Hej allesammans!


Ni som tycker att skräpdebatten är tråkigare att läsa än de feladresserade
meddelandena kan sluta här.

Jag återkommer till ämnet på direkt uppmaning av en listdeltagare, som,
tycker jag mig förstå, anser redaktionsgruppens inställning vara väl
sangvinisk. Därför kan det vara på sin plats med en kortfattad redogörelse
för orsakerna till denna inställning.
Inlägg till en diskussionslista kan i princip skickas antingen till
redaktionen eller direkt till listan.
Svar på inlägg kan i princip skickas antingen till redaktionen, till den
som har skrivit det ursprungliga inlägget eller direkt till listan.
Att låta alla meddelanden passera redaktionen är den metod som tillämpas av
tryckta publikationer. Redaktören läser allt, innan det når läsekretsen,
kan censurera och tillrättalägga på förhand och har det yttersta ansvaret
för att inga förgripliga yttranden publiceras. Fördelen med detta
förfaringssätt är att redaktören har total kontroll. Behovet av
"nätpoliser" försvinner. Nackdelen är tidsåtgången. Eftersom
administrationen av Biblist sker på ideell bas är detta en viktig faktor.
Såvitt jag kan se har de förargelseväckande inläggen på Biblist varit av
ganska oskyldigt slag efter att vi lyckades få bukt med floden av reklam
odh dylikt "spam". Inga personangrepp har skett, inga företagshemligheter
eller för rikets säkerhet skadliga uppgifter har offentliggjorts. Jag
finner därför att nackdelen väger tyngre. 
Att låta svar på inlägg till listan gå till den som har skrivit det
ursprungliga inlägget (om inte den som svarar gör det i form av ett nytt
inlägg) innebär, att en del av det redaktionella ansvaret delegeras. Den
som får ett svar på sitt inlägg måste avgöra, om detta svar är av intresse
för alla deltagare och i så fall vidarebefordra till listan.
Redaktionsgruppen finner inte, att detta skall krävas av den som skriver
ett inlägg. 
Däremot hoppas vi, att alla hjälper varandra att avgöra vad som är relevant
för den enskilde läsaren genom att kontrollera adressen, innan vi skickar
iväg ett meddelande och genom att förse meddelandet med en rubrik, som
talar om vad det gäller.

Jag övergår nu till personligt tyckande. Förutom Biblist läser jag - eller
har läst - ett par andra listor med olika redaktionella principer. Den
helkontrollerade franska lista, som jag av tidsskäl har slutat med, blev så
småningom något omständlig, eftersom redaktören inte kunde avhålla sig från
att kommentera varje inlägg. Jag hade helt enkelt inte tid att läsa den,
och var redaktören fick sin tid ifrån, förstår jag inte. I de pratglada
amerikanska listorna däremot vimlar det av ovidkommande meddelanden, och
varje fråga får ett större antal svar. Tydligen har amerikanerna hittat
delete-knappen.
Jag ser en större fara i att den här debatten skall avskräcka deltagare
från att delta i diskussionen. Jag tycker mig ha märkt indikationer på att
deltagare hellre tiger än utsätter sig för risken att göra bort sig. Om så
är fallet, tycker jag att det är mycket olyckligt. Prata på!
Den listdeltagare, som bad om en mera uttömmande förklaring till den
redaktionella inställningen, föreslog att redaktionen då och då skulle gå
ut med information om nätetikett. Det kan vi naturligtvis göra. Man kan
tänka sig jul-, påsk, sommar- och hösthälsningar med vidhängande
förmaningar. Fast jag tror väl inte, att det blir nödvändigt. 
Om någon fortfarande vill fortsätta debatten, gäller fortfarande: Svara
till mig personligen. Eventuell sammanfattning kommer i samband med
julhälsningen. 


Ulla
Ulla Martins

Chalmers Tekniska Högskola    Chalmers Univ. of Technology
Biblioteket / Kundtjänst      Library / Customer Service

S-412 96 Göteborg

tel.:031-772 37 62              	
fax: 031-18 35 44