LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for BIBLIST Archives


BIBLIST Archives

BIBLIST Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave BIBLIST
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject:

Fwd: Biblioteksplaner - finns det?

From:

Kerstin Ericsson <[log in to unmask]>

Reply-To:

BIBLIST - Topics in Nordic research library user services <[log in to unmask]>

Date:

Wed, 16 Feb 2000 15:12:39 +0100

Content-Type:

text/plain

Parts/Attachments:

Parts/Attachments

text/plain (1 lines)


Hej.
Jag har fått ett utredningsuppdrag av kommunstyrelsen rubricerat :"
Bibliotekets roll i utbildningssamhället" ( måldokumentet, se nedan).
Har Din kommun skrivit/ eller kommer att skriva/ en biblioteksplan?
Har Din kommun funderat på bibliotekets organsiatioriska hemvist?
Dessa frågeställningar finns också med Kommunförbundets projektgrupp
"Biblioteket i kunskapssamhället" (se vidare inom någon vecka
www.svekom.se/skorg/kult.htm ). Jag ingår också i SAB:s arbetsgrupp
"Folkbildning - Utbildning - Forskning".
Alla tips och synpunkter emottages tacksamt.
Med vänlig hälsning
Kerstin Ericsson
Norrtälje bibliotek
tel.0176/ 711 14, 070-545 89 27, [log in to unmask]
                                        1999-12-20




Utredning
Bibliotekets roll i utbildningssamhället
Måldokument

Bakgrund

Den allmänna folkskolan inrättandes 1842. Samtidigt växte sockenbibliotek
fram med syfte att sprida ”nyttig folkläsning” och ”för underhållande av
de i skolan förvärvade kunskaperna”. Norrtälje kyrkoförsamling bekostade
1859 inköp av 33 band av ”Läsning för folket ” till stadens
sockenbibliotek. Under 1870-talet stagnerade sockenbiblioteken och vid
sekelskiftet förde verksamheten en tynande tillvaro.
1905 fick Sverige sin första biblioteksförordning, där det fastslogs att
folkbibliotek är ett samhällsansvar. Regeringen beslutade samtidigt om ett
statsunderstöd på högst 75 kr som kunde sökas av de framväxande
folkrörelsebiblioteken i Sverige. Samma år bildades Norrtälje
Arbetarebibliotek som 1923 omvandlades till folkbibliotek och 1936 till
Norrtälje Stadsbibliotek. Behovet av kunskap och bildning för att kunna
delta i den demokratiska processen var drivkraften till de som mest över
fem tusen förenings- och studiecirkelbiblioteken i Sverige. Dessa
sammanslogs så småningom med de kommunala folkbiblioteken i enlighet med
bibliotekspionjären Valfrid Palmgrens idé om ett demokratiskt bibliotek
öppet för alla oavsett religiös, ekonomisk eller ideologisk tillhörighet.
1905 års statsbidrag ökade successivt och omvandlades till ett generellt
statsbidrag i 1930 års biblioteksförfattning, som också framhöll vikten av
att den påbörjade centraliseringen av folkbiblioteken fullföljdes, att
bibliotekens utlån skulle vara avgiftsfria samt att folkbibliotekens
verksamhet var ett led i samhällets demokratisering och
folkbildningsarbete.
I 1949 års folkbibliotekssakkunnigas betänkande utökades det statliga
bidraget till 84 % av totalkostnaden för biblioteksverksamheten samtidigt
som folkbibliotekens betydelse för samhällsbygget klart markerades i
målpresentationen: ”..Man kan se saken från samhällets sida och säga, att
folkbibliotekens uppgift är att medverka till skapandet av kunniga och
dugliga medborgare. Det är angeläget för demokratin, att den enskilde
medborgaren fritt kan bilda sig en mening angående de olika förhållanden
han möter. Det är angeläget för de statsmakter, som uppdragit riktlinjerna
för skolans fostrande arbete, att medborgaren även efter skoltidens slut
kan på egen hand fullfölja sitt kunskapsinhämtande och sin yrkesutbildning
med hjälp av bibliotekets böcker. Det är angeläget för samma statsmakter,
att den vetenskapliga forskningens resultat skall nå fram till var och en,
som har möjlighet att nyttiggöra dem i ena eller andra avseendet. Det kan
slutligen med skäl betraktas som ett statligt intresse, att medborgaren
erhåller tillgång till en god och sund förströelseläsning, som kan ge
fritiden ett värdefullt innehåll.”

1965 upphörde det statliga bidraget till folkbiblioteken och ansvaret för
verksamheten överlämnades till kommunerna. Samma år flyttade Norrtälje
Stadsbibliotek in i nya lokaler. Här kunde biblioteket även vidga sitt
uppdrag till allmänkulturell verksamhet. Denna nya inriktning i
folkbiblioteksverksamheten fastslogs 1974 i riksdagens kulturpolitiska
mål, vilket innebar att folkbibliotekens uppgift i samhället inte längre
direkt kopplades till samhällets övergripande utbildningsarbete.
Under 90-talets organisatoriska förändringar i kommunerna har
folkbiblioteken hamnat i bakvattnet och utsatts för besparingar, som inte
satts i relation till dess uppgift i det framväxande utbildningssamhället.
Nya läroplaner medförde förändrade arbetssätt i skolorna. Elevantalet
ökade i vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Användningen av skol- och
folkbiblioteken förändrades nu dramatiskt. I Norrtälje bildades 1995 det
s k Biblioteksrådet med syfte att öka samarbetet mellan de tre nämnder som
har ansvar för biblioteksverksamhet, Barn- och skolnämnden,
Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden och att utnyttja
resurserna på bästa sätt.
Hösten 1996 genomfördes en kundundersökning vid Norrtälje Stadsbibliotek
som visade att hälften av bibliotekets besökare numera är studerande och
att biblioteket inte kan uppfylla de studerandes krav på studielitteratur
och tillgång till personal. Folkbibliotekets uppdrag att betjäna icke
studerande, bedriva lässtimulerande arbete, att ombesörja
biblioteksservice för handikappade m.m. får stå tillbaka för att klara den
stora tillströmningen av studerande.
När Kunskapslyftet 1997 började planeras i Norrtälje kommun arbetade
Biblioteksrådet fram en lägesrapport om situationen på folk- och
gymnasiebiblioteken, där krav ställdes på att biblioteket skulle få ta del
av de statliga Kunskapslyftpengarna till personalförstärkningar på
gymnasie- och folkbiblioteken.
Under 1998 genomförde en student vid Bibliotekshögskolan en undersökning
av servicen till de vuxenstuderande och påvisade en mycket ansträngd
arbetssituation för bibliotekspersonalen. Undersökningen redovisades vid
ett presidiemöte med representanter för de tre ansvariga nämnderna och
diskussionen utmynnade i ett förslag att folkbiblioteket skulle förstärkas
med en bibliotekarietjänst med uppgift att särskilt ta hand om de
studerande och tillgodose deras behov.


Behovet av en övergripande utredning av biblioteks roll i utbildningen

Biblioteksrådets arbete med att lyfta fram det växande behovet av
biblioteksservice har resulterat i ett omfattande samarbete mellan
utbildningsanordnare och bibliotek i syfte att utifrån befintliga resurser
på bästa sätt möta de studerandes krav och behov. Men det klart uttalade
uppdrag från samhällets sida angående bibliotekets roll i
utbildningssamhället, som angavs i 1949 års folkbibliotekssakkunnigas
betänkande, saknas idag. Sveriges kommuner står inför en omfattande
strukturomvandling där informationssamhällets roll, utveckling och
effekter har avgörande betydelse för hur den enskilda kommunen skall
lyckas. Nya krav i arbetslivet gör att kunskap i informationsteknik blir
allt viktigare. I dagens samhälle behövs välutbildade människor som
behöver en kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling vilket också
framhålls i två EU-dokument om det ”livslånga lärandet.”
Norrtäljes strukturomvandling handlar om luftvärnsregementets
nedläggning, Holmens Bruks alltmer högteknologiska produktion med allt
mindre behov av personal, kommunens förhållandevis låga utbildningsnivå m.
m.
En genomlysning av medborgarnas totala behov av bibliotek från födseln
till pensionsåldern behövs för att arbeta fram en övergripande plan för
bibliotekets roll i det livslånga lärandet.
Kommundirektör Mats Törnquist vill därför initiera en övergripande
biblioteksutredning i Norrtälje kommun. Utredningen ska också kunna göras
till en modell för andra kommuner, varför Sveriges Allmänna
Biblioteksförening och DIK är intresserade att medverka.







Syfte
Syftet med utredningen är

att visa vägar till hur biblioteken kan medverka i att höja
utbildningsnivån i kommunen och delta i en framtida högskoleutveckling.
att analysera de olika biblioteksformernas (skolbibliotek, folkbibliotek,
gymnasiebibliotek) möjligheter att möta kommuninnevånarna krav och behov
av bibliotek i olika skeden av livet.
att anvisa hur Folkbiblioteket kan få formella uppdrag i samhällets
utbildningssatsningar samtidigt som Folkbiblioteket förstärks i
förhållande till uppdragets storlek.
att presentera en modell för biblioteksservice till distansstuderande på
eftergymnasial nivå

Genomförande
Utredningen ska omfatta följande delar:

Bibliotekens organisatoriska hemvist bibliotekets uppdrag i
utbildningssamhället. Övergripande plan för bibliotekets roll i det
livslånga lärandet
Folkbiblioteken och de nya studenterna biblioteksservice i kommuner som
anordnar högskoleutbildningar på distans från olika högskolor och
universitet. Samverkan med högskolebibliotek, skol- och folkbibliotek
Skolbiblioteken och dess pedagogiska roll i utbildningen. Utveckling av
skolbibliotekens möjligheter att vara en bas för elevers språkutveckling
genom lässtimulerande verksamheter, att fungera som verktyg i det
problembaserade och projektinriktade arbetssättet samt att genom förstärkt
samarbete med folkbiblioteket höja kvaliteten på skolbiblioteken i
kommunen. På sikt arbetas skolbiblioteken in i den kommunala skolplanen
och de lokala arbetsplanerna.
Bibliotekets särskilda tjänster talböcker, AV-media.
Översyn av folkbibliotekets befattningar. Plan för kompetensutveckling av
bibliotekspersonalen i dess pedagogiska roll i det livslånga lärandet.

Organisation
En styrgrupp för utredningen bildas bestående av Mats Törnquist,
kommundirektör, Mats Tengdelius, kultur- och fritidschef samt Leif
Thurhammar, utbildningschef.
Utredare Kerstin Ericsson, bibliotekschef. För översyn av folkbibliotekets
befattningar tillkallas en extern utredningskonsult. Mentor: Christina
Persson, lektor vid Bibliotekshögskolan i Borås.
Referensgrupp: Ingrid Olmander van Erk, Kommunförbundet, samt fem
bibliotekschefer ingående i Kommunförbundets studie över folkbibliotekens
utveckling och inriktning.
Referensgrupp: Christina Tovoté, Malmö högskolebibliotek, Christina
Persson, Bibliotekshögskolan.
Referensgrupp: Projektgruppen ”Skolbibliotekens pedagogiska roll ett
utvecklingsprojekt” med Gösta Högberg, Barn och skolförvaltningen, Ulla
Svensk, lärarbibliotekarie vid Bålbroskolan, Lena Lundgren, Stockholms
länsbibliotek, Elisa Salmi, rektor och Lilian Nylin, rektor.
Referensgrupp: Folkbibliotekets ledningsgrupp med Margareta Engstrand,
Inger Blixt, Lena Rodhe, Christina Hallingström, Anna Mätlik samt Eva
Anjou, AV-centralen.
Referensgrupp: Fackliga företrädare för DIK och SKTF.





Tidplan
Utredningen genomförs under högst tre månader våren 2000 med början i
februari.
Delrapporter lämnas regelbundet till styrgruppen.

Finansiering
Norrtälje kommun, Sveriges Allmänna Biblioteksförening samt DIK står för
en månads utredningsarbete vardera.


Back to: Top of Message | Previous Page | Main BIBLIST Page

Permalink



SEGATE.SUNET.SE

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager