LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Re: SV: SV: Libris och ämnesord
From: Thomas Hedman <[log in to unmask]>
Reply-To:BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>
Date:Fri, 25 Oct 2002 13:45:40 +0200
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (89 lines)


Jag tror Jon Erik Nordstrand har rätt. Bort med tillägg till namn i de
lokala katalogerna. Det finns nackdelar, men fördelarna överväger.

Författarnamnet Chris Davies dyker upp i två olika situationer. Man kan
fråga: "Finns texter av Davies?" Man kommer in i ett författarindex, där
man får uppgiften att det finns si och så många verk av Davies. I det andra
fallet dyker Davies upp när man frågar om något annat, t.ex.: "Finns böcker
om 30-åriga kriget?" I det senare fallet dyker Davies upp, eftersom
biblioteket skaffat en bok av Davies, och Davies förekommer i en
katalogpost tillsammans med alla andra uppgifter, titel, undertitel,
ämnesord, utgivningsår osv.

Allt har sina för- och nackdelar, och detta gäller även tillägg till namn.
Jag kan till och med tänka mig någon situation då det är bra att ha t.ex.
födelseår även om det bara finns en med just detta namn. Man kan alltid,
med litet fantasi, tänka ut fall då allt mellan himmel och jord inte är så
dumt. Jag tror att tillägg till namn i stort sett och bara eventuellt kan
fylla en funktion då det finns två med samma namn och i situationen då man
frågar efter texter av en person.

Ibland kan det vara en fördel att skilja två personer med samma namn åt med
födelseår. En och annan kan känna till året eller kan säga något i stil
med: "Jag har sett honom på teve. Det är inte han född 1812." En annan
fördel kan vara om listorna blir långa. Då kan det vara en fördel om man
först kan titta på den förste Davies och sedan på den andre, även om
födelseåret är intetsägande. Det är inte tu tal om annat. Även födelseår
har också sina fördelar.

Nordstrand pratar om Davies som skrivit om 30-åriga kriget och Davies som
avhandlat Skottlands berggrund. Födelseår är en exakt information som i de
flesta fall går att entydigt bestämma, men oftast är den inte meningsfull.
Antingen är någon född 1937 eller något annat år. Det är lätt att avgöra
åtminstone så länge de hör hemma i vår del av världen, men det kan ta tid
för katalogisatören. Chris Davies och han är född 1943 (till skillnad från
Davies 1937) säger inte mig mer än Chris Davies. Med informationen Davies
historiker respektive Davies geolog är det, som Tove Kjellander påpekar,
annorlunda. Davies och han är geolog är meningsfull för fler och på ett
annat sätt. Detta trots att professionen är mindre exakt än födelseår. Den
är inte exakt, eftersom vi kanske lika gärna kan säga om Davies att han är
geofysiker eller naturgeograf. Vad är Evert Taube egentligen - poet,
kompositör, estradör? Det kan vi kivas om länge, men trots det är poet,
kompositör, estradör innehållsrika uppgifter. Jag pratar om namnregistret.
I katalogposten med titel, undertitel, tillagda ämnesord osv. fyller inte
tillägget någon funktion. Uppgiften Davies och han är historiker torde inte
ge någon ny och intressant information i posten. Det blir något av tårta på
tårta.

Så var det detta med enhetlighet. Födelseåret är avsett att möjliggöra ett
snabbt svar på frågan:"Vilka böcker finns på detta bibliotek av författaren
X?" Om man söker i Umeå UB:s katalog, inser man att frågan bara var till
synes enkel. Man kan konstatera att det är inte enhetligt. Ibland finns år,
ibland inte. När folk avlider rättas inte äldre poster, dvs. man lägger
inte konsekvent till dödsår. En kan vara verksam 1907-1989, men även
1907-89 och 1907 - 89 (med och utan mellanslag, med bindestreck och
tankestreck mellan åren). Resultatet blir att samme person förekommer på
två eller flera rader. Göran Andersson med och utan år kan till och med
ligga ganska långt från varandra. Detta är ett elände eller stort elände.
För många användare torde det vara obegripligt. Ibland när jag ska visa
våra användare, skäms jag. Jag tror att ytterligt få av våra användare
skulle ha något att invända mot Nordstrands idé. Oppositionen finns i
bibliotekariekåren.

Man tänker nog fel om man tänker att man med alla kataloger ska kunna svara
på alla frågor? I det aktuella fallet ska man ta bort året i den lokala
katalogen, men ha möjligheten att kunna hoppa över till en annan katalog
(t.ex. LIBRIS, Library of Congress) och där kunna ställa andra frågor.
Vidare finns det ju en massa andra hjälpmedel - om man vill veta när någon
är född, kan man förslagsvis gå till Svenskt biografiskt lexikon. TH.

At 05:30 PM 10/24/02 +0200, you wrote:
>Om jag snävar in frågeställningen till de lokala katalogerna och bortser
>från att LIBRIS också är en nationalbibliografi.
>
>Varför är det viktigt att i en lokal katalog skilja mellan olika individer
>med samma namn? Antag att det finns en Chris Davies som skrivit om 30-åriga
>kriget och en annan Chris Davies som skrivit om Skottlands berggrund.
>
>Kan något ge ett exempel på när det är till nackdel för en användare av en
>lokal bibliotekskatalog att dessa två Daviesar inte skiljs åt?
>
>Jon Erik Nordstrand
>
******************************************************
[log in to unmask]
Umeå universitetsbibliotek/Umeå University Library
S-901 74 Umeå
Sweden
Phone: +46 90-786 5406
Fax: +46 786 6677

Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager