|
-----Original Message-----
From: Lars Aronsson [mailto:[log in to unmask]]
Sent: den 22 januari 2004 15:50
To: [log in to unmask]
Subject: Re: [BIBLIST] biblioteksterminologi - virtuellt bibliotek m.m.
Robin Fortelius skrev:
> Hur skall vi definiera skillnaderna mellan:
> elektroniskt bibliotek, virtuellt bibliotek, digitalt
> bibliotek, webbibiliotek
Såvitt jag begriper är detta termer som används i marknadsföring,
t.ex. slagkraftig namngivning av forskningsprojekt, och att försöka
tolka in skillnader i betydelse vore ett misstag. Mitt förslag är att
de betraktas som synonymer.
Efter att amerikanska National Science Foundation (NSF) år 1994 (?)
lanserade sitt bidragsprogram "Digital Library Initiative" (DLI), blev
termen "digital library" snabbt enormt populär bland bidragssökande
amerikanska universitet. Det fanns nämligen mycket pengar att söka.
Därefter har ACM och IEEE anordnat årliga konferenser där termen ingår
i namnet (numera Joint Conference on Digital Libraries). Det finns i
USA också en Digital Library Foundation, under ledning av Library of
Congress.
Det därigenom definierade forskningsområdet "digitala bibliotek" har
dragit till sig såväl bibliotekarier (som vill utöka
bibliotekskatalogen till att även omfatta digitaliserat tryck)
som teoretiska datavetare, speciellt från artificiell intelligens och
databehandling av naturligt språk (som vill utforska avancerade
sökmetoder).
Termen "elektronisk publicering" har kommit att beteckna webbaserade
vetenskapliga tidskrifter och doktorsavhandlingar. Detta har en
koppling till biblioteken, som kan spara in dyra prenumerationer på
kommersiella tidskrifter om forskarna i stället på egen hand (eller i
universitetens regi) och kostnadsfritt låter publicera sina alster på
webben. En nära relaterad term på stark frammarsch är "open access".
I Tyskland talar man, i stället för digitala bibliotek, om
"retrospektiv digitalisering av biblioteksbestånd", eftersom detta var
titeln på ett bidragsprogram från Deutsche Forschungsgemeinschaft
(DFG).
I Danmark hette det stora bidragsprogrammet Danmarks Elektroniske
Forskningsbibliotek (DEF, 1997-2002).
Likt omvända kameleonter växlar projekten färg och termer för att
synas så tydligt som möjligt.
I Sverige har vi sluppit stora finansieringsprogram på detta område,
eftersom kulturministern har fullt upp med införandet av digital-TV.
Detta kan inte kallas elektronisk TV, eftersom redan det befintliga
(analoga) TV-systemet är elektroniskt.
Emellertid har Svenska Akademien i dagarna börjat tala om ett projekt
"Litteraturbanken", som uppenbarligen lånat sin namnidé från Sture
Alléns på 1960-talet grundade "Språkbanken". Ordet "databank" är en
gammal synonym till "databas" som annars höll på att råka i glömska.
Kanske får vi i dess efterföljd även höra talas om bokbanker,
länkbanker, katalogbanker och vem vet vad. Blir vi då alla bankirer?
> används webbibiliotek i Sverige för att beskriva allmänt
> tillgängliga länkförteckningar.
"Länkskafferi" är också en populär term i Sverige, inspirerat av ett
banbrytande projekt som Lunds universitet utförde på uppdrag av
Skolverket.
--
Lars Aronsson ([log in to unmask])
Projekt Runeberg - ditt digitala bibliotek - http://runeberg.org/
|
