LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject:

Varmt välkommen till Litteraturbanken

From:

Jan Szczepanski <[log in to unmask]>

Reply-To:

BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>

Date:

Fri, 28 May 2010 07:57:17 +0200

Content-Type:

text/plain

Parts/Attachments:

Parts/Attachments

text/plain (1 lines)


Jag antar att våra fritt tillgängliga svenska klassiker från
Litteraturbanken finns i alla
bibliotekskataloger. Titlarna kan förvärvas med gott samvete "rent
maskinellt"

"Litteraturbankens syfte är att vara en fri kulturhistorisk och litterär
resurs för forskning,
undervisning och folkbildning. Den är till för alla men i första hand
tänkt för forskare,
universitetsstuderande, gymnasister och litterärt allmänintresserade.
Huvuduppgiften
är att samla in, arkivera och publicera skönlitteratur och viktigare
humaniora samt
göra det möjligt för användare att arbeta med materialet."

http://www.svenskaakademien.se/web/Litteraturbanken.aspx

Jan



LITTERATURBANKEN <http://litteraturbanken.se/> – NYTILLKOMNA texter, maj
2010:


Per Daniel Amadeus ATTERBOM: /Lycksalighetens ö 1/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/LycksalighetensO1/faksimil>
Per Daniel Amadeus ATTERBOM: /Lycksalighetens ö 2/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/LycksalighetensO2/faksimil>
Per Daniel Amadeus ATTERBOM (utg.): /Poetisk kalender för år 1816/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/PoetiskKalender1816/faksimil>
Ola HANSSON: /Dikter på vers och prosa/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/HanssonO/titlar/DikterPaVersO/sida/1/etext>
Johan Ludvig RUNEBERG: /Dikter/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/RunebergJL/titlar/Dikter/sida/III/etext>
Wilhelmina STÅLBERG: /En vinter i Hernösand/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/StalbergW/titlar/VinterIHernosand/sida/-2/etext>

/
/samt textkritiska kommentarer till August Strindbergs samlade verk,
Nationalupplaga: / Band 11, Tidiga 80-talsdramer/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/StrindbergA/titlar/StrindbergTK11/info> och /
Band 30, Svensk-romanska studier
<http://litteraturbanken.se/forfattare/StrindbergA/titlar/StrindbergTK30/info>./
/
/

*
/
/
/
/
/
/
Kring Per Daniel Amadeus Atterbom
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA> (1790–1855) kom
flera av samtidens stora estetiska strider att stå. Och genom arbetet
med litterära tidskrifter som /Phosphoros/
<http://litteraturbanken.se/#presentationer/specialomraden/Phosphoros.html> och /Poetisk
kalender/
<http://litteraturbanken.se/#forfattare/AtterbomPDA/titlar/PoetiskKalender1812/sida/I.3/faksimil>,
samt författandet av banbrytande litteraturhistoriska översiktsverk
som /Svenska siare och skalder/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/SvenskasiareochskalderI/sida/i/etext>,
beskrev Atterbom både det närvarande och det förflutna. Denna dubbla
roll – som samtidens vaksamma smakdomare och det förgångnas varsamma
arkeolog – kom att ge honom ett snart sagt unikt kritiskt och estetiskt
inflytande. Atterboms arv som diktare levde kvar länge: kanske
framförallt genom kortare eller längre antologiurval för skolbruk ur det
monumentala sagospelet /Lycksalighetens ö/
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/LycksalighetensO1/sida/V/faksimil> (1824–1827).
Men idag är det nog oftare mot kritikens och
litteraturhistorieskrivningens Atterbom man vänder blicken. Också där
finns en eld som brinner.

En ytlig uppfattning om Atterboms omfattande insatser får man förstås av
det blotta omfånget av hans verklista
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar> (denna
uppdateras i takt med att fler titlar läggs till Litteraturbankens
samlingar). Men ett djupare studium lönar sig också. Det romantiskt
infärgade idéinnehåll, och det form- och bildspråk som kretsen kring
/Phosphoros/ anpassade och utarbetade efter kontinentala influenser må
ha framstått som främmande och utsvävande för samtidens litterära
etablissemang. Men där fanns samtidigt en tankens skärpa och en
polemikens vassa egg som fick texter att glöda av inlevelse och strider
att uppstå. Ty jämsides dikten gick polemiken – och Atterbom höll inte
igen i sin kamp för en ny poetisk praktik. Redan mot slutet
av /Phosphoros/ första år såg han sig tvingad av den hårda kritiken att
inskärpa följande
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/Phosphoros1810/sida/382/faksimil>:

    »Kanske förmå vi lofva förhöjda krafter: hvad vi säkert kunna lofva,
    är en till ståndaktig verksamhet uppeldande förtröstan på
    Allmänhetens skarpsynthet; en förtröstan, hvars visshet äfven
    negatift blifvit oss bevist genom vanmäktiga libellisters stigande
    knorr, denna osvikliga borgen för en Författare, att han vandrar en
    sann och ärofull väg.»


»I begynnelsen», skrev han några år senare
<http://litteraturbanken.se/#forfattare/AtterbomPDA/titlar/Phosphoros1811/sida/581/faksimil>,
mötte /Phosphoros/ »en nästan allmän köld» – men, fortsatte han, det
skulle snart bli andra, och varmare, reaktioner på det nya budskapet:

    »Vi ville öfverflytta, eller kanske återflytta, Skönhetens eviga
    begrepp på Svenska Konstens grund, hittills fjettrad under qväfvande
    fördomar, och återställa Snillet, den enda lagliga öfvermakt i
    Konstens område, de rättigheter, som utöfvats af dess motsats. […]
    Denna årgång blifver tillika förmodligen den sista. En stigande
    dagning i fosterlandets vitterhet börjar göra den bleka
    morgonstjernan öfverflödig, och gerna försvinner det spädare ljuset,
    nybegynnelsens sinnbild, för morgonrodnaden och solen. Det har
    uträttat nog, om det i någon mån befordrat dagbräckningen.»


Kanske var optimismen en tillkämpad gest? Atterbom må ha varit
stridslysten, men osårbar var han knappast. Klart är åtminstone att
motståndet levde kvar, och Atterbom fick ofta själv klä skott för
motståndarsidans hån. En av de tydligaste vedersakarna var Peter Adam
Wallmark (1777–1858) – då, för det unga gardet, mer känd som »Markall»
efter en tämligen brutal satir, /Markalls sömnlösa nätter/. I /Försök
att upplysa publiken om föremålet och beskaffenheten af den elfvaåriga
Tvisten inom vår Litteratur
<http://litteraturbanken.se/#forfattare/WallmarkPA/titlar/ForsokAttUpplysa/sida/-2/faksimil> /(1821) gick
Wallmark till hårt motangrepp mot det nya/. /Det tredje kapitlets rubrik
skrivs som en rak fråga: /»Hvad har den Nya Skolan uträttat i vår
vitterhet?». Och Wallmark dröjer inte med svaret
<http://litteraturbanken.se/#forfattare/WallmarkPA/titlar/ForsokAttUpplysa/sida/65/faksimil>:/

    »Det gör mig på visst sätt ondt att redan i första raden af min
    artikel behöfva säga den Nya Skolan en oartighet. Att fråga hvad ett
    förbund af Stora Snillen uträttat, är på visst sätt detsamma, som
    att, omgifven af verkningarna, fråga orkanen och jordbäfningen hvad
    de uträttat.»


Wallmarks ord visar tydligt hur djupt sprickan mellan det gamla och det
nya gick, och pamfletten är en livfull påminnelse om en litterär strid
som skulle förvandla den svenska litteraturen för alltid. Men Atterbom
kom att överleva dem alla – förutom, ironiskt nog, just Wallmark – och
även om hans åsikter om poesi och estetik, tro och vetande, kom att
förändras kraftigt under de slutande årtiondena av hans liv så var det
framförallt genom en fortsatt känslig och innerlig förståelse av den
svenska litteraturen som han befäste sin ställning (också Svenska
Akademien, som han tidigare hårt kritiserat, tog honom till sig). Och
även om Atterbom skulle komma att ta avstånd från en del av sin
ungdomstids åsikter levde förkärleken för det romantiska arvet kvar. I
monografiska arbeten (bland annat i /Svenska siare och skalder
<http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/SvenskasiareochskalderI/sida/i/etext>)
uppmärksammade han med stor sensibilitet dem som gått före, dem han
räknade till samma andas barn: Swedenborg, Bellman Ehrensvärd,
Thorild, Stiernhielm
<http://litteraturbanken.se/#forfattare/AtterbomPDA/titlar/SvenskaSiareOchSkalderII/sida/1/etext>. Det
nya uppstår som alltid ur det gamla, i ständigt samspel. /
/
/
/
/
/
/Varmt välkommen till Litteraturbanken! /




*

Vet du någon mer som vill få våra utskick? Tipsa dem om att skicka ett
tomt ebrev till [log in to unmask]
<mailto:[log in to unmask]>, så kommer de med på utskickslistan.
Och vidarebefordra gärna Litteraturbankens utskick till epostlistor,
samt till vänner och kollegor! Vill du bli borttagen från
utskickslistan? Skicka ett ebrev till [log in to unmask]
<mailto:[log in to unmask]> med ämnesraden »Unsubscribe» så
skickar vi inte fler ebrev till dig!

/Litteraturbanken fungerar bäst om du använder Firefox 3 (och uppåt)./

/
/
/


Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager