LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Re: SV: [BIBLIST] Genre/tema
From: Öström, Maria <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Sun, 10 Jun 2012 11:57:37 +0100
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (254 lines)


Lennhede 
 
----- Original Message ----- 
From: Mikael Book [mailto:[log in to unmask]] 
Sent: Sunday, June 10, 2012 11:46 AM
To: [log in to unmask] <[log in to unmask]> 
Subject: Re: [BIBLIST] SV: [BIBLIST] Genre/tema 
 
Medan vågorna svallar kring det älskade biblioteket ska jag försöka mig på 
några synpunkter, inte enbart på böckernas hyllordning, utan utan också på 
kategorierna av sociala verksamhetsformer.  
 
Vidar Lunds exempel på en bok som passar in i tre vitt skilda 
Deweyklasser, dvs "Samlivets verktøykasse : inspirasjonsbok for ektepar" 
(http://asp.bibits.no/jaerbiblioteka/wsRecInfo.asp?idno=2169176), leder ut 
på ett intressant stickspår: frågan om hur ordningen i biblioteket 
motsvarar det som är viktigt i samhällslivet. 
 
I Klepp bibliotek och Sola folkebibliotek är denna bok nämligen inordnad i 
Dewey 248 "Christian experience, practice, life". 
 
Det äktenskapliga samlivet kallas alltså för praktik. Och är det 
naturligtvis också i hög grad. Ordet praktik står för allt detta som inte 
är teori.  Med andra ord största delen av livet och i stort sätt all 
mänsklig verksamhet i samhället och politiken. 
 
Vad är då Deweysystemet? Jo, för bibliotekarierna har det ju visat sig 
vara ett praktiskt verktyg men för bibliotekets användare och låntagare är 
det de facto rätt opraktiskt. Dewey är nämligen inte en klassificering av 
det som vi alla är (åtminstone våra egna) experter på, alltså praktiken, 
utan av kunskapens område, där vi alla (med undantag av specialisterna och 
fackidioterna) är rena amatörer.  Eller generalister, för att använda ett 
ord som kanske har en bättre klang. Eller som väl åtminstone borde ha en 
mer positiv klang i en bibliotekaries öron?  
 
Nå, Deweys styrka ligger så klart precis i att det har något slags teori i 
sin ryggrad. Det är en teoretisk klassificering som man t ex får lära sig 
på bibliotekarieutbildningen och som sedan gör det lättare att att ordna 
och hitta böckerna.  
 
Men poängen är att vi människor också behöver ordna (och faktiskt också 
ordnar, oberoende av hur bibliotekarierna ordnar böckerna) vår praxis, 
praktiken, kort sagt samhället, i ett antal kategorier. Dessa kategorier 
är mycket praktiska. De är rentav folkliga.  
 
Vår gemensamma praktiska taxonomi eller folksonomi, för att använda mer 
akademiska ord, är problemorienterad. Den utgår ifrån våra gemensamma 
praktiska behov och problem, som måste lösas och som, ifall de för 
tillfället har lösts, fortsättningsvis måste hållas på avstånd.  
 
Såsom: vatten, föda, energiförsörjning, hälsovård, bostäder, 
barnuppfostran, utbildning, krigsrisk, miljöförstöring, jämställdhet, 
finanskris, mm.  Listan kan och bör förstås göras längre, men inte mycket 
längre, eftersom den i så fall förlorar sitt värde. Då går 
översiktligheten och därmed möjligheten att greppa vad som händer (i 
samhället och i världen) förlorad. Å andra sidan får problemlistan inte 
vara alltför kort. De viktiga gemensamma praktiska problemens antal är 
inte ett eller två. 
 
Den moderna statens organisation med sina olika ministerier/departement 
avspeglar på sitt sätt våra mest brännade praktiska problemområden. Så 
även FN och EU. Och indelningen av kommunalförvaltningen.  
 
Men det gör *inte* biblioteket med sitt Dewey eller vad det nu råkar vara 
för ett system som bibliotekarierna råkar använda.  Att biblioteket inte 
avspeglar den samhälleliga praktiken utan snarast universitetets 
fakulteter och vetenskapliga forskningsdiscipliner har förstås sina 
randiga skäl.  Vi brukar ju akta oss noga för att ställa biblioteket i 
alltför direkt relation till staten och den sociala (och i vid mening 
därför också politiska) praktiken. 
 
Däremot brukar vi föreställa oss att biblioteket fungerar som 
offentlighetens grundval och att det spelar en upplysande och 
kvalificerande roll i förhållande till staten, politiken samt att denna 
roll förmedlas just av offentligheten. Således anser vi att bibliotekets 
roll är indirekt, förmedlande och analytisk. Vidare tycker vi vanligen 
också att så *bör* vara fallet.  Sammanfattningen, syntesen, som 
representeras av begreppet praxis kommer, så hoppas vi åtminstone, sedan 
att göras någon annanstans, t ex i "det offentliga samtalet", eller helt 
enkelt i "politiken". 
 
Samtidigt motsäger vi till synes ständigt oss själva på precis denna 
punkt. Här ett belysande och aktuellt citat:  "Bibliotekarene er viktige, 
var alle enige om. De må rekrutteres riktig, og de som kommer inn på 
studiene må bli kompetente på møteplass, debattledelse og demokrati" (jfr 
"Gjennomslag for biblioteket som møteplass", rapport från 
biblioteksdebatterna under litteraturfestivalen i Lillehammer ; 
http://www.bibliotekforum.no/article.php?id=2672) Uttrycker vi inte med 
denna och liknande uttalanden (t ex med den ymnigt förekommande tesen att 
"biblioteket är en mötesplats") vår förhoppning om att bibliotekarien ska 
ingripa mera direkt i "det offentliga samtalet", för att inte säga i 
"politiken"?  
 
Ett ofta använt ord i detta sammanhang är engelskans 'facilitator' (från 
verbet 'facilitate', facilitera, underlätta)  som inte är alldeles lätt 
att översätta. Jag tycker inte att det bara är fråga om ytterligare ett 
modeord. R. David Lankes ger också just ordet 'facilitating' en central 
plats i sin "Atlas of New Librarianship". Ty bibliotekariens uppgift, 
sammanfattar han, består i att förbättra samhället genom att facilitera 
kunskapsproduktionen i sin stad eller kommun. ("The mission of librarians 
is to improve society through facilitating knowledge creation in their 
communities".-- Hur 'society' respektive 'community' sedan ska tolkas är 
en knepig fråga för sig -- i min ovannämnda recension kritiserar jag för 
min del Lankes färdritning på denna punkt.)  
 
Apropå mötesplatser: Världens sociala forum, World Social Forum, är en 
unik ny social mötesplats för världens medborgarrörelser. Det sociala 
världsforumet uppstod i början av 2000-talet i Porto Alegre (Brasilien) 
opposition mot det årligen återkommande ekonomiska världsforumet i Davos 
(Schweiz). Det växte fram i och med internets utbredning och som det 
civila samhällets motvikt till stormakternas försök att skapa ett 
globalstyre ("global governance").   
 
Som en biblioteksaktivist i Världens sociala forum har jag och andra med 
mig sedan WSF i Nairobi år 2007 pläderat för en (relativt) bestående 
kategorisering av mötesplatsens, det sociala forumets, aktiviteter i 21 
praktiska teman (sk actionable themes).  Aktiviteterna under ett 
WSF-evenemang brukar omfatta ett tusental seminarier, konferenser, 
workshops, föreläsningar, paneldiskussioner och kulturella begivenheter. 
Sammantaget bildar detta ett ojämförligt kaos, som bibliotekarier av yrket 
gärna skulle få blanda sig i och hjälpa till med att 'facilitera' och 
lägga till rätta! 
 
Världens sociala forum borde egentligen organisera sig som ett 
folkbibliotek. Och folkbiblioteken i världens olika länder borde 
egentligen bygga sin gemensamma organisation kring världens sociala forum. 
Detta bibliotek skulle så klart bibehålla och fortsätta att utveckla sina 
traditionella tecken och system för böckernas ordning. Men samtidigt bör 
mötesplatsen, forumet och samtalet organiseras kring en översiktlig 
katalog över världens viktigaste problemområden. Siktet behöver inte 
inställas på en avlägsen utopi (det är osannolikt att vi kan enas om 
målet) men däremot nog på att avvärja de hotande katastroferna.  Jag 
räknar med att alla prenumeranter på BIBLIST har fått en översikt av de 
aktuella katastrofhoten och avslutar därför med en mening, som en av 
Sveriges skriftställare antecknade redan för ett antal år sedan: "Det är 
inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet 
och dra slutsatserna".  
 
Hälsningar, 
 
Mikael 
 
PS Kanske vi trots allt småningom lyckas skaffa oss ett fredligt 
självstyre på globalplanet? Nästa World Social Forum lär ska hållas i 
Tunis 2013. Och år 2014 , hundra år efter första världskrigets utbrott, 
kommer förhoppningsvis ett sk tematiskt världsforum mot militarism och 
krig att anordnas i Sarajevo.  
 
 
Mikael Böök * [log in to unmask] * gsm +358(0)-44 5511 324 *  
http://www.kaapeli.fi/book/  * http://blogi.kaapeli.fi/book/ * 
http://blog.spinellisfootsteps.info/ 
 
 
On Thu, 7 Jun 2012, Vidar Lund wrote: 
 
> Eg har vore med og gjennomført full kategorisering av faktabøker i to 
> bibliotek i Noreg (Sør-Varanger bibliotek og Time bibliotek). 
> Bakgrunnen var at Dewey-systemet ikkje er fullgodt for folkebibliotek, 
> og at lånarar oppfører seg annleis enn kva bibliotekarar vanlegvis 
> tenkjer. 
>  
> Biografi er eit godt eksempel. I "gamle" Dewey hadde biografiar eigne 
> nummer på 920 og 921. I nyare utgåver blir biografiane spreidde på 
> respektive fag, t.d. biografiar om Luther i 200-gruppa, om 
> statsministrar i 300-gruppa og om Zlatan i 700-gruppa. Samstundes veit 
> vi at mange lånarar er medvitne på at dei vil lesa biografiar, og då 
> på tvers av ulike fag. 
>  
> "Familie og barn" er eit anna tema som går på tvers av både 100-, 300- 
> og 600-gruppene. 
>  
> Gjenfinning blir ei utfordring, som Wenda Jones skriv. Det er uhyre 
> viktig at den elektroniske katalogen speglar den fysiske plasseringa i 
> biblioteket. Dermed må ein endre hylleplasseringa i katalogen for alle 
> bøker som får nye plasseringar. Eit eksempel finn du her: 
> http://asp.bibits.no/jaerbiblioteka/wsRecInfo.asp?idno=2169176. Dette 
> er ein samarbeidskatalog mellom tre ulike bibliotek, der Time 
> bibliotek er kategorisert. Om du ser på eksemplar heilt nedst på sida 
> ser du at Sola og Klepp brukar Dewey, medan Time har kategoriar i 
> tillegg. Dermed vil både lånaren og bibliotekaren sjå i katalogen kva 
> kategori boka finst på før ein går på hylla. 
>  
> I Noreg har dei fleste bibliotek som Växjö, dvs. at ein del av 
> faktasamlinga er kategorisert. Det er særs få som har kategorisert 
> heile faktasamlinga slik Time bibliotek og Sør-Varanger bibliotek har 
> gjort. 
>  
> Erfaringa hittil er stort sett positiv, men det er ei tilvenning både 
> for bibliotekarar og brukarar, og det kan bli lett kaotisk føre alle 
> eksemplara i katalogen er oppdaterte med si nye plassering... 
>  
> Har de fleire spørsmål, ta gjerne direkte kontakt. 
>  
> Beste helsing 
> Vidar Lund 
> fylkesbiblioteksjef (länsbibliotekarie) i Rogaland 
> [log in to unmask] 
>  
> 2012/6/7 Wenda Jones <[log in to unmask]>: 
> > Min erfarenhet av detta (dock inte på mitt eget bibliotek!) är att det blir svårt för både låntagarna och personal att hitta i biblioteket! Om alla bibliotek ska ha sitt eget personliga sätt att sätta upp böckerna på kan vi skippa allt vad signum heter! 
> > 
> > 
> > Med vänliga hälsningar, 
> > Wenda Jones 
> > Bibliotekarie 
> > 
> > Rodengymnasiets bibliotek 
> > Norrtälje kommun 
> > Box 812, 761 28 Norrtälje 
> > Besök: Baldersgatan 14 
> > 
> > Tel direkt: 0176-71487 
> > [log in to unmask] 
> > http://www.roden.se/Roden/Bibliotek/ 
> > www.facebook.com/norrtalje 
> > www.twitter.com/norrtalje 
> > www.norrtalje.se 
> > 
> > -----Ursprungligt meddelande----- 
> > Från: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services [mailto:[log in to unmask]] För Stellan Forsman 
> > Skickat: den 7 juni 2012 11:23 
> > Till: [log in to unmask] 
> > Ämne: SV: [BIBLIST] Genre/tema 
> > 
> > Nackdelen med detta är att man som låntagare måste lära sig olika system för olika bibliotek. Vad är det för fel på att ställa böckerna efter signum? Man kan ju söka i katalogen efter ämnesord. Och det finns väl alltid kunnig, välutbildad personal att fråga om man inte hittar det man söker. Eller är meningen att vi på sikt ska avskaffa signum? 
> > 
> > Stellan Forsman 
> > 
> > ________________________________ 
> > Från: BIBLIST - Topics in Nordic research library user services [[log in to unmask]] för Kristian Larsson [[log in to unmask]] 
> > Skickat: den 5 juni 2012 13:16 
> > Till: [log in to unmask] 
> > Ämne: [BIBLIST] Genre/tema 
> > 
> > Hej, 
> > på Växjö stadsbibliotek har vi planer på att än mer ställa upp böcker efter tema/genre. 
> > Vi har redan "Samhällshörna", "Föräldrahylla", "Företagsinfo", "Miljöinfo" och "Biografihylla". 
> > Något storleksmässigt jämförbart bibliotek som har negativa/positiva erfarenheter och tips? 
> > 
> > Vi söker också någon som kan tänka sig att besöka oss och föreläsa/inspirera på samma tema. 
> > 
> > Vänliga hälsningar 
> > Kristian Larsson 
> > Växjö stadsbibliotek 
>  
 
_______________________________________________ 
 
Any business communication, sent by or on behalf of Linklaters LLP or one of its affiliated firms or other entities (together "Linklaters"), is confidential and may be privileged or otherwise protected. If you receive it in error please inform us and then delete it from your system. You should not copy it or disclose its contents to anyone. Messages sent to and from Linklaters may be monitored to ensure compliance with internal policies and to protect our business. Emails are not secure and cannot be guaranteed to be error free. Anyone who communicates with us by email is taken to accept these risks. 
Linklaters LLP is a limited liability partnership registered in England and Wales with registered number OC326345. It is a law firm authorised and regulated by the Solicitors Regulation Authority (www.sra.org.uk). The term partner in relation to Linklaters LLP is used to refer to a member of Linklaters LLP or an employee or consultant of Linklaters LLP or any of its affiliated firms or entities with equivalent standing and qualifications. Please refer to www.linklaters.com/regulation for important information on our regulatory position.  
A list of Linklaters LLP members together with a list of those non-members who are designated as partners and their professional qualifications, may be inspected at our registered office, One Silk Street, London EC2Y 8HQ and such persons are either solicitors, registered foreign lawyers or European lawyers. 
 

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager