingar och vågar vi stå för dem?
Nina
Nina Frid
projektledare
Lokala lärmiljöer i Stockholm
På vissa bibliotek talar man då och då om "kärnverksamheter", vilket innebär lån/service till låntagarna, förvärv, katalogisering och undervisning. Sen har ju tillkommit detta med e-publicering, som bara växer och växer.
Men som svar på din fråga om "vi är bättre än andra i något som vi kan kalla vår kärnkompetens" skulle jag vilja svara:
att hantera, sortera och värdera stora mängder av information. I detta kan man inbegripa i form av praktiskt kunnande sådant som litteratursökning, referensarbete och katalogisering/indexering.
Jag har hört sägas, att när privata arbetsgivare i nåder tänkes söka efter och rentav anställa en bibliotekarie så är det just dessa kompetenser man efterfrågat i vår utbildning.
Marianne
Det är ju ett faktum att Sverige idag saknar en bibliotekarieutbildning. Man
kan förvisso ta en examen i biblioteks- och informationsvetenskap men det
är inte detsamma som att man har blivit bibliotekarie. Bibliotekarie blir
man först när man har erhållit en tjänst som bibliotekarie och idag är
det faktiskt så att många av de som arbetar som bibliotekarier saknar en
examen i biblioteks- och informationsvetenskap.
Hur har vi det med vår riksbibliotekare har han en examen i B&I eller hur
förhåller det sig med överbibliotekarier och biträdande överbibliotekarier
på landets universitets- och högskolebibliotek, har de någon examen i B&I?
Vad är kompetens och vad ger kompetens?
/Jesper
HÄR NÅGRA SVAR JAG LÅTER VARA ANONYMA EFTERSOM DE SKICKADES DIREKT TILL MIG OCH INTE LADES UT PÅ BIBLIST
Hej!
Din fråga fick åtminstone mig att gå igång. Som en av bibliotekarierna på golvet förundras man över alla bibliotekschefer och ämnesspecialister som far runt i världen på påkostade konferenser, och ändå inte förmår ge ett vettigt svar på din synnerligen centrala fråga. Själv letade jag runt lite mer, och hittade flera engelskspråkiga artiklar om bibliotek och kärnkompetens, och även en svenskspråkig sida från Finland! (klicka på "text" vid "Kompetenskarta"):
http://www.lib.helsinki.fi/svenska/bibtjanster/radet.htm
hej,
några reflektioner i anslutning till din biblist fråga. Å ena sidan tycker jag att frågan i sig är viktig och obesvarad. Å andra sidan tycker jag mig nu, efter att ha gått några terminer på bhs i borås, kunna säga att man från utbildningshåll och kanske från branschen i sin helhet inte vet vad bibliotekarisk kärnkompetens är eller om det överhuvudtaget finns någon sådan. I borås har vi fått veta att vi inte utbildar oss till bibliotekarier utan vi skaffar oss en akademisk examen i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. På frågan vilken typ av arbete denna utbildning förbereder oss för har jag vid det här laget hört en mångfald olika svar. Detta faktum gör att jag bara kan konstatera att yrket bibliotekarie så sakteliga håller på att förlora konturerna. Och det är inte bra! Vad som behövs är en stark yrkesorganisation som på ett kraftfullt sätt arbetar för vår yrkesprofessionalisering.
Hej!
Det är bara att konstatera att mycket har förändrats sedan 1970-talet då BHS startade! DÅ skulle varje bibliotekarie vara någon slags diffus kulturapostel, som förde ut litteraturen till Folket, och den praktiska kunskap som främst krävdes var kunnighet i maskinskrivning, så man kunde framställa sina egna katalogkort. Vänsterflummet stod högt i kurs - men vad är det för flum som man utbildar folk till idag? "Akademiker" - ja, men det är ju envar som fortsatt studera efter gymnasiet, vare sig man blir läkare, jurist, arkitekt etc. Varför skall just bibliotekarierna vara den enda akademikergrupp som monterar ner sin yrkesidentitet och sina specialkunskaper? Kan arbetslösa tandläkare (som ju också är "akademiker") rycka in och vikariera för en bibliotekarie lika bra? Eller en veterinär, som blivit allergisk mot pälsdjur?
Här krävs en uppryckning och profilering än den vaga och urskuldande hållning man förmedlar vid skolan. Och när eleverna väl kommer ut i verkligheten (de som inte redan varit där), kommer de upptäcka ett bra tag framöver att en BIBLIOTEKARIE faktiskt (!) förvärvar böcker + e-media, registrerar dem, lånar ut dem och lär användarna att hantera digitala och andra redskap. Visst kan vi - och måste - bredda våra kompetenser, men vi måste också ta hänsyn till den verklighet som råder här och nu, på platsen, och kunna hantera den.
Har också tänk på detta med gender-perspektiv. Jag funderar ibland på om den starkt ökade förekomsten av kvinnliga bibliotekschefer i landet har förändrat vår egen självsyn plus omvärldens syn på oss. Har yrket sjunkit i status, t ex? Jämför t ex sjuksköterskornas professionaliseringssträvanden så som de beskrivs i en utmärkt avhandling av Agneta Emanuelsson Blanck ("Pionjärer i vitt").
OCH AVSLUTNINGSVIS ETT INLÄGG OM BEGREPPET KÄRNKOMPETENS I SIG
Kjell Swanberg definierade begreppet kärnkompetens i DN i augusti i fjol:
Företagets kärnkompetens - de anställdas förmåga att uppehålla sig länge i fikarummet.
Swanberg är på rätt spår. Kärnkompetens handlar enligt den ursprungliga definitionen om en kollektiv kompetens. Alltså inte den individuella kompetensen. Central är förmågan att inom företaget odla denna unika lokala kollektiva kompetens, genom att upprätthålla en engagerad och kreativ anda och ta vara på de kunniga enskilda medarbetarnas specifika kunskaper och vilja till utveckling och kommunikation – gärna över de förbaskade traditionella gränser och hierarkier som vi alla sorterats in i.
Varje organisation har en helt unik kärnkompetens. Kärnkompetens förbrukas inte – om företaget förstår att ta vara på den. Kärnkompetens tillväxer genom delning, alltså när vi – som här - delar med oss och aktivt tillämpar våra kunskaper.
(Begreppet kärnkompetens myntades i maj/juni-numret 1990 av Harvard Business Review, i artikeln The Core Competence of the Corporation av C. K. Prahalad och G. Hamel.)
Det som nu senast idag Johannes Rudberg och Gunilla Lilie Bauer beskriver (vad är förresten ”informationsvetenskaplig grund” – saknar vi gamla BHS-are sådan?!) är den kompetens bibliotekarien som individ bör ha för att kunna utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.
Låt nu det etablerade begreppet kärnkompetens behålla sin ursprungliga innebörd. Bibliotekariekompetens är bibliotekariekompetens!
BIBLIOTEKARIE Carl-Henrik Berg
Tack Carl-Henrik!
Jag lägger mig platt. Jag håller med dig att det är mer sakenligt att tala om bibliotekariekompetens eftersom det ju är det det handlar om.
Peter Svensson
|
