Content-Type: text/html Hej,

Jag var på bokmässan och lyssnade på några föredrag om Sveriges nätbibliotek och blev besviken och skrev ett inlägg på BIBLIST som nu kommenteras av en av föredragshållarna, nämligen Jan Hagerlid, som är förste handläggare vid BIBSAM.

Mina kommentarer är insprängda i Jans brev
.

At 11:21 2004-09-29, you wrote:
Hej,
En stor publik deltog i KB:s seminarium "Sveriges nätbibliotek och den
nationella biblioteksportalen" på Bok och Bibliotek. Vi inbjöd till
diskussion på seminariet och i KB:s monter under den närmaste timmen
därefter. Jan Szczepanski har valt att i stället ge sina kommentarer på
BIBLIST den 24/9. Jag vill gärna ge synpunkter på några av de frågor han
tar upp.

Vår målsättning var att ge en allmän presentation av dessa frågor för
den typiskt ganska blandade publik som besöker seminarierna på Bok &
Bibliotek.

Planerna på ett insatsprogram med rubriken Sveriges nätbibliotek var ett
av huvudförslagen i KB-utredningen (SOU 2003:129, s. 375 - 295, nås från
KB:s webbplats, www.kb.se, Innehåll A-Ö). Förslaget har fått ett
övervägande positivt bemötande från  remissinstanserna. Man kan därför
ha vissa förhoppningar om en större satsning i den kommande
forskningspropositionen. Detta är i sig en positiv nyhet värd att sprida.

Innehållet i ett sådant program beskrivs på en så konkret nivå som det
är möjligt i KB-utredningen och presenterades i korthet vid seminariet.
Det är ju sedan en uppgift för de styrande organ som inrättas för
programmet att mer exakt definiera insatsområden och prioritera mellan
olika projekt.

Sveriges nätuniversitet har enligt de allra flesta varit en stor
framgång och även fått ett mycket starkt stöd av statsmakterna.
Nätbaserad undervisning blir i allt högre grad en realitet även på
campus vid våra lärosäten. Namnet Sveriges nätbibliotek hämtar
inspiration från denna utveckling. Jag kan bara se positiva
associationer med det.


Jag vet inte om Du läste senaste numret av ST press men den innehåller en intervju med Thomas Östros om den kommande forskningspolitiska propositionen. Jag citerar ur artikeln en bit: Men han förklarar att ett huvudtema är att bibehålla Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi är en av världens främsta forskningsnationer. Men det finns många som vill nå ifatt oss, så vill vi fortsätta vara ledande måste vi investera mer, säger Thomas Östros"

Han vill satsa på toppforskning som ska styras av ett resursstarkt vetenskapsråd och inte universitetens fakulteter. Östros vill prioritera grundforskning inom medicin och teknik.

Visst är distansstudenter en viktig målgrupp. Men för våra främsta forskningsbibliotek inom STM sektorn som står för den informationsförsörjning som är nödvändig för att förverkliga ministerns vision så är associationen till nätuniversitetet kanske inte den lämpligaste.

Om jag var minister och tvingades välja ex. mellan att skapa ett nätbibliotek och stödja informationsförsörjningen inom STM-området som forskningsbiblioteken har fått allt svårare att göra, då skulle jag välja det senare även om det skulle kosta mer. Krympande anslag och orimliga prisökningar för "tiskriftspaket" är inte en vision utan ett konkret problem om Sverige ska behålla sin tätposition som forskningsnation. Ta som ex. Canada som ser stöd till vetenskaplig informationsförsörjning som ett viktigt steg mot målet att ta sig från femtonde plats till tionde plats på världslistan. I Finland subventionerar staten tillgången till elektroniska databaser och tidskrifter.

Jag vet inte vad ett svenskt nätbibliotek skulle kunna bidra med för att stödja Östros' satsning på grundforskning inom medicin och teknik via Vetenskapsrådet.
http://www.vetenskapsradet.se/

Det är inte fel att satsa på studenter och det görs. Jag hade äran att vara inbjuden till invigningen av det grandiosa nya Södertörnbiblioteket nyligen. En verklig studentsatsning för 280 miljoner kronor.
Men dom stora forskningsbiblioteken måste också stödjas, speciellt inom STM-området även om det skulle ske på bekostnad av stora biblioteken inom humaniora och samhällsvetenskap.

De övergripande politiska målen för Sveriges nätbibliotek är väl
uttryckta i KB-utredningen. Jag hann inte gå in på detta vid seminariet
men pekade bland annat på att en breddning utanför högskolan i fråga om
målgrupper och organisation var en viktig fråga.

Ja, jag vet på sidan 375-395. Men en utredning är bara en utredning. Dom politiska målen uttrycks nog bättre i artikeln i ST press och i den kommande forskningspolitiska propositionen som enligt uppgift kommer i december, men knappast hinner behandlas före riksdagens juluppehåll.


Istället för ur ett teknokratiskt handläggarperspektiv, vilket i och för sig är intressant, så skulle just det Du "inte hann gå in på " ha varit intressantare.
 


Jan Szczepanski ställer nätbiblioteksutredningen mot vad han kallar Lars
Björnshauges rapport "Vägar för kunskap". Den rapporten utarbetades för
SUHF av en grupp på 6 personer varav Lars Björnshauge var en. Jag
tillhörde själv den gruppen och har aldrig sett någon motsättning
gentemot nätbibliotekstanken, som ju också tas upp i SUHF-rapporten.

SUHF betonar något mycket viktigt i sitt remissvar på KB-utredningen om förslaget att KB ska få samordningsansvar nämligen att lärosätena ska ha ett avgörande inflytande och att det inte får drivas till obligatorium för de olika lärosätena och biblioteken.


Slutligen vill inte Jan Szczepanski att utbildningsdepartementet ska
lägga fram förslag om nationella visioner för informationsförsörjning i
en utredning om KB. Är det sammanhanget som är fel? Vill vi inte att
utbildningsdepartementet ska engagera sig alls i    
informationsförsörjningen? Är det någon annan som i så fall ska göra det?

Vi befinner oss i en övergång från industrisamhället till informationssamhälle inom alla samhällsområden. Ambitiösa projekt drogs igång av dom nya regeringarna i Frankrike och England. I januari 1998 kom "plan Jospin" och i april samma år publicereade regeringen Blair visionen "Our information age". "Plan Jospin" krävde att alla ministerier skulle inom ett halvår konkretisera hur målen skulle förverkligas och ett interministeriellt organ skapades. I Canada hade regeringen redan i september 1995 publicerat måldokumentet "Building the Information Society. Moving Canada into the 21st Century".

I Sverige så var det näringsdepartmentet som sedan Björn Rosengren, inspirerad av Clinton, energiskt började bygga elektroniska motorvägar som tagit initiativet. I mars 2000 kom Rosengrens proposition "Ett informationssamhälle för alla". (Här förordas bl.a stöd till it-stödd distansutbildning).
http://www.regeringen.se/sb/d/272/a/2180

18 juni 2003 tillsätter regeringen en IT-politisk strategigrupp under näringsdepartementet som ska vara rådgivande och pådrivande för att uppnå det politiska målet om ett informationssamhälle för alla.
http://www.regeringen.se/sb/d/2495

I Finland, gjorde man istället som i Frankrike och inrättade den 4 spetember 2003 Rådet för informationssamhället med statsministern som ordförande. I Sverige så tillsätts Christer Sturmark, som elaka tungor anses vara en av skaparna av it-bubblan, som ordförande för strategigruppen. (Avgick i tisdags)-

Med historikens hjälp så är jag en varm anhängare av den finska och franska modellen men i brist på bättre så tror jag det är viktigt att utbildningsdepartmenetet samarbetar nära med näringsdepartementet och det skulle ju inte skada om KB var representerat i näringsdepartmentets strategigrupp.


Det är alltid nyttigt med en debatt om viktiga frågor. Det tråkiga är
att Jan S inte verkar kunna se något positivt med de ansträngningar som
KB nu gör att stimulera den digitala biblioteksutvecklingen.

Vi vill vara medskapande inte bara mottagande. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge tycker jag. Debatt och kritik betyder kanske ur ett handläggarpespektiv att man är negativ, men i andra sammanhang brukar det tyda på intresse.

Dessutom att avsätta två minuter under ett fyrtiofemminuters "seminarium" tyder inte på något större intresse för vad dom många åhörarna tyckte och tänkte. Snarare tvärtom.

Nu håller vi tummarna för att medel tillskjuts och att det absolut nödvändiga Digitala nätbiblioteket kan sjösättas till fromma för bl.a högskoleundervisning och kanske främst för forskningen, toppforskningen.

Hälsningar

Jan



M v h
Jan Hagerlid

Jan Szczepanski
Förste bibliotekarie
Goteborgs universitetsbibliotek
Box 222
SE 405 30 Goteborg, SWEDEN
Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797
E-mail: [log in to unmask]