|
Här kommer ett inte utförligt men dock svar ur böcker på Jönköpings
stadsbibliotek.
"Luciakatt (lusse 1898-1936) egendomligt format bröd som bakas till
Luciadagen, dövelskatt. GHT 1898 nr 293 B s.2." ur Svenska akademiens ordbok
1942.
"[Lucia]På själfva Luciadagen, lussida´n, undfägnades husets folk i tidig
otta af en bland husets yngre kvinnor, som, hvitklädd och med brinnande ljus
fästa på hufvudet...bjöd på fläsk, 'lussibiten', och öl eller i senare tid
på brännvinsglögg och ost eller kaffe med dopp... Dagen var f ö egnad åt mat
och dryck...I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt
kultbröd...kalladt "dövelskatt".2 ur Nordisk familjebok. Uggleupplagan.
1912.
" Flickan med ljus i håret som träder in i sovrummet med en kaffebricka på
luciamorgonen är tidigast känd på Horns boställe norr om Skövde i
Västergötland 1764. Ett århundrade senare noterar en engelsk resenär bruket
i Värmland och Närke som en herrskapssed. "På förmögnare bondställen
utkläddes oftast en av husets pigor i en vit dräkt med krona, full av ljus,
på huvudet." Spridningen av seden med lussebruk inom centralområdet följer
alltså ett vanligt mönster från högre till lägre sociala skikt. Man kan
ifrågasätta om inte lussekatterna bakade av vetemjöl och smaksatta med
saffran också har sitt ursprung i den borgeliga kulturen." ur Nils-Arvid
Bringéus: Årets festdagar.1999, s 112
" Att Lucia sedan 1700-talet i herrgårdsmiljö firats som ett sägenomspunnet
helgon i åtminstone västra Sverige är odiskutabelt, men samtidigt fanns hos
allmogen den äldre förknippningen av hennes namn med djävulsgestalten
Lucifer...[Lucia] är en protestantisk ersättning för de katolska skolbarnens
skyddshelgon Sankt Nikolaus, som hade sin kalenderdag den 6 december. Den
dagen kom någon vuxen till skolan, utklädd till biskop, och gav godis, bl a
vetebullar, till snälla barn, medan en djävul iförd gethorn och päls daskade
lata och stygga barn med ett ris...De gamla Nikolausupptågens djävul var
lika gångbar i evangelisk pedagogik som i katolsk, så han fick leva kvar,
och när Lucias bullar kallas lussekatter är det ett minne av djävulen, för
de hette i äldre svensk tradition dövels-katter, d v s djävulskatter...Under
1800-talets förra del tog västsvenskar Luciaseden med sig bl a till
universiteten, och den spreds samtidigt också till bondgårdarna i de
västsvenska landskapen. Sitt publika genombrott fick Lucia först 1927, när
en tidning i Stockholm arrangerade ett offentligt Luciatåg genom stan..."
ur Folk i fest. Svensk text Jan-Öjvind Swahn...2000, s 70-71
Elvy Nilbratt
Bibliotekarie vid Jönköpings stadsbibliotek
[log in to unmask]
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Jörgen Boman [mailto:[log in to unmask]]
Skickat: den 30 november 2001 12:30
Till: [log in to unmask]
Ämne: lussekattshistoria
Hej!
Kan någon hjälpa mig med Lussekattens historia? Jag har funnit lite på nätet
men vet inte om det jag funnit är att lita på och svenska uppslagsverk har
jag inte tillgång till...
:-) Jörgen Boman
**************
Jörgen Boman
Bókasafnsfræðingur
Bókasafn Kópavógs
Kópavógur, Ísland
_________________________________________________________________
Hämta MSN Explorer kostnadsfritt på http://explorer.msn.se
|
