LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Bibliotekslagsförslaget i Danmark
From: Mattias Brundell <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Mon, 6 Mar 2000 06:21:43 PST
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (393 lines)


Hej! För alla som intresserar sig för våra grannländers biblioteksväsen vill
jag bara påminna om att DIK-forum i sitt senaste nummer (3/00) på s. 13 har
en informativ artikel av Sven Nilsson om den nya danska bibliotekslagen. Bl
a  behandlas det utvidgade biblioteksbegreppet och reformeringen av
fjärrlånesystemet i Danmark och tillgängligörandet av DANBIB - inkl.
möjligheten att lägga in lånebeställningar - för den danska allmänheten. Läs
artikeln om ni inte redan gjort det!

Till följd av ett nyväckt intresse för saken har jag botaniserat en hel del
i det material som finns publicerat på Internet. Eftersom jag tycker att
mycket av detta borde vara intressant även för svenska bibliotekerier och
kulturpolitiker har jag gjort en sammanställning som förhoppningsvis kan
vara användbar för den som önskar på mer "kött på benen" efter att ha läst
Sven Nilssons utmärkta sammanfattning av lagens innehåll.

För den som saknar DIK-forum finns annars en kort sammanställning (ur den
danska Bibliotekssyurelsens tidskrift Nyt fra Nyhavn nr 3/99) av
lagförslagets huvudsakliga innehåll på:

       http://www.bs.dk/publikationer/nfn/3_99/5.htm


Eftersom den svenska bibliotekslagen är föremål för diskussion (jfr Inger
Lingvalls inbjudan på Biblist den 28/2 -00 till debatt om bibliotekslagen på
Kungl. biblioteket på tisdag kväll kl. 18.00) finns det särskilt goda skäl
att ta del av utvecklingen i Danmark!

Lagförslaget - som ligger till grund för den nya lagen - utgör till stora
delar mycket intressant läsning. Det finns i sin helhet  tillgängligt på:

http://www.folketinget.dk/Samling/19991/lovforslag_som_fremsat/L78.htm

För behandlingen i folketinget i övrigt hänvisas till:

http://www.folketinget.dk/samling/19991/lovforslag_oversigtsformat/l78.htm

(För den som önskar göra en jämförelse med den svenska bibliotekslagen (SFS
1996:1596) kan här även nämnas att den finns  publicerad på:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19961596.HTM)

De viktigaste paragraferna i lagförslaget är följande:

I §1 stadgas ett utvidgat ansvar för folkbiblioteken, beträffande
medieurvalet : elektroniska informationsresurser inklusive Internet och
multimedier inkluderas uttryckligen i det material som folkbiblioteken skall
ställa till allmänhetens disposition.

Däremot begränsas ansvaret i så måtto "at brugerne får adgang til de
informationer, der præsenteres via dette medie. Det er således ikke
hensigten, at folkebibliotekerne aktivt skal bistå brugerne ved anvendelsen
af Internet til kommunikationsformål – for eksempel elektronisk post,
»samtaler« i de såkaldte »chatrooms«, bankforbindelse eller indkøb via
nettet." (Bemærkninger til lovforslagets enkelte bestemmelser, § 1 st. 14)

I §2 fastslås att endast kvalitet, allsidighet och aktualitet får användas
som urvalskriterier när det gäller folkbibliotekens medieurval.

I §5 stadgas alla medborgares rätt att utnyttja folkbiblioteken.

I §8 definieras statens övergripande roll: den skall främja  samarbetet i
biblioteksväsendet och verka för "at brugerne gennem folkebiblioteket har
adgang til de statslige og statsstøttede bibliotekers materialer".

I 16§ st. 2 stadgas att den nationella samkatalogen (dvs DANBIB. Min anm.)
"i videst muligt omfang stilles til rådighed for enhver ved adgang via
Internet".

Därtill skall staten enl. §18 anvisa medel till utvecklingsarbete inom folk-
och skolbiblioteksområdet.

I §19 fastslås gratisprincipen. Undantag görs dock för sådana prestationer
som ligger utanför själva kärnverksamheten (§20) - där biblioteken får rätt
att ta betalt för sin service - och för vissa licensbundna resurser (§29).
Dessutom görs en praktiskt viktig inskränkning av gratisprincipen i §30
gällande beställningar via Internet i DANBIB, som kan beläggas med avgift
(vilket också kommer att ske. Detta har varit ett av de mest kontroversiella
inslagen i lagen. Jfr. remissvar och artiklar nedan! Min anm.).

De tjänster som folkbiblioteken har rätt att ta betalt för måste erbjudas
allmänheten på marknadsmässiga villkor enl. §20 st. 4. Ett korrektiv finns
därför infört i §20 st. 5. Där stadgas nämligen att service som sker i
konkurrens med privata aktörer inte får ge ett samlat underskott under en
treårs period.

§22-23 innehåller de kontroveriella bestämmelserna att om möjligheten till
mellankommunala betalningar, när användare från andra kommuner genom
fjärrlånebeställningar eller direkta lån utnyttar en kommuns folkbibliotek.
Samtidigt införs ett uttryckligt förbud för kommuner mot att kräva
låntagaren på denna kostnad.

I avd. "Bemærkninger til lovforslagets enkelte bestemmelser" redogörs
närmare för de överväganden som ligger bakom §23 (dvs betalning för direkta
lån av invånare från annan kommun): "Forslaget om, at der gives mulighed for
at etablere en mellemkommunal betalingsordning er baseret på
UBIS-betænkningens anbefaling af, at der indføres økonomiske
styringsmekanismer på biblioteksområdet.

Formålet med ordningen er først og fremmest at understrege den enkelte
kommunes ansvar for biblioteksbetjeningen af egne borgere.
Betalingsordningen sigter på de tilfælde, hvor udlån til borgere fra andre
kommuner har et væsentligt omfang.

Det er endvidere hensigten at tilskynde kommunerne til at indgå
samarbejdsaftaler om biblioteksbetjeningen, teknologiudvikling,
materialeindkøb mv. i de egne af landet, der er præget af en høj grad af
lånervandringer på tværs af kommunegrænserne, jf. også bemærkningerne til §
3.

Betalingsordningen baseres på det antal lån, der er leveret over
kommunegrænsen. Det forudsættes, at en kommune giver et rimeligt varsel før
der opkræves betaling fra andre kommuner."


Statliga och statsunderstödda bibliotek skall dock - med vissa reservationer
- enl. §24-25 ställa sina samlingar till allmänhetens förfogande - vid
direkta lån eller via fjärrlån - utan några som helst betalningsanspråk mot
vare sig låntagaren eller kommunerna. Däremot ges även dessa bibliotek enl.
§27 rätt att ta betalt av låntagarna för tjänster som ligger utanför själva
grundservicen.


Omedelbart efter förslaget till lagtext följer så motiven bakom lagen under
avd. "Bemærkninger til lovforslaget". Dessa fördelar sig på följande huvud-
och underrubriker (de senare har jag markerat med ett "-"). Jag återger här
dessa som ett hjälpmedel för den som är intresserad av någon särskild aspekt
av lagförslaget. Eftersom lagförslaget omfattar c:a 50 A4-sidor i utskrift
känns bristen på en innehållsförteckning (och därmed inte heller någon
länkning till de enskilda avsnitten) i mitt tycke rätt påtaglig. Det skall
dock klart sägas att det är väl värt besväret att ta del av de närmare
övervägandena bakom lagförslaget!

Lagförslagets motiv har följande indelning:

Almindelige bemærkninger


Lovens område og hovedelementer

- Udvidelse af folkebibliotekernes materialeforpligtelse

- Gratisprincippet fastholdes

- Nye indtægtsmuligheder for folkebibliotekerne

- Lånesamarbejdet mellem bibliotekerne

- Resultatkontrakter for centralbibliotekerne

- Mulighed for mellemkommunal betaling for fremmedkommunal
biblioteksbenyttelse

- Adgang via Internet til den nationale fælles bibliotekskatalog - DanBib


Gældende lovgivning mv.


