LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Re: Fria elektroniska tidskrifter en global tillgång eller ett svart hål?
From: Lars Aronsson <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Fri, 25 Jun 2004 02:02:35 +0200
Content-Type:TEXT/PLAIN
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

TEXT/PLAIN (92 lines)


Den 22 juni skrev Jan Szczepanski:

> Jag vill påstå att Lars har helt fel att mynt skulle krävas för dom tyska
> digitaliserade tidskrifter som jag räknade upp. Finansieringen står
> Deutsche Forschungsgemeinschaft för så man behöver inte ta betalt.

Detta gäller så länge man vill se faksimilbilderna på skärm, men det
går i flera fall inte att skriva ut dem (PDF erbjuds inte) och inte
heller att söka i fulltexten, för man har inte kört någon OCR.  Den
finansierade fasen av digitaliseringen är avslutad, och därmed har
biblioteket lätt att hävda att "inget kan göras" åt detta.

Men jag gissar att det avgiftsbelagda Digizeitschriften kan "erbjuda"
ett sådant bibliotek ett "gratis" abonnemang i utbyte mot exklusiv
tillgång till de högupplösta inscannade bilderna, som
Digizeitschriften kan infoga i sina samlingar med utskrifts- och
sökmöjlighet.  Därmed blir de skrifter, vars digitalisering DFG har
finansierat, i realiteten försedda med Digizeitschriftens myntinkast
för alla som vill kunna söka och göra utskrifter.

Låt oss hoppas att jag har fel i denna gissning.

> Visserligen har man fått ekonomiskt stöd av ovannämnda forskningsråd
> och av den tyska bokhandelsföreningen men vill man nå samma höga
> tekniska nivå som amerikansk JSTOR och övergå från projekt till
> drift så verkar det inte orimligt att man tar ut en avgift.

Jag tror att vi båda vill samma sak, största möjliga tillgång till
mesta möjliga digitaliserad litteratur. Men våra åsikter skiljer sig
åt, rörande hur detta kan åstadkommas. För mig verkar JSTOR:s och
Digizeitschriftens avgifter lika orimliga som entréavgifter på
bibliotek. Det måste vara rimligt att digitalisering finansieras via
skattemedel i kombination med frivilliga arbetsinsatser och att
resultatet, det som är fritt från upphovsrätt, sedan erbjuds fritt och
gratis åt alla.

> En intressant aspekt är att dessa projekt är att dom inte är gjorda av
> frivilliga krafter eller enbart av bibliotek utan är samarbetsprojekt med
> flera parter inblandade, forskningsinstitutioner, bibliotek och förlag. Det
> tycker jag verkar vara en bra idé. Jag tror man kommer snett om
> digitalisering av forskningsmaterial inte är förankrat i forskarsamhället.
> Det närmaste vi kan komma i Sverige är väl Svenska Akademiens projekt
> Litteraturbanken som fått ekonomiskt stöd av Riksbanken.

Jag önskar Litteraturbanken all lycka. Men din formulering är lite
märklig. Svenska Akademien och övriga parter har ju frivilligt gått in
i detta samarbetsprojekt, så i det avseendet råder ingen principiell
skillnad. Inom Projekt Runeberg ryms också krafter av flera slag, som
samtliga deltar på frivillig basis. Hur skulle en verksamhet med
ovilliga, motsträviga deltagare fungera? Kanske som grundskolan.

Exakt hur man ordnar sin finansiering varierar över tiden. En del har
egna resurser eller omständigheter som gör att de stundtals kan arbeta
utan ersättning, och Projekt Runeberg gör det mesta möjliga av sådana
förhållanden. Nu har vi även börjat ta emot frivilliga penninggåvor av
dem som har pengar att avvara. Postgironumret finns på vår startsida,
http://runeberg.org/

Projekt Runebergs tyngdpunkt ligger på fungerande webbteknik, open
access, nordisk bredd, frivillig medverkan och höga besökartal. Vilken
Litteraturbankens tyngdpunkt kommer att bli återstår att se, men
möjligen blir det textkritisk redigering av nya utgåvor. Vi håller
alla i spänning ett öga på http://www.litteraturbanken.se/

> KB-utredningen vill satsa 227 miljoner under 2004-2016 för att
> digiatlalisera vårt kulturarv till mångas glädje och nytta och man vill
> stimulera ungdomars intresse för vårt kulturarvet, så vi kan vi  förvänta
> oss Fritiofs saga och Fänrik Ståls sägner i digital form. . Sveriges
> nätbibliotek föreslår man få 64 miljoner kronor 2005-2008 för att sedan
> finansieras genom egna insatser. Det är oroväckande att  man i Terje
> Höjseths utredning bara ser kostnader och svarta hål och inte möjligheter.

Önska kostar ingenting.  Och ännu lättare är att göra av med pengarna,
om man får dem och inte vet hur man ska hushålla med dem.  Kanske är
det ett erkännande av denna okunskap som Terje ger uttryck för.  Det
är i så fall beundransvärt öppet. Kanske är det erfarenheter från
Kungliga bibliotekets digitaliseringsförsök han talar om. Vad vet jag.

Jag ser ändå en förhoppning i Terjes fortsättning: "Jag bortser inte
från att det kan finnas sådant material som har stort intresse för
nätbibliotekets målgrupp och som med relativt små insatser kan göras
tillgängligt i digital form. Dessa fall kan vara möjliga projekt under
detta insatsområde." Detta tolkar jag som en nyfikenhet på området,
där man doppar tårna och känner på vattnet innan man bestämmer sig för
om man ska hoppa i och simma.

Därmed önskar jag alla BIBLIST:are en glad midsommar!


--
  Lars Aronsson ([log in to unmask])
  Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager