LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Sveriges nätbibliotek - svar till Jan S
From: Jan Hagerlid <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Wed, 1 Oct 2003 09:41:47 +0200
Content-Type:multipart/mixed
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (510 lines)


Jan,

Ditt inlägg spänner över många frågor och jag förstår ärligt talat inte 
riktigt vad som är huvudpoängen: 
-Svensk forskning:  I det här sammanhanget har jag tyckt att det räcker 
med att tala om behoven från högre utbildning och forskning i allmänhet. 
Men visst finns det problem med informationsförsörjningen till FoU 
utanför högskolan, vilket vi påpekat inom SUHF-utredningen.
-SUHF-utredningen. Eftersom jag aktivt medverkat i utredningen känns det 
märkligt att du ställer den i motsatsställning till mitt 
diskussionsunderlag om Sveriges nätbibliotek. Jag har även i andra 
sammanhang utförligt givit min syn på kostnadskrisen för tidskrifterna 
och alternativen till det nuvarande vetenskapliga publiceringssystemet. 
Oron för kostnadsutvecklingen finns förvisso i BIBSAM:s världsbild. 
Därför försöker vi sluta så bra avtal som möjligt, men också understödja 
högskolornas egen publicering för att skapa ökad tillgänglighet och på 
sikt tillsammans med lärosäten över hela världen åstadkomma en ökad 
konkurrens i publiceringssystemet.  
- Tyska rektorskonferensen: Tack för hänvisningen. Den kan ge 
ytterligare råg i ryggen åt de svenska rektorerna
- Subito: Är en utmärkt tjänst. Har inte tyckt att fjärrlånesystem var 
en självklar ingrediens i diskussionen om ett utvecklingsprogram för ett 
nationellt digitalt bibliotek. Men visst hänger det ihop i så måtto att 
effektiva och billiga fjärrlån kan vara ett alternativ till licenser på 
e-tidskrifter. Långsiktigt tror jag dock att forskarnas och högskolornas 
egenpublicering är det hållbara alternativet. 
-Licensavtal:  Man kan diskutera om dessa kan breddas till nya 
publikationstyper (e-böcker) och till nya användargrupper. Detta är vad 
jag pekar på. En annan viktig poäng med den portalprogramvara som LIBRIS 
nu upphandlar är att den kan ge en samlad ingång till både 
licensbaserade resurser och fritt tillgängliga, vilket kan minska risken 
för att de senare marginaliseras.
Copyright: Som du väl vet har BIBSAM länge agerat för användarnas och 
bibliotekens rättigheter i upphovsrättsfrågor. Säkert kan de tyska 
framstegen vara en inspiration.

Du hade applåderat om detta diskussionsunderlag kommit för fem, tio år 
sedan. Får jag påminna om att BIBSAM lämnade fram en utredning som hette 
SVEBIB för fyra år sedan. Då var tiden tydligen inte mogen för alla 
delar av detta. Däremot har ju onekligen den av BIBSAM samordnade 
upphandlingen befriat högskolebiblioteken från "många lokala små hjul". 
Den samordnade nationella upphandlingen har varit en av 
huvudingredienserna i de danska och finska digitala nationella 
biblioteksprojekten. Det som är nytt nu är att vi fått någorlunda 
fungerande programvaror för en integration av disparata e-resurser, samt 
vidare att högskolans egen publicering blivit allt viktigare och att 
behoven av stöd för och integration i nätbaserat lärande blivit allt 
starkare. Det vi skulle kunna göra nu är därför inte efter sin tid utan 
snarare i framkanten av biblioteksutvecklingen internationellt, vilket 
jag försökt visa.
Men är det realistiskt att staten ska satsa pengar på detta? Det enda 
sättet att få reda på det är att presentera behov och planer så bra som 
möjligt, vilket vi vill gå vidare med. Som en jämförelse kan nämnas att 
man i Storbritannien i år satsar 80 miljoner kronor på utvecklingen av 
en sammanhängande nationell informationsmiljö. 

M v h
Jan Hagerlid

  

Content-Type: multipart/alternative;
                      boundary="=====================_21753730==_.ALT"


--=====================_21753730==_.ALT
Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1"; format=flowed
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable

Tack Lars,
Det tycks trots allt bli en debatt kring Hagelids slutdiskussion om 
Sveriges nätbibliotek. Det är ett friskhetstecken. Tack för det Lars Aronsson!

Svensk forskning
Det är oerhört viktigt för oss som industrination att forskningens 
informationsbehov tillgodoses under hela dygnet, överallt inom alla 
forskningssektorer. Inte bara inom den statliga högskole- och 
universitetssektorn. Det bedrivs forskning även inom andra delar av den 
statliga sektorn. Även landsting och kommuner bedriver forskning och 
utredningar. Viktig forskningen, åtminstone för vår välfärds skull, bedrivs 
inom den privata sektorn. Den statligt finansierade akademiska sektorn 
tycks vara utredningens målgrupp. Vem ansvarar för övriga gruppers behov? 
Om detta sägs ingenting i diskussionsunderlaget.


SUHF-utredningen
Sveiges Universitets och HögskoleFörbund tillsatte i november 2002 en 
utredning som ska titta på viktiga framtidsfrågor för universites- och 
högskolebiblioteken. En av huvudfrågorna som skulle studeras var 
informationsförsörjningen. Inom STM-sektorerna har kostnaderna för 
elektroniska tidskriftspaket utarmat biblioteken. Tidskrifter avbeställs 
och allt färre monografier köps in för att finansiera dessa paket. Man 
förstår SUHF:s oro. Någon sådan oro finns inte i BISAM:s världsbild utan 
"Det oerhört snabbt växande och rikt varierade utbudet av elektronisk 
information gör att användarna har ett behov av mer samlade och 
strukturerade ingångar med möjlighet att skapa personliga vyer". 
Plånboksfrågor kanske man inte ska diskutera när man har visioner.

Empfehlungen der Hochschulrektorenkonferenz (5. November 2002): Zur 
Neuausrichtung des Informations- und Publikationssystems der deutschen 
Hochschulen
http://www.hrk.de/downloads/Empfehlung_Bibliothek.pdf
Vid dom tyska högskolerekorernas konferens i november 2002 uttrycktes samma 
oro och man vill att staten går in med ekonomiskt stöd pga av den ohållbara 
situation som uppstått genom drastiska prishöjningar som slår ut annat 
litteraturförvärv.

Subito
http://www.subito-doc.de/
Ett viktigt initativ som den tyska regeringen tillsammans med 
delstatsregeringarna tagit är skapandet av dokumentleveranssystemet Subito 
vilket ska garantera, snabb, billig och effektiv leverans av nödvändig 
litteratur. I förslaget om ett svenskt nätbibliotek är inte detta ett 
problem eftersom det inte tycks existera på KB-nivå och dessutom är ett 
lysande exempel på en långsam, dyr och innefektiv dokumentleverantör.
Dom nyinköpta programvararorna
Nyinköpta programvaror är viktigare bakgrundsfaktor än  krisen i 
informationsförsörjningen.

Licensavtalen
Vem har råd att älska licensavtal? Varför oroar man sig inom SUHF? Naivt 
och verklighetsfrämmande positivt skriver man till dom monopolliknande 
tidskriftsförlagens glädje: "Ett nationellt digitalt bibliotek kan ge en 
ram för en fortsatt utveckling inom detta område".

Copyright
Av mycket stor betydelse för forskning, undervisning och bibliotek är det 
direktiv som EU tagit fram 
http://europa.eu.int/eur-lex/en/consleg/pdf/2001/en_2001L0029_do_001.pdf
Tyskland är det första större land som implementerar EU:s copyright 
direktiv. I förslagen  specificeras uttalat att man inom 
undervisningsväsendet och för egen forskning får kopiera utan 
rättsinnehavarens tillstånd.