Baggrund for lovforslaget

- Kulturministeriets betænkning om bibliotekerne i informationssamfundet,
1997 (dvs UBIS-utredningen. Min anm.)

- Regeringens IT-handlingsplaner mv.


Lovforslagets økonomiske konsekvenser

(ett flertal underrubriker)


Lovforslagets administrative konsekvenser

(...)


Hørte myndigheder, institutioner og organisationer


Vurdering af lovforslagets konsekvenser


Därefter följer så överväganden för lagförslagets enskilda paragrafer
(Bemærkninger til lovforslagets enkelte bestemmelser).


De reaktioner som föranletts av lagförslaget tycker jag är av stort
intresse. De jag funnit har främst kommit från biblioteksorganisationer, men
även från annat håll.

Bibliotekslederforeningens sammanställning av referat m m har mycket
intressant information att ge beträffande bl a den viktiga delfrågan om dan
danska samkatalogen DANBIB:s tillgängligörande för allmänheten - inkl.
möjligheten till lånebeställningar och frågan om beställningsavgifter vid
on-linebeställningar från hemdatorer - och den möjlighet till
mellankommunala betalningar som införts i lagförslaget.

Där hänvisar jag till referatet från medlemsmötet den 28/10 -99 i Fredericia
och den efterföljande verksamhetsberättelsen ("Beretning 1999") där bl a det
allmänna tillgängliggörandet av DANBIB ägnas ett särskilt avsnitt. Adressen
är:

     http://www.bibliotekslederforeningen.dk/referater.htm

Bibliotekslederforeningen har även publicerat sitt remissvar med anledning
av lagförslaget ("Høringssvar vedr. Udkast til lov om
Biblioteksvirksomhed")på:

   http://www.bibliotekslederforeningen.dk/hoeringssvar.htm


Danmarks biblioteksforening avgav även ett tänkvärt remissvar ang. den nya
danska bibliotekslagen. Det finns i sin helhet tillgängligt på:

     http://www.dbf.dk/dbf2/Emnerligenu/horingssvar.htm#dbsvar


Danmarks biblioteksforenings formands årsberetning 1999/2000 (dvs
ordföranden Mogens Damms verksamhetsberättelse. Min anm.) fördjupar i vissa
hänseenden kritiken.

Formandens årsberetning finner man på:

http://www.dbf.dk/dbf2/Emnerligenu/aarsberetningerformanden.htm#biblov2000

Den danska Biblioteksstyrelsen har också lagt ut material gällande DANBIB
på:

      http://www.bs.dk/danbibforalle/index.htm


Särskilt läsvärt och intressant finner jag referaten från de "Åbne møder om
DanBib for Alle" vara. Materialet från dessa möten finns på:

       http://www.bs.dk/uva/danbib/ref.htm

Där finns länkar till Biblioteksstyrelsens debattupplägg samt material
inklusive referat av den debatt som fördes vid de två möten i frågan som
anordnades för över 200 representanter från den danska biblioteksvärlden.

Danmarks forskningsbiblioteksforening har naturligtvis också lämnat
synpunkter på lagförslaget. Dessa finns återgivna i: "Vindmøller,
middelalderlige tendenser og fremtidens netværk. Formandens (Erland Kolding
Nielsen. Min anm.) politiske beretning 1998-99 ved DFs årsmøde 1999.".
Eftersom årsberetningen är ett ganska omfattande dokument återger jag här de
avsnitt som kommenterar förslaget till ny bibliotekslag:

"Bibliotekslovssituationen

For 5 dage siden fejrede hele Danmark Grundlovens 150 års jubilæum. Til
næste år kan folkebibliotekerne fejre 80-året for den første
folkebibliotekslov i 1920. Forskningsbibliotekerne kom med i denne sådan
lidt fra sidelinien for 6 år siden i loven af 22. dec. 1993 gennem § 14, der
lyder: "Kulturministeren kan efter aftale med de berørte ministre fastsætte
regler vedrørende de statslige og de statsstøttede bibliotekers virksomhed i
forhold til folkebibliotekerne". Ikke en selvstændig paragraf om
forskningsbibliotekernes opgaver i sig selv, kun som overbygning på
folkebibliotekerne.

Danmarks Forskningsbiblioteksforening havde håbet, at vi i dag kunne have
markeret vedtagelsen af den første generelle "lov om biblioteker" i dette
forår. Et lovforslag med betegnelsen "lov om biblioteksvirksomhed" har længe
ligget på kulturministerens bord og ventet på at blive fremsat i
Folketinget, men er nu p.g.a. uenighed imellem kulturministeren,
finansministeren og Kommunernes Landsforening om finansieringen af det
såkaldt "udvidede biblioteksbegreb", d.v.s. lovens udvidelse til at omfatte
alle typer og former for materiale i folkebibliotekerne, udsat til
fremsættelse i næste folketingssamling til efteråret. Lovens kapitel 2
handler om "statslige opgaver på biblioteksområdet" og betegner en udvidelse
af perspektivet uden dog at ændre på substansen. Det er stadig hovedsagelig
lånesamarbejdet, der er genstand for lovens regulering.

Forskningsbibliotekerne havde håbet, at der denne gang var politisk
interesse og vilje til at fremsætte en generel bibliotekslov, der - som
grundloven - kunne stå som samlende grundlag for hele det danske
biblioteksvæsen. Tiden var ikke moden for 20 år siden, da sagen sidst var
oppe, vi mener, at den er det i dag. Det lovforslag, der forhandles om,
omfatter kun forskningsbibliotekernes forpligtelser som overbygning på
folkebibliotekerne, ikke disse bibliotekers opgaver i sig selv. Det er lidt
ejendommeligt, at mens der ikke findes et generelt lovgrundlag for landets
forskningsbiblioteker eller de større nationale biblioteksinstitutioner som
f.eks. landets nationalbibliotek Det Kongelige Bibliotek ud over
finansloven, er antallet af særlove for flere af disse eller alene
omfattende Det Kongelige Bibliotek i de sidste 20 år vokset fra 1 -
pligtafleveringsloven - til 3, nemlig nu også lov om sikring af biblioteket
og lov om forskning ved kulturministeriets arkiver, biblioteker og museer.
De tilsvarende love om Statens Arkiver og museumsloven omfatter begge både
væsenet som helhed og de enkelte nationale og specielle institutioner. Der
skal åbenbart gå lang tid, før forskningsbiblioteksvæsenet parallelliseres
med arkiv- og museumsvæsenet i denne henseende."

I den utförliga redogörelsen finns bl a ett särskilt avsnitt om Danbib for
alle. Där sägs bl a att "projektet må forventes allerede i sin første fase
at få betrydning for brugerne, og der skal ikke herske nogen tvivl om, at
forskningsbibliotekerne bakker op om visionen. Der er helle ingen tvivl om,
at dette projekt ligesom DEF-projektet (Danmarks elektroniske
forskningsbibliotek. Min anm.) vil stille krav til samarbejdet imellem
bibliotekerne".

Formandens politiske beretning finns i sin helhet tillgänglig på:

            http://www.dfdf.dk/dfpol99.html


Bibliotekarforbundet har i ett pressmedelande ("Bedre biblioteker – en
fremsynet bibliotekslov") meddelat sin syn på lagen. Det finns att läsa på:

       http://www.bf.dk/pol/presmed/Bibliotekslovsrevision.htm

I sitt remissvar (Høring vedr. udkast til lov om biblioteksvirksomhed)
utvecklar man sin syn på förslaget. Remissvaret finns att läsa på:
         http://www.bf.dk/pol/Bibliotekslovsrevision/hoeringssvar_fra_BF.htm

Biblioteksforeningen fick även tillfälle att ytterligare utveckla sina
synpunkter på lagförslaget i folketingets kulturutskott den 1. december -99.
Det finns tillgängligt på:

http://www.bf.dk/pol/Bibliotekslovsrevision/Kulturudvalget.htm

En tänkvärd artikel av Keld Lund Jensen i Bogmarkedet nr. 38 ("Mystik i
lovforslag om biblioteker - eller er der en hensigt bagved") med utförlig
kritik av att Internetmaterial i lagförslaget inkluderas av  bibliotekens
materialförpliktelse finns utlagd på:

          http://www.bs.dk/nyheder/lob1.htm

Den föranledde ett genmäle från Jens Thorhauge vid Biblioteksstyrelsen, som
finns att läsa på:

          http://www.bs.dk/nyheder/lob2.htm


En mycket läsvärd artikel med bl a utförlig kritik av idén att avgiftbelägga
lånebeställningar via Internet i DANBIB fanns införd i tidskriften Søndag
Aftens septembernummer ("Fra biblio- til infoteker"). Artikeln finns att på:

     http://www.cultur.com/1999/0907.html


Skall man våga sig på en kort sammanfattning av reaktionerna på
lagförslaget, så är väl det dominerande intrycket att man överlag finner
förslaget framåtsyftande, intressant och användbart. Stötestenarna har bl a
rört frågorna om mellankommunala betalningar, reservationsavgiften vid
beställingar i DANBIB samt möjligheten till mellankommunala betalningar.
Dessutom har det - som framgått - från forskningsbibliotekshåll setts som en
brist att lagen främst fokuserar på folkbiblioteken.

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att återge den fråga som Paul Erlandsen
och Claus Vesterager Pedersen på Danmarks Forskningsbiblioteksforenings
vägnar ställde i sitt inlägg på Biblist den 29/12 1998 (ämne:
Glokalkatalogen - den ultimative biblioteksloesning?) med anledning av den
danska kulturministern Elsebeth Gerner Nielsens uttalande i samband med
Kommunernes Landsforenings bibliotekskonferens i Ålborg i oktober -99 ( "...
så at jeg i forbindelse med bibliotekslovsrevisionen synes vi skal realisere
tanken om DanBib-for-folket, altså ideen om at give hele folket adgang til
DanBib via Internettet, inklusiv muligheden for elektronisk
bogbestilling."): - hvordan skal bibliotekerne tage denne
bold op - ogsaa i de andre nordiske lande?


Vänliga hälsningar, Mattias Brundell
                    Tekniska museet
                    Biblioteket
                    Box 27842
                    115 93  STOCKHOLM

                    Tel. 08/4505653

                    E-post: [log in to unmask]

PS. För att undanröja en anledning till missförstånd vill jag bara göra ett
förtydligande när det gäller mitt senaste inlägg till listan (Feb 24 2000
Re: Fria fjärrlån).

När jag undrade om man i DANBIB funnit en bra formel för att undvika att
vissa bibliotek får oproportionerligt många fjärrlånebeställningar, var det
lätt att tolka det som att jag då syftade på de föregående styckena  - där
jag luftade farhågor om att denna tendens skulle förstärkas i Libris (samt -
får det tilläggas - i den kommande svenska virtuella katalogen omfattande
både Libris och BURK) om låntagarna själva får möjlighet att göra egna
direkta fjärrlånebeställningar (dvs utan mellanliggande administration av
fjärrlåneavdelningar o dyl.) och vilka åtgärder man i så fall kan tänkas
vidta för att motverka detta.

Det menade jag inte. Däremot skall ju lånevägarna släppas fria, vilket
sannolikt kan medföra liknande effekter som de som uppstått i Sverige,
vilket som bekant fått Libris ledningsgrupp att stödja ett förslag om
regional presentation av bibliotekssigler (jfr
http://info.libris.kb.se/infosvensk/Nyheter_Fakta/librisnytt/librisnytt24.htm#Regional).
DS.


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager