Maria Albinsson skrev:
> Jag hoppas du skämtar!!!
Tidigare hade Christina Jönsson Adrial skrivit:
> > Nu är den internationella standarden ISO 2789 Information and
> > documentation - International Library Statistics, även fastställd
> > som svensk standard med ovanstående titel. Finns att beställa på
> > SIS hemsida www.sis.se. Gå in på publikationer och sök på 2789.
Nu vet jag inte vad Maria avsåg, men frågan om standards kan vara
kontroversiell. Att ladda ner PDF-filen från www.sis.se kostar 715
kronor. Att ladda hem dokument från t.ex. BIBSAM brukar vara gratis.
De här intäkterna till SIS går förmodligen vidare till ISO, eftersom
SIS inte har haft några omkostnader för översättning i det här fallet.
Några tryckkostnader finns ju inte heller. Tanken med att ISO får
pengar är att de ska bekosta vidareutveckling av nya standards. Men i
det här fallet får man väl anta att BIBSAM, SAB, IFLA, ALA eller några
liknande organisationer redan har finansierat deltagarna i den
kommitté som utformat standarden. Så vart går pengarna???
Den som funderar över detta, inser likheterna med tidskriftskrisen vid
våra högskolebibliotek. Universiteten avlönar sina forskare, som utan
ersättning skickar in sina uppsatser till vetenskapliga tidskrifter.
Till tidskriftsförlagen måste sedan bibliotek och undervisare betala
dyrt för prenumerationer och särtryck. Som en motrörelse har forskare
och bibliotek på egen hand börjat publicera sig elektroniskt. Se
t.ex. SVEP-initiativets utskick på BIBLIST idag.
En annan parallell är frågan om SAB-systemet (en sorts standard, det
också) är föreningens privata egendom och skyddad av upphovsrätt,
eller om det är allmängods som bör vara gratis tillgängligt. Nu har
jag inte tagit reda på exakt hur detta förhåller sig idag, men jag vet
att frågan har varit uppe.
När det kommer till datorer och Internet, så är det ofta löjligt små
marginalkostnader för att framställa ytterligare ett exemplar, t.ex.
att låta ännu en person ladda ner ett dokument från en webbserver.
Däremot kostar det givetvis tid och möda (vanligtvis avlönad) för att
skriva dokumentet. Mot den bakgrunden blir det rationellt att hitta
sätt att få investeringen (skrivandet) finansierad oberoende av hur
många exemplar som framställs, på det att exemplaren sedan kan
tillhandahållas gratis. Det tar tid för den insikten att sjunka in
och uppvaknandet är smärtsamt, kanske allra mest för skivindustrin.
När Internet började byggas ut, bildade teknikerna sitt eget
standardiseringsorgan, IETF (www.ietf.org), som publicerar
diskussionsunderlag (RFC) och standards som tillhandahålls gratis.
Givetvis utformas dessa standards av människor som äter lunch och
betalar sin hyra, men alla deltagare tvingas stå för sina egna
omkostnader. I praktiken betyder detta att utrustningstillverkare,
nätoperatörer och stora användare (som universitet) får betala sina
anställdas resor och arbetstimmar. Men IETF i sig har ingen kassa,
utan behandlar bara dokumenten. Alla 3692 RFC-dokument som
publicerats sedan 7 april 1969 går att ladda hem gratis. Vem som
helst (som har råd och tid) kan bygga sitt eget Internet. Denna
strategi kan sägas vara ett "open access"-alternativ till SIS och ISO.
--
Lars Aronsson ([log in to unmask])
Aronsson Datateknik - http://aronsson.se/
|