I Chronicle of Higher Education av den 14 april skriver man:
http://chronicle.com/free/2003/04/2003041407n.htm

A hotly contested copyright law adopted on Friday
                     by Germany's Parliament gives universities and
                     research institutions considerable leeway to digitally
                     distribute copyrighted materials among students and
                     scholars without paying extra charges. The law has
                     been welcomed by academics. But academic
                     publishers, who fought tooth and nail against the bill,
                     say it will force them out of business.

Vem kämpar för oss här i Sverige för att vi ska få liknande undantag? 
Kommer den typen av uppgifter att ligga på nätbiblioteket?

"Det behövs ett nationellt digitalt bibliotek av i huvudsak följande skäl: 
För att ge en mer samlad och användarvänlig tillgång till all relevant, 
kvalificerad digital information för studenter och forkskare. Detta är det 
övergripande målet."
Nyfiket undrar man vem som ska betala för "all relevant, kvalificerad 
digital information" och till min stora förtjusning tänker man sig här 
staten! På sidan fjorton diskuteras finansieringsbehovet och kan man läsa: 
"Det finns ett stort behov av satsningar för att fylla nya tjänster med 
innehåll samt för att marknadsföra dem". Enligt rapporten så är det 
försumbara insatser som krävs om man ser till dom totala kostnaderna för 
högre utbildning och forskning. En tung börda lokalt blir försumbar nationellt!



Kejsarens nya kläder?
Om detta diskussionsunderlag kommit för fem, tio  år sedan så hade man 
applåderat eftersom biblioteken då inledde övergången till det digitala 
biblioteket. Vi hade då sluppit uppfinna våra lokala små hjul. Bättre sent 
än aldrig? Tja, men senfärdighet inger inte förtroende. Inte heller en 
omvärldsbeskrivning som ser allt i rosa. Jag delar helt Lars Aronssons 
kritik av ämnesportalerna. Det har varit ett samarbete som inger många 
betänkligheter inför framtiden. Att staten skulle gå in och upphandla 
tidskriftspaket och databaser för nationellt bruk verkar vara ett förslag 
som saknar verklighetsförankring.

Jan

för övrigt anser jag att borde samarbeta mer och ta tillvara dom 
erfarenheter som finns inom EU. Exempelvis med SUBITO och Elektronische 
Zeitschriftenbibliothek. Visserligen har KB en nationell roll att bevara 
vårt kulturarv men för STM forskningen skull bör vi samarbeta inom den 
större ramen. Vilket inte innebär att jag inte tycker om svenska krusbär.


At 09:57 2003-09-24 +0200, you wrote:
>Hej Lars,
>Det utmärkt att du tar upp en debatt om diskussionsunderlaget. Men jag
>tycker nog att du spårat in väl mycket på ämnesportaler, som faktiskt är
>en underordnad fråga. Jag klipper in mina kommentarer nedan:
>
>Lars Aronsson wrote:
>
>>Det som jag frågar mig är: Vad vill man åstadkomma?  Frågar man folk
>>på gatan vad som är Sveriges bibliotek på nätet, så svarar de kanske
>>www.bibliotek.se eller Libris-katalogen.  Några kanske säger Projekt
>>Runeberg.  Inget av dessa nämns i diskussionsunderlaget, för de finns
>>ju redan och behöver således inte skapas.  I stället talas det länge
>>och väl om ämnesportalerna.
>Huvudsyftet som tas upp på s 9 är att ge "en mer samlad och
>användarvänlig tillgång till all relevant, kvalificerad digital
>information för studenter och forskare". Sedan finns det även andra mål
>som är viktiga, t.ex att spara genom att inte i lika hög grad som idag
>uppfinna hjulet (nätbaserade bibliotekstjänster) på nytt vid varje
>enskilt högskolebibliotek. Ett annat mål är att bättre föra ut den
>information som skapas inom lärosätena i form av e-publikationer,
>egenproducerade läromedel eller elektroniska bibliotekstjänster.
>LIBRIS är inte alls bortglömt i underlaget. Givetvis är det nuvarande
>LIBRIS en central tjänst i ett svenskt nätbibliotek liksom bibliotek.se.
>Genom LIBRIS pågående upphandling av en portalprogramvara och en
>länkserver får vi dock en radikalt ny situation, där man inta bara kan
>söka i LIBRIS-katalogen utan även på artikelnivå i de stora
>e-tidskriftspaketen som ingår i BIBSAM-konsortiet, liksom i
>bibliografiska databaser, i fulltextdatabaser, i fritt tillgängliga
>e-tidskrifter och varför inte i Projekt Runeberg. Detta är något
>betydligt vidare än de ämnesportaler vi har idag.  Jag  förstår faktiskt
>inte hur du har fått uppfattningen  att det talas länge och väl om
>ämnesportalerna. Det talas betydligt mer om högskolornas elektroniska
>publicering, digitalisering, webbaserade självstudiekurser och
>kopplingen mellan bibliotekens nätbaserade tjänster och dagens
>kursplattformar och studentportaler. Det arbete som lagts ned inom
>ämnesportalerna borde kunna länkas in i ett svenskt nätbibliotek, men
>därutöver kan LIBRIS-upphandlingen rimligen ge verktyg för att snarare
>skapa ämnesingångar som ger möjlighet att söka mycket brett inom både
>kataloger, licensbaserade resurser och fria webbresurser.
>
>>Och så riktas avundsjuka blickar på
>>Danmarks DEF-projekt som fick 200 miljoner kronor att leka med.
>>
>>Men var inte DEF (1998-2002) ett barn av dotcom-eran, tiden när det
>>gick att få pengar till Internet-satsningar utan att behöva visa upp
>>resultat?  Är det ens realistiskt att fundera över något liknande
>>idag?  Har Danmark verkligen fått valuta för de 200 miljoner kronor
>>som satsatdes på DEF?
>De danska myndigheterna har i vart fall tydligen ansett projektet så
>värdefullt att man nu går vidare med en permanent drift! Liknande
>satsningar görs t.ex. i Finland, Nederländerna och Storbrittanien samt
>planeras i Norge. Jag tror inte alls att tiden är förbi för stora
>nationella satsningar på digitala bibliotek. Tvärtom talar många starka
>användar-, ekonomi- och teknikargument för att de blir fler. Men
>observera att innehållet i satsningarna förändras över tiden. En stor
>del av DEF-pengarna lades på retrokonvertering av kataloger och
>uppgradering av bibliotekssystem. Det är inte aktuellt nu, medan t.ex.
>elektronisk publicering och stöd för  "e-learning"  är viktiga inom den
>nya DEF-agendan.
>
>>
>>Vad gäller ämnesportalerna så framhålls i underlaget att det nu finns
>>ett behov av samarbete eftersom det var för dyrt att driva egna
>>projekt vid varje högskola.  Men att driva ett samlat projekt är ju
>>inte heller gratis, så billigast av allt vore ju att lägga ner.  Denna
>>möjlighet nämns inte i underlaget.  Om nu pengar ska satsas på en
>>nationell ämnesportal, vad ska den användas till?  Vad är nyttan med
>>den?  Har de många små lokala ämnesportalerna redovisat någon nytta?
>>Eller har de bara redovisat kostnader?
>Det är inte fråga om att skapa en nationellt ämnesportal! Du hamnar fel
>om du vinklar frågan så.
>Dina synpunkter på konstnadseffektiviteten i nuvarande ämnesportaler är
>du inte ensam om. Men alternativet är inte Google utan en samordnat
>svenskt nätbibliotek med ingångar både lokalt och centralt,  ämnesvis
>eller efter andra kriterier . Och som fr.a. har  väldigt mycket kött på
>benen!
>M v h
>Jan Hagerlid
>
>>
>>Det är för mycket tal om samarbete för samarbetets egen skull. Det ska
>>samarbetas.  Men om vad?  Och vilka är det som ska samarbeta?  Blir
>>det ett knytkalas där alla har lagat sås, men ingen har med sig kött
>>och potatis?
>>
>>
>>Missförstå mig rätt: Jag är inte helt negativ.  Jag har en rätt fin
>>potatissallad här, som heter Projekt Runeberg.  Om någon har kött,
>>kan jag tänka mig att samarbeta.  Men sås kan jag vara utan.
>>
>>
>>--
>>  Lars Aronsson ([log in to unmask])
>>  Projekt Runeberg - ditt digitala bibliotek - http://runeberg.org/
>Jan Szczepanski
>Förste bibliotekarie
>Goteborgs universitetsbibliotek
>Box 222
>SE 405 30 Goteborg, SWEDEN
>Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797
>E-mail: [log in to unmask]
>

--=====================_21753730==_.ALT
Content-Type: text/html; charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable

<html>
<font size=3><b>Tack Lars,<br>
</b>Det tycks trots allt bli en debatt kring Hagelids slutdiskussion om
Sveriges nätbibliotek. Det är ett friskhetstecken. Tack för det Lars
Aronsson!<br><br>
<b>Svensk forskning<br>
</b>Det är oerhört viktigt för oss som industrination att forskningens
informationsbehov tillgodoses under hela dygnet, överallt inom alla
forskningssektorer. Inte bara inom den statliga högskole- och
universitetssektorn. Det bedrivs forskning även inom andra delar av den
statliga sektorn. Även landsting och kommuner bedriver forskning och
utredningar. Viktig forskningen, åtminstone för vår välfärds skull,
bedrivs inom den privata sektorn. Den statligt finansierade akademiska
sektorn tycks vara utredningens målgrupp. Vem ansvarar för övriga
gruppers behov? Om detta sägs ingenting i 
diskussionsunderlaget.<br><br>
<br>
</font><font size=2><b>SUHF-utredningen<br>
</b></font><font size=3>Sveiges Universitets och HögskoleFörbund
tillsatte i november 2002 en utredning som ska titta på viktiga
framtidsfrågor för universites- och högskolebiblioteken. En av
huvudfrågorna som skulle studeras var informationsförsörjningen. Inom
STM-sektorerna har kostnaderna för elektroniska tidskriftspaket utarmat
biblioteken. Tidskrifter avbeställs och allt färre monografier köps in
för att finansiera dessa paket. Man förstår SUHF:s oro. Någon sådan oro
finns inte i BISAM:s världsbild utan &quot;Det oerhört snabbt växande och
rikt varierade utbudet av elektronisk information gör att användarna har
ett behov av mer samlade och strukturerade ingångar med möjlighet att
skapa personliga vyer&quot;. Plånboksfrågor kanske man inte ska diskutera
när man har visioner.<br><br>
</font><font size=2><b>Empfehlungen der Hochschulrektorenkonferenz (5.
November 2002): Zur Neuausrichtung des Informations- und
Publikationssystems der deutschen Hochschulen<br>
</b></font><font size=3 color="#0000FF"><u><a href="http://www.hrk.de/downloads/Empfehlung_Bibliothek.pdf" eudora="autourl">http://www.hrk.de/downloads/Empfehlung_Bibliothek.pdf<br>
</a></u></font><font size=3>Vid dom tyska högskolerekorernas konferens i
november 2002 uttrycktes samma oro och man vill att staten går in med
ekonomiskt stöd pga av den ohållbara situation som uppstått genom
drastiska prishöjningar som slår ut annat litteraturförvärv.<br><br>
<b>Subito<br>
</b><a href="http://www.subito-doc.de/" eudora="autourl">http://www.subito-doc.de/<br>
</a>Ett viktigt initativ som den tyska regeringen tillsammans med
delstatsregeringarna tagit är skapandet av dokumentleveranssystemet
Subito vilket ska garantera, snabb, billig och effektiv leverans av
nödvändig litteratur. I förslaget om ett svenskt nätbibliotek är inte
detta ett problem eftersom det inte tycks existera på KB-nivå och
dessutom är ett lysande exempel på en långsam, dyr och innefektiv
dokumentleverantör.<br>
Dom nyinköpta programvararorna<br>
Nyinköpta programvaror är viktigare bakgrundsfaktor än&nbsp; krisen i
informationsförsörjningen. <br><br>
</font><font size=2><b>Licensavtalen<br>
</b></font><font size=3>Vem har råd att älska licensavtal? Varför oroar
man sig inom SUHF? Naivt och verklighetsfrämmande positivt skriver man
till dom monopolliknande tidskriftsförlagens
glädje:</font><font size=2><b> </b></font><font size=3>&quot;Ett
nationellt digitalt bibliotek kan ge en ram för en fortsatt utveckling
inom detta område&quot;. <br><br>
</font><font size=2><b>Copyright<br>
</b></font><font size=3>Av mycket stor betydelse för forskning,
undervisning och bibliotek är det direktiv som EU tagit fram
</font><a href="http://europa.eu.int/eur-lex/en/consleg/pdf/2001/en_2001L0029_do_001.pdf" eudora="autourl"><font size=3 color="#0000FF"><u>http://europa.eu.int/eur-lex/en/consleg/pdf/2001/en_2001L0029_do_001.pdf<br>
</a></u></font><font size=3>Tyskland är det första större land som
implementerar EU:s copyright direktiv. I förslagen&nbsp; specificeras
uttalat att man inom undervisningsväsendet och för egen forskning får
kopiera utan rättsinnehavarens tillstånd.<br>
&nbsp;<br>
I Chronicle of Higher Education av den 14 april skriver man:<br>
</font><font size=3 color="#0000FF"><u><a href="http://chronicle.com/free/2003/04/2003041407n.htm" eudora="autourl">http://chronicle.com/free/2003/04/2003041407n.htm</a><br><br>
</u></font><font size=3>A hotly contested copyright law adopted on
Friday<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
by Germany's Parliament gives universities and<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
research institutions considerable leeway to digitally<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
distribute copyrighted materials among students and<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
scholars without paying extra charges. The law has<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
been welcomed by academics. But academic<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
publishers, who fought tooth and nail against the bill,<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
say it will force them out of business.<br><br>
Vem kämpar för oss här i Sverige för att vi ska få liknande undantag?
Kommer den typen av uppgifter att ligga på nätbiblioteket?<br><br>
</font><font size=2><b>&quot;Det behövs ett nationellt digitalt bibliotek
av i huvudsak följande skäl: För att ge en mer samlad och användarvänlig
tillgång till all relevant, kvalificerad digital information för
studenter och forkskare. Detta är det övergripande målet.&quot;<br>
</b></font><font size=3>Nyfiket undrar man vem som ska betala för
&quot;all relevant, kvalificerad digital information&quot; och till min
stora förtjusning tänker man sig här staten! På sidan fjorton diskuteras
finansieringsbehovet och kan man läsa: &quot;Det finns ett stort behov av
satsningar för att fylla nya tjänster med innehåll samt för att
marknadsföra dem&quot;. Enligt rapporten så är det försumbara insatser
som krävs om man ser till dom totala kostnaderna för högre utbildning och
forskning. En tung börda lokalt blir försumbar nationellt!<br>
&nbsp;<br><br>
<br>
<b>Kejsarens nya kläder?<br>
</b>Om detta diskussionsunderlag kommit för fem, tio&nbsp; år sedan så
hade man applåderat eftersom biblioteken då inledde övergången till det
digitala biblioteket. Vi hade då sluppit uppfinna våra lokala små hjul.
Bättre sent än aldrig? Tja, men senfärdighet inger inte förtroende. Inte
heller en omvärldsbeskrivning som ser allt i rosa. Jag delar helt Lars
Aronssons kritik av ämnesportalerna. Det har varit ett samarbete som
inger många betänkligheter inför framtiden. Att staten skulle gå in och
upphandla tidskriftspaket och databaser för nationellt bruk verkar vara
ett förslag som saknar verklighetsförankring.<br><br>
Jan<br><br>
för övrigt anser jag att borde samarbeta mer och ta tillvara dom
erfarenheter som finns inom EU. Exempelvis med SUBITO och Elektronische
Zeitschriftenbibliothek. Visserligen har KB en nationell roll att bevara
vårt kulturarv men för STM forskningen skull bör vi samarbeta inom den
större ramen. Vilket inte innebär att jag inte tycker om svenska krusbär.
<br><br>
<br>
At 09:57 2003-09-24 +0200, you wrote:<br>
<blockquote type=cite class=cite cite>Hej Lars,<br>
Det utmärkt att du tar upp en debatt om diskussionsunderlaget. Men
jag<br>
tycker nog att du spårat in väl mycket på ämnesportaler, som faktiskt
är<br>
en underordnad fråga. Jag klipper in mina kommentarer nedan:<br><br>
Lars Aronsson wrote:<br><br>
<blockquote type=cite class=cite cite>Det som jag frågar mig är: Vad vill
man åstadkomma?&nbsp; Frågar man folk<br>
på gatan vad som är Sveriges bibliotek på nätet, så svarar de 
kanske<br>
<a href="http://www.bibliotek.se/" eudora="autourl">www.bibliotek.se</a>
eller Libris-katalogen.&nbsp; Några kanske säger Projekt<br>
Runeberg.&nbsp; Inget av dessa nämns i diskussionsunderlaget, för de finns<br>
ju redan och behöver således inte skapas.&nbsp; I stället talas det länge<br>
och väl om ämnesportalerna.</blockquote>Huvudsyftet som tas upp på s 9 är att ge &quot;en mer samlad och<br>
användarvänlig tillgång till all relevant, kvalificerad digital<br>
information för studenter och forskare&quot;. Sedan finns det även andra mål<br>
som är viktiga, t.ex att spara genom att inte i lika hög grad som idag<br>
uppfinna hjulet (nätbaserade bibliotekstjänster) på nytt vid varje<br>
enskilt högskolebibliotek. Ett annat mål är att bättre föra ut den<br>
information som skapas inom lärosätena i form av e-publikationer,<br>
egenproducerade läromedel eller elektroniska bibliotekstjänster.<br>
LIBRIS är inte alls bortglömt i underlaget. Givetvis är det nuvarande<br>
LIBRIS en central tjänst i ett svenskt nätbibliotek liksom bibliotek.se.<br>
Genom LIBRIS pågående upphandling av en portalprogramvara och en<br>
länkserver får vi dock en radikalt ny situation, där man inta bara kan<br>
söka i LIBRIS-katalogen utan även på artikelnivå i de stora<br>
e-tidskriftspaketen som ingår i BIBSAM-konsortiet, liksom i<br>
bibliografiska databaser, i fulltextdatabaser, i fritt tillgängliga<br>
e-tidskrifter och varför inte i Projekt Runeberg. Detta är något<br>
betydligt vidare än de ämnesportaler vi har idag.&nbsp; Jag&nbsp; förstår faktiskt<br>
inte hur du har fått uppfattningen&nbsp; att det talas länge och väl om<br>
ämnesportalerna. Det talas betydligt mer om högskolornas elektroniska<br>
publicering, digitalisering, webbaserade självstudiekurser och<br>
kopplingen mellan bibliotekens nätbaserade tjänster och dagens<br>
kursplattformar och studentportaler. Det arbete som lagts ned inom<br>
ämnesportalerna borde kunna länkas in i ett svenskt nätbibliotek, men<br>
därutöver kan LIBRIS-upphandlingen rimligen ge verktyg för att snarare<br>
skapa ämnesingångar som ger möjlighet att söka mycket brett inom både<br>
kataloger, licensbaserade resurser och fria webbresurser.<br><br>
<blockquote type=cite class=cite cite>Och så riktas avundsjuka blickar på<br>
Danmarks DEF-projekt som fick 200 miljoner kronor att leka med.<br><br>
Men var inte DEF (1998-2002) ett barn av dotcom-eran, tiden när det<br>
gick att få pengar till Internet-satsningar utan att behöva visa upp<br>
resultat?&nbsp; Är det ens realistiskt att fundera över något liknande<br>
idag?&nbsp; Har Danmark verkligen fått valuta för de 200 miljoner kronor<br>
som satsatdes på DEF?</blockquote>De danska myndigheterna har i vart fall tydligen ansett projektet så<br>
värdefullt att man nu går vidare med en permanent drift! Liknande<br>
satsningar görs t.ex. i Finland, Nederländerna och Storbrittanien samt<br>
planeras i Norge. Jag tror inte alls att tiden är förbi för stora<br>
nationella satsningar på digitala bibliotek. Tvärtom talar många starka<br>
användar-, ekonomi- och teknikargument för att de blir fler. Men<br>
observera att innehållet i satsningarna förändras över tiden. En stor<br>
del av DEF-pengarna lades på retrokonvertering av kataloger och<br>
uppgradering av bibliotekssystem. Det är inte aktuellt nu, medan t.ex.<br>
elektronisk publicering och stöd för&nbsp; &quot;e-learning&quot;&nbsp; är viktiga inom den<br>
nya DEF-agendan.<br><br>
<blockquote type=cite class=cite cite><br>
Vad gäller ämnesportalerna så framhålls i underlaget att det nu finns<br>
ett behov av samarbete eftersom det var för dyrt att driva egna<br>
projekt vid varje högskola.&nbsp; Men att driva ett samlat projekt är ju<br>
inte heller gratis, så billigast av allt vore ju att lägga ner.&nbsp; Denna<br>
möjlighet nämns inte i underlaget.&nbsp; Om nu pengar ska satsas på en<br>
nationell ämnesportal, vad ska den användas till?&nbsp; Vad är nyttan med<br>
den?&nbsp; Har de många små lokala ämnesportalerna redovisat någon nytta?<br>
Eller har de bara redovisat kostnader?</blockquote>Det är inte fråga om att skapa en nationellt ämnesportal! Du hamnar fel<br>
om du vinklar frågan så.<br>
Dina synpunkter på konstnadseffektiviteten i nuvarande ämnesportaler är<br>
du inte ensam om. Men alternativet är inte Google utan en samordnat<br>
svenskt nätbibliotek med ingångar både lokalt och centralt,&nbsp; ämnesvis<br>
eller efter andra kriterier . Och som fr.a. har&nbsp; väldigt mycket kött på<br>
benen!<br>
M v h<br>
Jan Hagerlid<br><br>
<blockquote type=cite class=cite cite><br>
Det är för mycket tal om samarbete för samarbetets egen skull. Det ska<br>
samarbetas.&nbsp; Men om vad?&nbsp; Och vilka är det som ska samarbeta?&nbsp; Blir<br>
det ett knytkalas där alla har lagat sås, men ingen har med sig kött<br>
och potatis?<br><br>
<br>
Missförstå mig rätt: Jag är inte helt negativ.&nbsp; Jag har en rätt fin<br>
potatissallad här, som heter Projekt Runeberg.&nbsp; Om någon har kött,<br>
kan jag tänka mig att samarbeta.&nbsp; Men sås kan jag vara utan.<br><br>
<br>
--<br>
&nbsp;Lars Aronsson ([log in to unmask])<br>
&nbsp;Projekt Runeberg - ditt digitala bibliotek - <a href="http://runeberg.org/" eudora="autourl">http://runeberg.org/</a><br>
</blockquote>Jan Szczepanski<br>
Förste bibliotekarie<br>
Goteborgs universitetsbibliotek<br>
Box 222<br>
SE 405 30 Goteborg, SWEDEN<br>
Tel: +46 31 773 1164 Fax: +46 31 163797<br>
E-mail: [log in to unmask]<br><br>
</font></blockquote></html>

--=====================_21753730==_.ALT--


Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager