Redaktörerna John Rosén och Theodor Westrin skrev i sitt slutord
den 20 september 1894 [1] att »Nordisk Familjebok» innehåller
omkr. 84,500 uppslagsord, fördelade på 27,802 spalter i 200
häften. »Nordisk Familjebok» har mottagit bidrag från 457
medarbetare.
De avsåg då första upplagans 18 band, som började ges ut 1875.
Sedan kom det två supplementband 1896 och 1899 innan det var dags
för den utökade andra upplagan, "ugglan" i 38 band, 1904-1926.
Denna avslutas med följande notis [2]:
Nordisk familjeboks Supplement med Tillägg, i hvilket finnas
signerade artiklar af 747 författare, innehåller 41,312
rubriker; af dessa äro 22,322 nytillkomna, de öfriga inleda
fortsättningsartiklar. Sammanräknas hufvudarbetets (160,000)
och Supplementets nytillkomna rubriker, innehåller Nordisk
familjebok öfver 182,000 uppslagsord. I Supplementet med Tillägg
finnas 49 kartor och stadsplaner, 73 planscher, 9
helsidesillustrationer och 1,396 andra textillustrationer,
hvaraf 804 porträtt. Hela arbetet innehåller 212 kartor och
stadsplaner, 607 planscher, 177 helsidesillustrationer samt
19,751 andra textillustrationer, hvaraf 7,738 porträtt.
Här är det siffran 182.000 uppslagsord som har fastnat. Det är
för evigt måttet på ett riktigt stort uppslagsverk. Jämför med
första upplagans 84.500, det är ju inte mycket att hänga i granen.
Den som klickar sig in på Nationalencyklopedins sajt NE.se och
NE-butiken [3] finner att det tryckta uppslagsverket omfattar 23
band med totalt ca 180.000 uppslagsord, ca 18.300 illustrationer,
ca 20.000 kartreferenser och är utarbetat av ca 4.000 experter.
Enda måttet där NE verkligen bräcker ugglan är antalet medverkande
skribenter.
Nu är den tryckta NE och NE på nätet två olika produkter. Den
senare behöver inte kompromissa med utrymmet och inga
supplementvolymer behövs för de senaste nytillskotten. NE.se har
enligt faktasidan [4] hela 378.000 artiklar, av vilka 185.000 är
encyklopediska, 76.000 ordboks-, 90.000 engelska ordboks- och
9.000 årsbandsartiklar.
För lite drygt fem år sedan grundades Wikipedia, den fria
encyklopedin, som alla hjälps åt att skriva. Med fri menas inte
bara gratis, utan också att att läsaren har friheten att
återanvända text och bilder i andra sammanhang. Alla skribenter,
som för övrigt arbetar ideellt och utan ersättning, har nämligen
gett sitt medgivande till detta, enligt villkoren i ett
standardavtal, en licens för fri dokumentation. Wikipedia finns
på många olika språk och varje språkversion skrivs för sig. Det
är ingen automatisk översättningstjänst, utan den tjeckiska
Wikipedia skapas av tjecker som skriver artiklar om tjeckiska
ämnen. Givetvis kan de sedan översätta den tjeckiska artikeln om
Prag till tyska och engelska, varifrån svenskar kan låna texten
(den är ju fri) till svenska Wikipedias artikel om Prag. De olika
språkversionerna växer genom samarbete och inbördes tävlan.
Vilka språk av Wikipedia som för tillfället är störst, framgår av
den internationella startsidan [5]. Att engelska är störst i
Internetsammanhang är ingen överraskning. Mer överraskande är
kanske storleken 1,3 miljoner artiklar på engelska, 452.000 på
tyska och 348.000 på franska. Men dessa är ändå världsspråk.
Ett större underverk är att svenska [6] är det 8:e största språket
inom Wikipedia, större än portugisiska, spanska, ryska och
kinesiska. Men med sina just nu 179.964 artiklar är svenska
Wikipedia också på väg att bli större än våra största tryckta
uppslagsverk. Vilken dag som helst kommer Nordisk familjeboks
182.000 och NE:s 185.000 artiklar att passeras.
Därmed skulle man kunna tro att historien slutar. Vad finns det
för mening med att skriva ett större uppslagsverk än Nordisk
familjebok och Nationalencyklopedin? Men den som granskar svenska
Wikipedia i sömmarna finner att många av artiklarna är korta, bara
påbörjade stumpar om olika ämnen. Och i ännu fler ämnen saknas
artiklar helt. Rimligen måste detta uppvägas av att andra ämnen
är desto mer ingående behandlade. Troligen stämmer detta.
Datorer, seriefigurer, matematik och naturvetenskap blir väl mest
omskrivna när Internetnördarna sätter sig ner och skriver lexikon.
Det enda som storleksgränsen 180.000 artiklar betyder är att det
inte längre blir angeläget att jämföra antalet artiklar med de
klassiska uppslagsverken. Nu får vi hitta på andra mått. Detta
blir en milsten att passera, inte resans slutstation.
Storleken 180.000 artiklar passerades av engelska Wikipedia i
november 2003 [7], av tyska i december 2004, av franska i oktober
2005, av japanska och polska i januari 2006 och av italienska
Wikipedia i juli 2006. Sett på det viset, består skillnaden inte
i storlek utan i tid. Engelska Wikipedia leder loppet och de
andra språken följer med en viss eftersläpning.
När man jämför Wikipedia med klassiska tryckta uppslagsverk kan
man göra som Nature [8] eller Svenska Dagbladet [9], att välja ut
ett antal artiklar i liknande ämnen och låta experter göra
blindtest för att utröna var kvaliteten är bäst. Och kanske har
svenska Wikipedia en bättre beskrivning av "Königsbergs sju broar"
[10] än Nordisk familjebok och Nationalencyklopedin.
Men den stora skillnaden ligger nog inte i kvaliteten, utan i det
stora antal ämnen som (engelska) Wikipedia lyckas behandla i sina
1,3 miljoner artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig
haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att
bekosta experter för att skriva.
[1] http://runeberg.org/nfar/slutord.html
även http://runeberg.org/nfar/0439.html
[2] http://runeberg.org/nfcr/0780.html
[3] http://ne.se/html/shop/products/ne.jsp
[4] http://ne.se/html/campaigns/renewal_link1.jsp
[5] http://www.wikipedia.org/
[6] http://sv.wikipedia.org/
[7] http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal.htm
[8] http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html
[9] http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12245366.asp
[10] http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar
--
Lars Aronsson ([log in to unmask])
Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
|
